Trumps tullar var förra årets stora skräck och samtalsämne. Hur gick det?
Allt som Trump gör, förklaras för tillfället i USA som en list från hans sida för att få amerikanska folket att glömma hans inblandning i Epstein-skandalen – även Venezuela.
Kanske det.
Eller så är Venezuela ett utslag av hans decennielånga vana att raskt lämna icke-succéer bakom sig och leta efter nya, lättplockade framgångar som kan rädda hans självbild som framgångsrik.
Grönland verkar stå i tur.
Ett ämne som döljs ganska väl bortom allt damm som han sparkar upp med sina senare tilltag, är något som han länge trumpetat om som sitt absolut mästardrag, tarifferna.
Men tullarna har inte – ännu – blivit den succé han utlovat, så dessa talar han tyst om.
Det är snart ett år sedan Trump inledde den insats han pratat om hela sitt vuxna liv och som skulle krönas med en Liberation Day den 2 april. Nu skulle utlandet tvingas betala USA för… ja, lite oklart varför men allt var orättvist mot USA.
Så här vid 2025 års slut räknar institut och affärstidningar ihop resultatet.
* Trumps nya tullar har höjt tullnivån på den amerikanska marknaden från drygt 1 procent till kring 14-15 procent.
* Detta gav 2025 den amerikanska statskassan minst 118 miljarder dollar extra.
* Kostnaden för detta har till minst 80 procent – vissa kalkylerar 94 procent – burits av amerikanska importörer.
Då anar vi varför Trump och hans administration inte dagligen hyllar sig själva för denna insats. Verkligheten är inte så spektakulär som Donald Trump svor på att den skulle vara om han fick bestämma.
Efter alla hans spektakulära hot och löften om 40 procents tull, 50 procent tull, ja 100 procents tull! så har han i själva verket backat gång på gång och landat på något helt annat.
Hans tullar har efterhand fått så många specifika undantag att även den amerikanska tullen har svårt att svara på vad som gäller.
Taco, kallade affärstidningen Financial Times detta – Trump Always Chickens Out.
Hans största nederlag i tullkriget under 2025 var mot hans farligaste (kommersiella) fiende Kina som helt enkelt drog in leveranser till USA av nödvändiga mineraler tills Trump gav efter.
Andra bakslag bestod i att företag arbetat sig runt de nya hinder som amerikanska tullar sätter upp.
De började med att panikköpa jättelager av varor innan tullen kommit på plats. De har också börjat sälja via ett transitland för att slippa tull, flytta sin produktion till en plats med lägre tull, byta underleverantörer eller helt lägga ner verksamheter som blivit olönsamma.
Eller, så låter de den höjda tullen kompenseras av att den amerikanska importören betalar ett högre pris för varan.
Trumps utlovade mål var att skapa industrijobb i USA. Det har tills vidare misslyckats. Antalet har fallit skarpare än tidigare, med 65 000 färre industrijobb i USA år 2025 än året innan.
De 118, 130 eller mer miljarder dollar (olika uppgifter cirkulerar) som Trumps tullar dragit in till statskassan är ett trevligt tillskott men inte spektakulärt. De motsvarar inte de miljarders, miljarder pengar som presidenten lovade sina väljare.
De räcker inte på långt när till allt mellan himmel och jord som han har lovat att spendera tullinkomsterna på.
Det är inte nära att täcka upp för de 3,4 triljoner dollar som gick förlorade för amerikanska staten när Trump sänkte skatterna för de rika.
Å andra sidan har de amerikanska konsumenterna än så länge sluppit tok-höjda priser på varor vilket Trumps kritiker var säkra på skulle följa snabbt.
Samma kritiker säger fortfarande att den inflationen kommer. Så här långt beräknas tarifferna ha kostat konsumenterna 1 100 dollar per hushåll.
Även om Trumps tullar inte gett de spektakulära resultat som han drömt om, även om världens skräck om att global handel skulle strypas inte inträffat (den har ökat med 7 procent) och företag kunnat arbeta sig runt de nya hindren, så finns fortfarande många drabbade i tullarnas kölvatten.
När förutsättningarna kastas om ger det en omfördelning, det betyder stora förlorare på en del håll och vinnare på andra håll.
I Sverige svarade näringslivet på massmedias frågor i början av året, att de skulle klara sig fint, de var inte oroade.
Men svensk export till USA har minskat med 16-17 procent.
EU-exporten totalt har bara minskat med 1,5 procent.
Vilken svensk export det handlar om får vi veta när Kommerskollegium så småningom ger oss hela statistiken.
I USA är det småföretagen som tycks ha tagit den största smällen. Amerikanerna är väldigt stolta över sina `Mom-and-Pop-businesses` (små familjeföretag) men de har små marginaler och klarar ofta inte runda hindren som storföretagen glider förbi.
Det egentliga utfallet av Trump-tarifferna går dock inte att kalkylera säkert så här kort tid efteråt. Alla siffror och statistik är ögonblicksbilder. Institut, universitet och massmedia ger olika siffror även om de flesta ligger inom samma härad.
Vad Trumps tariffer definitivt har gett är osäkerhet.
Ett stalltips är att USA som land har förlorat stort i svårmätbara värden vilka i längden påverkar alla affärsbeslut – förutsägbarheten, rättsstaten och förtroendet har raserats.
I affärsmanna-språk kan det översättas till att dollarn har förlorat starkt i värde under 2025.
Översatt i politiskt språk betyder det att USAs dominans över världen försvagades under 2025. Världen kommer inte darra om han försöker skrämmas med tullhöjningar igen, tydligen går de att leva med.
Trump föredrar att prata om annat.