Orbans segertåg svårstoppat

Orban har nu lyckats med två listiga och obehagliga EU-politiska kupper.
Vi får räkna med fler innan året är slut.

Vill du komma med på ett EU-toppmöte, Donald?



På dag två av Ungerns EU-ordförandeskap flög som bekant Victor Orban till Kiev och föreslog Volodmyr Zelenskyj att han skulle gå in för fred istället för krig.
Han fortsatte sedan till Moskva där han frågade Putin vad han begärde av Kiev varpå resan gick vidare till Kina där han hyllade Xi som en freds-president.
Däremellan besökte han Azerbajan för att delta i ”De Turkiska Staternas” toppmöte vars syfte är att stärka just dessa staters roll i världen.

Ja, och så flög han vidare till Natomötet i Washington vilket han lämnade i förtid för att istället besöka Donald Trump.

Problemet med det är förstås att Orban överallt kallar sig för ”EU-president” och därmed uppfattas företräda EU. Hans PR-lupp bär Orbans signatur av list – han ljuger inte öppet, säger bara att ”jag är på min första resa som EU-ordförande…”

Detta har gjort övriga EU-länder rasande. Vid ett EU-ambassadör-möte i veckan ägnades två timmar åt att 25 länder skällde ut Ungerns ambassadör. (Slovakien satt tyst.)

20 EU-länder lät också i protest bli att skicka sin industriminister till det första informella ministermöte som EU-ordförandelandet Ungern anordnat (de sände istället lägre rankade statssekreterare eller ambassadörer). Flera hotar att bojkotta det informella utrikesministermötet i augusti också.

Under tiden hade Victor Orban redan lyckats med kupp nummer två. Före EU-valet hade Europaparlamentet två stycken ytterhöger/högerextrema partigrupper och ingen ville ha med Orbans parti Fidesz – alltför Putin-vänliga – så de tvingades sitta som politiska vildar vilket innebär mindre pengar och noll inflytande.

Båda dessa höger-högergrupper gick bra i EU-valet, såväl Marine Le Pen-dominerade ID som Meloni-dominerade ECR.
Så bra faktiskt, att Meloni la ner en hel del kraft och tid på att kräva att framgången borde spilla över i EUs nivå för regeringar också, toppmötet.
Le Pen däremot blev distraherad av att franske presidenten Macron överraskande kallade till nyval. Precis när Le Pens RN haft sin största valframgång någonsin! Hon och hennes kronprins Jordan Bardella såg sig redan som blivande president och regerande premiärminister och kastade sig ut i valkampanj.

Under tiden satte Orban ihop en partigrupp med två geografiska grannar som inte ser Putin-kärlek som något problem (Österrikes FPÖ och tjeckiska ANO). Så började han locka andra småpartier till sin grupp. Dansk Folkeparti lät sig frestas av oklara skäl. Belgiska extrema Vlaams Belang och nederländske kompisen Wilders PVV.

Alla tre hade plockats från Le Pens ID-grupp som nu inte längre hade ledamöter från sju olika EU-länder. Det innebar ID-gruppens död.
Så snart det franska valet var över (trist resultat för Le Pen) visade det sig at Le Pen inte hade någon grupp längre. Hennes enda realistiska val vid det här laget var att gå med i Orbans grupp, Patrioterna.

Tack vare att EU-valet hade gått Le Pens väg (30 ledamöter) och att Orban även lyckats sno spanska Vox från Meloni-gruppen ECR, så hade Orban nu gått från att vara oönskad överallt, till att kontrollera den partigrupp i Europaparlamentet som är tredje störst.

Detta betyder alltså en hel del i pengar och talartid.
Vad gäller inflytande så kan övriga partigrupper välja att INTE rösta fram Patrioter till ledande uppdrag.
Men när Europaparlamentet i dagarna samlar alla gruppledare för att diskutera hur man kunde protestera mot Orbans kidnappande av EU-namnet, så är Patrioternas gruppledare med och beslutar om det.

Orban avrundade sin resa med att resa till Florida för att gulla med Donald Trump. Han tweetade:
”We discussed ways to make #peace. The good news of the day: he’s going to solve it!”
Hur Trump lovat ordna fred i Ukraina vet vi. Han tänker låta Ryssland få sin vilja fram. Orban är OK med det.

Vad kan då EU göra åt saken?
Det finns uttryckliga skrivningar i EUs fördrag, avsnittet om utrikespolitik, som ålägger medlemsländer att agera lojalt och konstruktivt, även i de fall man inte önskar delta i ett utrikesbeslut.
Men inget EU-land talar om att dra Orban inför EU-domstol för den saken.

Om den enda protesten då blir att vägra åka på möten, så är det faktiskt mest ett sätt att sparka sig själv på smalbenet, EUs ministrar behöver ju träffas och prata.

EU-kommissionen sitter av naturliga skäl tyst. Ursula von der Leyen är inte säker på att hon blir godkänd i Europaparlamentet nästa vecka. Hon möter alla, lovar saker men omröstningen är hemlig så hon kommer aldrig att få veta om vad hon lovar, faktiskt ger henne röster i retur.
Övriga EU-kommissionen är på väg ut, den nya träder in först i januari 2025 när Ungerns EU-ordförandeskap är över.

Så Victor Orban kan fortsätta sitt spel.
Ett lämpligt tillfälle att göra något otrevligt är november månads pan-europeiska toppmöte för hela Europa (EPC, uppfunnet av Macron för ett par år sedan).
Då står Victor Orban olyckligtvis som värd.

Hur kommer Orban utnyttja det?
Det amerikanska valet kommer just att vara över – bjuder han in Donald Trump som hedersgäst och sätter upp ”Fred i Ukraina” som enda punkt på dagordningen?

Tills vidare har övriga EU inget sätt att bromsa honom.