Tredje gången floppar Trumps pengajakt i Ryssland

Trumps tredje försök att tjäna pengar på Ukraina-kriget ser ut att också floppa. Den här gången kan det bero på amerikanskt motstånd.

Witkoff leds in till Putin av sin ”bäste vän” Kirill Dmitriev


Den landade som en bomb i europeiska kretsar för två veckor sedan, nyheten att amerikanerna hade en 28-punkters plan för en uppgörelse mellan Ryssland och Ukraina.
Alltså, det massmedia kallar för en ”fredsplan.”

Detta var Trumps tredje försök att berika sig på kriget.
Hans första försök ägde rum i februari när han via ett telefonsamtal med Rysslands president Putin, kom överens om att Trump skulle beordra president Zelenskyj att lägga ned vapnen och att betala USA generöst (bland annat i form av olja, gas, mineraler, mm). Putins del bestod i att utlova lönsamma affärskontrakt till Trumpklanen i utbyte.

Som alla minns sprack det på att Ukraina vägrade lägga ned vapnen och därmed var Putin inte längre intresserad.
Nåja, Trump fick i alla fall ett hemligt (i detaljerna) men troligen generöst avtal med Ukraina om rätt till landets naturresurser.

Donald Trumps andra försök skedde i mitten av augusti när Vladimir Putin togs emot med värmande hyllningar på amerikansk mark (Alaska).
Några timmars (hemliga) samtal sades ha varit en bra start men inget kom av detta. Putins krav om att Ukraina skulle ge upp territorium och att Ryssland efter en vapenvila skulle ge Ukraina säkerhetsgarantier lät som ett skämt. Trump-administrationen insåg att detta skulle Ukraina inte låta sig beordras gå med på och där gick luften ur den ballongen.

Det tredje försöket pågår just nu och detta vet vi en hel del om, tack vare rikliga läckor från många håll.
Trumps förhandlare, fastighetsmagnaten Steve Witkoff och Trumps unge svärson Jared Kushner – alltid först i startblocken när det finns en chans att få egna affärskontrakt pga närhet till Donald Trump – tyckte att de hade lyckats med en plan för Gaza eftersom den gett Trump-administrationen nya affärskontrakt i arabvärlden.
Hur det går för palestinierna var aldrig deras bekymmer (inte bra).

Duon kopplade in Witkoffs gamle vän, ryske oligarken Kirill Dmitriev, med förslaget att göra en liknande plan för Ukraina. Alltså:
Alla slutar skjuta, USA tar betalt för det och gör sedan lysande affärer med Ryssland. Och varför inte med Ukraina också.

Amerikanska affärsmöjligheter i Ryssland var grundligt genomdiskuterade och detaljerade efter åtta månaders samtal mellan Witkoff och Putins folk. Nu skulle det bli av.
Wall Street Journal berättar utförligt om hur Witkoff, Dmitriev och Kushner förde samtal under hösten med flera amerikanska bolagsledare med erbjudanden om specifika kontrakt, framförallt i energisektorn. Bland dessa finns amerikaner som vill köpa den sönderbombade gasledningen mellan Ryssland och Tyskland, North Stream II, när den snart kommer upp på auktion (vilket amerikanska sanktioner för tillfället försvårar).

Allt Ryssland begärde i utbyte var sisådär 26-27 nedtecknade punkter i en ”fredsplan.”
Än en gång skulle Ukraina tvingas lämna ifrån sig ukrainskt territorium som Ryssland har misslyckats att ta med våld, Ukrainas armé skulle skäras ner kraftigt och fick aldrig växa, osv.

Några villkor skulle ge Ryssland bestämmanderätt över Natos framtid:
* att Nato aldrig får växa eller utvidga sitt territorium,
* att Ukraina ALDRIG får bli medlem,
* att Nato-trupper aldrig får stationeras i Ukraina,
* att Natos amerikanska stridsflyg i Polen ska ersättas med europeiskt,

Säkerhetsgarantier tas upp i punkt 8 men märkligt kortfattat. Ukraina ska få dessa. Det står inte vem som ska ge dem eller hur de ska se ut.
I punkt 10 står däremot att USA ska få betalt för säkerhetsgarantierna.

Europa fanns med på ett hörn. EU skulle dels betala för Ukrainas återuppbyggnad, dels beslagta det ryska frusna kapitalet i Belgien och överlämna till Trump-administrationen för en amerikansk-rysk investeringsfond för Ryssland.
Eventuella lagliga problem (att det sannolikt är olagligt att beslagta sanktionerat kapital) skulle då falla på EU.

