Gömt i årets rapport om hur EU-länderna lever upp till rättsstaten, avslöjas att EU-kommissionen är svag på att upprätthålla rättsstaten.
Lever rättssäkerheten i EU-länderna? I stort sett ja, men med åtskilliga randanmärkningar för samtliga länder.
Detta är sjätte gången som EU-kommissionen gör en årlig statusrapport över läget där fyra områden betygssätts; Rättsväsendet, korruption, mediafrihet och oberoende institutioner.
I år har EU-kommissionen lagt till en femte punkt: Hur påverkar medlemsländernas förhållande till rättsstaten den inre marknaden?
”Rättsstaten är ett av våra ekonomiska trumfkort,” säger ansvarig kommissionär Michael Mcgrath, med förklaringen att näringslivet ju ogärna investerar i länder där lag och rätt inte gäller.
Sverige får överlag goda betyg även i år:
Inte mycket korruption (men svensk polis påpekar att den kan vara under-rapporterad), fria media och några förbättringar av svenska domares politiska oberoende.
Men regeringen får också veta att man inte gjort mycket åt tidigare kritik:
* Inga framsteg på att säkra oberoendet bland nämndemännen i svenska domstolar,
* Inga framsteg på kontroll över politiker och höga tjänstemän som tar med sina påverkansmöjligheter till välbetalda jobb i näringslivet,
* Inga framsteg på kontroll om svenska bolag deltar i korruption utomlands,
Och hur lever då Sverige upp till den inre marknaden? Tja, vi är dåliga på att genomföra offentliga upphandlingar på ett korrekt sätt vilket antyds av siffran att vid mer än var tionde upphandling (11 procent) så lägger bara ett enda företag lägger anbud (och vinner det).
Andra länder som inte heller gjort mycket åt tidigare års kritik, är förstås Ungern (”inga framsteg”-listan är myyyycket lång) men också Polen.
Polens förra regering PiS gjorde sitt bästa att avskaffa rättsstaten steg för steg men årets rapport visar att efterträdaren, den nya högerliberala koalitionen under Donald Tusk, sedan dess inte gjort märkbara framsteg för att återupprätta den.
Den polska listan fylls av kommentarerna ”begränsade framsteg” eller ”något av framsteg.” Det enda verkliga framsteget tycks vara att justitieministern inte längre är landets överåklagare.
Andra uppenbara problemländer är Slovakien, Rumänien och Bulgarien men här finns också Österrike i gruppen länder som tycks trögt att ta till sig kritik.
Nytt för i år är att fyra ansökarländer tagits med (Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien) vilka alla har rätt usla resultat men alldeles särskilt Serbien uppfattas som seriöst problematiskt.
Frågan är förstås om det här slags rapportering faktiskt fungerar – om den hjälper EU-länderna att bevara rättsstaten.
EU-kommissionen anser det och pekar på att länderna i år ändå har tagit itu med 57 procent av deras rekommendationer från förra året, helt eller delvis.
Jurister som följer området lägger till invändningen att, eftersom rapporterna begränsar sig till korta satser om läget ett år tidigare, är det omöjligt att använda dessa genomgångar för att kunna urskilja om problemen utgör varningsflagga för ett lands sakta ras från demokrati och rättsstat ner i en auktoritär stat… eller bara betyder att landet har något enskilt lagproblem.
EUs revisorer (ECA) har en annan kritik. De påpekar att EU-kommissionen varken har satt upp ett robust system för, eller avsatt nog med personal till, att göra ett bra jobb.
ECA kritiserar också att EU-kommissionen inte använder dessa rapporter när man ska avgöra om ett EU-land missköter rättsstaten så illa, att landet bör förlora sina EU-bidrag.
ECAs anmärkningar pekar på ett verkligt problem för rättsstaten i EU, att Von der Leyen-kommissionen slarvar med att följa upp överträdelser.
Ursula Von der Leyen har visat sig motvillig att dra in bidrag för länder som bevisligen misskött sig (Ungern och Polen) men tvärtom överraskande snabb med att släppa fri frusna belopp utan tydliga förbättringar från samma länder.
I december 2023 betalade Von der Leyen ut 10,4 (frusna) miljarder euro till Ungern grundat på premiärminister Orbans löften om att rätta till problem.
Årets rapport visar att det gjorde han sedan inte.
Europaparlamentet har stämt kommissionen till EU-domstolen över det.
I februari 2024 beslöt Von der Leyen att börja betala ut frusna 137 miljarder euro till Polen sedan regeringen Tusk lovat återställa det seriöst underminerade rättsväsendet.
Årets rapport visar att det har Tusk-regeringen inte klarat att göra.
EU-kommissionen fortsätter att behandla Serbien som en seriös kandidat till EU-medlemskap trots att landets president Aleksandar Vučić agerar pro-ryskt gång på gång, trots att landet bevisligen är djupt korrupt och inte respekterar rättsväsendet.
EU-kommissionen har inte minst ignorerat att den serbiska befolkningen i månader har genomfört massdemonstrationer mot sin regering.
Att Von der Leyen tycks ta politiska hänsyn istället för att sköta sin uppgift som ansvarig att upprätthålla EU-fördraget, syns i årets rättsstatsrapporter.