Donald Trump gör det igen – tvingar världen acceptera hans ekonomiska villfarelse om att USA ska räddas av höga tullar. Nu senast EU, där Ursula von der Leyen fick förnedra sig och besöka Trump på hans golfanläggning i Skottland för att skaka hand och bedyra sin beundran för hans ”ledarskap”.
Avtalet innebär att EU-länderna företag får betala 15 procent i tullavgifter på sin export till USA, jämfört med 2,8 procent i genomsnitt tidigare.
EU-kommissionen hade förberett sig för att säga nej till Donald Trumps hot om tullar på 30 och 50 procent med långa listor över importvaror från USA som skulle beläggas med lika höga tullar. Men i slutändan vågade inte flera regeringar med den tyska i spetsen ta strid.
Tyska bilindustrin lobbade regeringen och EU-kommissionens Ursula von der Leyen intensivt för att undvika handelskrig. Fortsatta möjligheter till export om än till kraftigt höjda kostnader är att föredra, enligt exportindustrin som har stora problem på den kinesiska marknaden och en svag konjunktur i Europa.
För tio år sedan förhandlade EU och USA om ett frihandelsavtal – TTIP – med Cecilia Malmström som handelskommissionär där amerikanska kongressen och EU ställt upp målet:
”Eliminating tariffs and dismantling non-tariff barriers to further liberalise transatlantic markets and promote higher rates of growth and job creation.”
Dessa frihandelsförhandlingar avbröts när Donald Trump tog över i Vita huset efter Barack Obama.
Trumps stora ekonomiska strategi har länge varit att införa tullar för att minska importen och tvinga företag att flytta jobben till USA. Under hans första mandatperiod lyckades hans dåvarande rådgivare stoppa honom från att fullfölja alla sina planer. Men när han nu flyttat in i Vita huset igen har han med sig likasinnade, som handelsministern Howard Lutnick som driver hans drömmar om ”tullar som skapar jobb”.
De stora handelsnationerna kunde ha gått samman och tagit strid mot Trumps griffeltavla med slumpartade siffror över hur höga tullar som olika länder skulle bestraffas med för att de har ”för stor export” till USA.
Men i stället har regeringscheferna med Storbritanniens Keir Starmer först i kön radat upp sig utanför Vita huset för att be Trump om att få något lägre strafftullar än vad som stod på griffeltavlan.
På det sättet har omvärldens ledare låtit Donald Trump diktera villkoren och i nåder gett dem en lägre siffra – om de i gengäld gett honom en extravinst som han kunnat peka på inför de amerikanska tv-tittarna.
Arabländer och Japan har utlovat gigantiska investeringar i USA. Och Ursula von der Leyen fick göra det likaså under besöket i Trumps nya golfanläggning. 600 miljarder dollar i investeringar från EU-företag, ospecificerat vilka som ska göra det.
Ursula von der Leyen gick så långt att hon i praktiken anslöt sig till Trumps ekonomiska teorier om tullar och handel. I stället för EU:s strategi om att frihandel gynnar världsekonomin och skapar jobb accepterade von der Leyen nu Trumps argument om att USA:s handelsunderskott mot EU behöver åtgärdas .
”Handeln behöver ombalanserar”, sade von der Leyen sida vid sida med Trump.
Ursula von der Leyen försökte efter mötet med Trump lyfta fram att bilindustrin och läkemedelsindustrin ”bara” drabbas av tullar på 15 procent. Och att kommissionen hoppas få ner tullarna på stål och aluminium från dagens 50 procent efter fortsatta förhandlingar om kvoter och minskad överproduktion.
Det dyra handelsavtalet kommer troligen att leda till glädjeskutt på finansmarknaderna, eftersom det viktigaste för finanshajarna är stabilitet.
För amerikanska kunder väntar i stället högre priser, även om de nya tullarna kommer att dröja några månader innan de slår igenom. Många företag har skaffat sig stora lager av importvaror i väntan på Trumps tullexplosion.
Donald Trumps ekonomiska drömmar om att världens företag nu ska flytta sina investeringar och jobb till USA i rask takt kommer dock knappast att slå in. De stora mobiltillverkarna har redan slagit fast att det inte finns några förutsättningar att tillverka telefoner i USA. Kinesiska skämtfilmer på TikTok med feta amerikaner i fabriker som försöker pillra ihop mobiler har spridits brett.
Tullavtalet kommer också att slå mot EU-ländernas ekonomi, där konjunkturen redan nu är svag. Långsamt minskad export till USA som företagen nu ska försöka möta genom att sikta in sig på nya marknader kommer att ta lång tid att genomföra, och under tiden väntar fortsatt vacklande ekonomisk utveckling och risk för stora jobbförluster.
EU-länderna kunder ha valt att ställa upp tillsammans med Kina, Kanada och Brasilien mot Donald Trump. Trumps förhandlare väntas nu också undvika handelskrig genom att förlänga förhandlingarna med ytterligare 90 dagar när de möts i Stockholm. Kina har tillgångar som sällsynta metaller som amerikansk industri behöver.
Rather than join Canada and China with instant retaliation and inflict pain on US consumers and businesses, the EU — hamstrung by divergent views among its member states — chose to take the pain in the hope of securing a better deal, konstaterar Financial Times.