Ska Putins krig göra att UK slipper betala EU för Brexit?

När EU fattar snabba beslut om militär upprustning är Storbritanniens Keir Starmer mycket angelägen om att få vara med. Hans finansminister Rachel Reeves har med sig förslag om en europeisk fond som kan köpa och äga försvarsmateriel för hundratals miljarder euro till EU-finansministrarnas möte på fredag.

Om EU säger ja kan det ge UK:s stora försvarsindustri inträde på EU:s inre marknad igen och mängder av stora affärer. Samtidigt säger brittiska regeringen nej i de förhandlingar som pågår om EU ska få tillbaka något av de fiskerättigheter som förlorades med Brexit.

När Storbritannien lämnade EU förlorade EU-länderna stora delar av sina fiskerättigheter i brittiska vatten. Men de brittiska fiskeföretagen vill att EU:s fiskeflotta ska kastas ut helt när det nuvarande avtalet går ut 2026. Och Labourregeringens fiskeriminister Daniel Zeichner lovar stödja fiskelobbyns krav och vägra ge efter i utbyte mot brittist inträde i EU:s försvarsaffärer:

“The French will say what they will say, but we are absolutely determined to stand up for the interests of the U.K. fishing industry.”

En uppgörelse mellan EU-länderna och Storbritannien om gemensamma försvarssatsningar är viktigt även för Sverige, eftersom stora delar av svensk försvarsindustri ägs av brittiska företag.

EU-ministern Jessika Rosencrantz trycker också på för en uppgörelse om både försvar och fiske:

“I think we have to find a way where we can do both [fishing and security] because we want to move ahead with the defense partnership but for many countries it’s important to solve the other sensitive issues as well, sade hon till Politico.

Den brittiska regeringen vill i första hand få tillträde för landets försvarsindustri för beställningar som EU-länder gör med hjälp av det EU-lån på 150 miljarder euro som ska upprättas. Plus de nya flexibla budgetregler som ska ge medlemsländerna möjlighet att satsa ytterligare 650 miljarder euro på försvar och säkerhet.

Men det står redan klart att dessa 800 miljarder euro inte kommer att räcka för att klara de ökade försvarssatsningar som behövs för att Europa ska kunna möta Putinregimens imperialistiska planer och bli mer oberoende av USA:s militära stöd.

När EU:s försvarsministrar möts i Warszawa på fredag för att diskutera hur stora försvarssatsningar ska finansieras är även Storbritannien, Norge och Schweiz på plats.

Deras närvaro visar att flera EU-regeringar söker en modell för försvarssatsningar formellt vid sidan av EU. På det sättet kan de största Putinkramarna – Ungerns Viktotr Orban och Slovakiens Robert Fico – inte lägga in sitt veto.

EU har enligt fördraget inte rätt att köpa vapen och de initiativ som kommissionen tagit handlar om att stödja försvarsindustrin och trycka på för att EIB, Europeiska investeringsbanken, ska lätta på sina regler för lån till försvarsinvesteringar.

Till finansministrarnas möte har brittiska regeringen enligt Financial Times lanserat ett inofficiellt förslag om en ”överstatlig institution” som ska köpa militär utrustning, lagra vapen och hjälpa till att finansiera en storskalig upprustning i Europa.

De länder som vill ansluta sig till denna ”Coalition of the Willing” ska gå in med lånegarantier i storleksordning, och det ska ge lånemöjligheter på ”flera hundra miljarder euro”.

Liknande förslag har utarbetats till EU-finansministrarnas möte av tankesmedjan Bruegel på beställning av EU:s ordförandeland Polen.

”The European Defence Mechanism” (EDM) skulle innebära att det etableras en europeisk inre marknad för försvar, som även äger strategiska militära tillgångar, som satellitsystem och avancerad militär teknologi. På det sättet minskas försvarskostnadernas börda i medlemsländernas finanser.

”As defence spending remains a national prerogative, this intergovernmental model may offer a more effective response to insufficient defence financing”, kommenterar Polens finansminister Andrzej Domański.

Finansministrarnas möte i Warszawa fredag och lördag är tänkt att leda till en plan som kan antas på ett toppmöte mellan EU och Storbritannien den 19 maj.

Men tills dess måste det också ha skett framsteg i fiskeförhandlingarna och i andra förhandlingar om bland annat ungdomsutbyten.

Premiärminister Keir Starmer kampanjade hårt emot Brexit inför folkomröstningen 2016 som oppositionspartiet Labour Brexit-skuggminister. Men trots att en stor majoritet av britterna tycker att det var fel att lämna EU vågar inte Starmer tala om fördjupat samarbete med EU som att begära inträde på inre marknaden. Än mindre tala om EU-medlemskap.

Keir Starmer är rädd för att det skulle få Labourväljare, som röstade för Brexit i tron att minskad arbetskraftsinvandring från EU skulle förbättra deras sociala standard, att stödja högerpopulisten Nigel Farages parti, som ligger jämsides med Labour i opinionsmätningarna.

Därför blir EU:s krav på att Storbritannien ska betala med fiskerättigheter för att få ta del av de ”hundratals miljarder euro” i försvarsbeställning på den nya europeiska inre marknaden en så politiskt känslig fråga för Keir Starmer.

Brittiska regeringstjänstemän hävdar ändå att förhandlingarna om fiskerättigheterna går framåt parallellt med planerna för gemensamma försvarssatsningar. De hoppas att Donald Trumps handelskrig och utvecklingen i Ukraina ska göra att EU-regeringarna går med på en uppgörelse om en försvarsfond vid toppmötet den 19 maj även om fiskeförhandlingarna inte är klara tills dess.

“It is very important that our defense companies are involved and get access to an EU defense fund”, sade Keir Starmer i brittiska parlamentet tidigare i veckan.

Han bekräftade att fiskerättigheterna är en viktig del av förhandlingarna.

För fisket är en politisk viktig fråga även för president Emmanuel Macron och hans svaga minoritetsregering. Premiärminister Francois Bayrou riskerar att fällas i en misstroendeomröstning om regeringen ser ut att låta Storbritannien få fortsätta begränsa fisket i brittiska vatten samtidigt som landet får möjlighet till gigantiska försvarsbeställningar i EU.