I punkt 11 har USA och Ryssland även enats om att EU ska ge Ukraina fullt EU-medlemskap samt, i väntan på att det blir klart, ge Ukraina extra gynnsamt marknadstillträde till EUs inre marknad.

Witkoff och Kushner var säkra på att Trump skulle bli nöjd men för att säkra att Ukraina inte skulle bli bråkigt, så ringde de upp Zelenskyjs säkerhetsrådgivare och läste upp valda delar för honom. Nu kunde de säga till Trump att Ukraina var informerat och del av ”fredsarbetet.”

Ryske oligarken Dmitriev läckte därefter hela planen till den amerikanska nätsajten Axios.
Vita Huset bekräftade, Donald Trump intygade att Witkoff och Kushner gjort detta för hans räkning.

Därefter läckte dock en okänd amerikansk källa till amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg ett telefonsamtal mellan Steve Witkoff och Putins utrikespolitiske expert Yuri Ushakov där Witkoff förklarar för ryssen hur Putin bäst bör lägga sina ord till Trump för att övertyga honom.
Vems vän är han egentligen, ryssarnas eller amerikanernas?

Flera av de europeiska ledarna befann sig för sin del i flygplan på väg ner till G20-mötet i Sydafrika eller på flygplatser i väntan på sitt flyg när nyheten rullade ut.
Istället för att enligt plan möta afrikanska och latinamerikanska ledare för att diskutera alternativ till en Trump-ledd värld, satte de sig i krismöten.

I anonyma kommentarer till pressen uttryckte ledarna sin fasa över de galna idéerna. Men utåt valde européerna en underdånig respons. De tackade Donald Trump för hans outtröttliga arbete för fred och sa sig uppskatta 28-punkters-planen fast ändå vilja omformulera några punkter.
Européerna fick ett möte i Geneve med Trumps utrikesminister Marco Rubio som nu klivit in på scenen för USAs räkning och då valde att föra en lite mer sansad diskussion. De 28 punkterna bantades ner till 19 eller kanske 20.
Oklart. Den nya planen är hemlig så vi vet inte säkert och den är heller inte färdig (enligt Rubio) utan behöver fortsatt arbete.
Läckor beskriver den omskrivna planen här… (notera att USA fortfarande ska ges betalt för att ge Ukraina säkerhetsgaranti och ska ha kontroll över Ukrainas naturresurser.)

Zelenskyj i allt detta, då? Ja, han har gjort som han gör varje gång. Han biter ihop, håller god min, säger att han är öppen för samtal men inte för att kapitulera eller ge bort territorium. Parallellt skakas dock Ukrainas presidents position av ännu en korruptionsskandal, denna gång ÄNNU närmare honom själv.

Samtal om 20/28-punktsplanen sägs fortsätta. Ukrainas folk sägs vara på väg till Florida, amerikanskt folk på väg till Moskva.
Men detta tredje försök från Trumps sida att tjäna pengar på kriget har börjat halta betänkligt.

Det beror knappast på upprört ukrainskt motstånd eller på europeisk ståndaktighet.
Istället pekar mycket på att Marco Rubios inhopp i samtalen gjort en skillnad. Han tycks ha en annan syn på vad som är lämpligt för USA att överenskomma med Ryssland än fastighetsmagnaten Witkoff och affärsglupske Kushner har.

Om vi ser bortom den giriga Trump-klanen och överväger vad som kunde ligga i den amerikanska statens intresse, så är det inte givet att det ligger i USAs nationella intresse, att Ryssland tillåts avsluta Ukraina-kriget med att ta kontroll över sitt resursrika grannland och därefter återigen kunna bygga upp sina rikedomar och sin militära styrka.
Ryssland är och förblir nära allierat med USAs egentliga motståndare Kina. Detta är en relation som USA aldrig lyckats rubba oavsett tal om vänskap mellan Trump och Putin.
Kina-relationen har bara stärkts av Rysslands krigande i Ukraina.

Ett försvagat Ryssland, uppbundet i ett kostsamt krig i Ukraina, är inte det sämsta scenariot för USA. Fastighetsmagnaten Witkoff tycks inte se det, narcissisten Trump med sina drömmar om rikedom och Nobels fredspris kanske låter sig förblindas.

Men det är fullt möjligt att andra amerikaner i säkerhetstjänsten, på utrikesdepartementet eller i försvaret – kanske de som läcker alla dessa hemliga samtal och planer till amerikanska massmedia – ser hur USA undergräver sin egen position genom att gå i Putins ledband.