Valfiaskot för Theresa May har väckt nya förhoppningar runt om i Europa om att Storbritannien kanske inte lämnar EU, eller åtminstone stannar i EU:s inre marknad som Norge eller ingår i EU:s tullunion som Turkiet. Men när de historiska utträdesförhandlingarna inleddes på måndagen var enigheten total mellan EU27 och UK om en sak – ”Brexit Means Leaving the EU”.
Den största nyheten från första förhandlingsmötet var brittiska regeringens eftergifter när det gäller att fördröja förhandlingarna om det framtida EU-UK-avtalet tills priset för utträdet är fastställt.
– Vår position har inte ändrats efter valet. UK kan inte vara kvar på EU:s inre marknad eftersom vi vill bestämma över arbetskraftsinvandringen. UK kan inte ingå i EU:s tullunion eftersom vi vill sluta egna frihandelsavtal med övriga världen, sade Brexitminister David Davis.
– EU har fått premiärminister Theresa Mays brev, där det slås fast att UK vill lämna inre marknaden och tullunionen. Nu handlar det om att utarbeta hur samarbetet mellan EU och UK ska se ut i framtiden, vi har olika former av avtal med tredjeländer, sade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.
Spekulationerna om en ”Mjuk Brexit” har väckts sedan Toryregeringen inte fick egen majoritet i nyvalet den 8 juni. Theresa May söker stöd från nordirländska unionistpartiet DUP för att säkra en parlamentsmajoritet, och även om DUP stod på Brexitsidan vill partiet ha en bibehållen öppen gräns mot Irland. Toryledaren i Skottland, Ruth Davidson, har manat till en ”Open Brexit” och finansminister Philip Hammond har talat om att ta hänsyn till brittiska näringslivets intressen.
Men Toryhögern har svarat med hot om att avsätta Theresa May om regeringen backar från det fastlagda Brexitlinjen.
Och efter den interna dragkampen backar nu även finansminister Hammond upp linjen om att UK ska lämna både inre marknaden och tullunionen. Han slog fast det i en BBC-intervju:
“Yes. Definitely, we’re definitely leaving the EU, and because we are leaving the EU we will be leaving the single market and the customs union.”
Philip Hammonds mål begränsas till att UK ska förhandla fram en lång övergångsperiod, som ger brittiska näringslivet god tid att anpassa sig och tar bort den osäkerhet som gör att internationella företag i dag tvekar att investera i Storbritannien.
Det går inte heller att uttolka valresultatet från den 8 juni som att de brittiska väljarna röstade för en Mjuk Brexit. Labourledaren Jeremy Corbyn gjorde ett framgångsrikt val men sade aldrig under valrörelsen att han stod för någon grundläggande annan linje än Theresa May, utan talade endast om bästa möjliga frihandelsavtal med EU efter Brexit. Liberalerna som gick till val på Nej till Brexit fick endast 7,9 procent av rösterna.
Toryregeringens valfiasko har ändå fått konsekvenser för Brexitförhandlingarna. De många utspelen om att UK kan lämna förhandlingarna och helt bryta med EU hörs inte längre. Utrikesminister Boris Johnson talar om sina förhoppningar om ”A happy solution” som gynnar både EU och UK. Brexitminister David Davis som för en månad sedan utlovade sommarens jättegräl – “That’ll be the row of the summer” – för att tvinga EU27 att omedelbart börja förhandla om ett nytt EU-UK-avtal accepterade på måndagen helt EU:s föreslagna tidtabell.
Den försvagade UK-regeringen har inte mycket att sätta emot EU:s förhandlingsupplägg. De tre arbetsgrupper som sattes upp handlar samtliga om reglerna för utträdet:
1. Vilka rättigheter ska gälla för de 3,2 miljonerna EU-medborgare som bor i Storbritannien, och för de 1 miljoner britter som bor i EU? Enligt EU ska de som bosätter sig i UK fram till utträdesdagen, 19 mars 2019, få livstidsgarantier för fullständiga rättigheter. Brittiska regeringen ska presentera sitt förhandlingsbud nästa vecka.
2. Hur mycket ska Storbritannien betala för att lämna EU. Enligt EU:s beräkningar handlar det om netto drygt 60 miljarder euro, enligt den beräkningsmodell som presenterats i det offentliggjorda förhandlingsbudet.
3. Separationsfrågor. Det handlar i första hand om Nordirland, att säkra fredsuppgörelsen från 1998 och att i ”möjligaste mån” bibehålla den öppna gränsen mellan Nordirland och Irland. Ingendera förhandlingsparten presenterade något förslag till lösning utan både Davis och Barnier sade att diskussionerna kommer att pågå ända till slutet av förhandlingarna.
– När vi har nått tillräckliga framsteg på dessa områden kan EU-ledarna ta ställning till om förhandlingar kan inledas om det framtida samarbetet och handeln mellan EU och Storbritannien, deklarerade Michel Barnier.
Och nu hade David Davis inte några invändningar mot det upplägget.
When asked why he had capitulated to EU demands, Davis replied that: ”It’s not when it starts. It’s how it’s concluded that matters.”