Ungerns Viktor Orban jublade tidigt på måndagsmorgen över valsegern för högerextreme Karol Nawrocki i polska presidentvalet.
Trots att Nawrocki stödjer fortsatt militärt stöd till Ukraina och hans parti ingår i en annan högergrupp i EU hoppas Orban på en stärkt allians för att splittra EU efter valet i Tjeckien i höst.
I sin hemstad Gdansk fick Nawrocki inte ens 30 procent av rösterna
– Nawrocki är ju från Gdansk. De vet att han är en skurk, punkt slut, säger författaren och Polenkännaren Peter Johnsson till TT från Warszawa.
Trots ständigt nya avslöjanden under valkampanjen om Nawrockis kopplingar till den undre världen hemma i ”trippelstaden”, Sopot-Gdansk-Gdynia vid Östersjön växte väljarstödet. På nätet cirkulerar bilder där han glatt poserar med grovt kriminella. Och vittnen berättar enligt polska medier om hur han som säkerhetsvakt hade en drivande roll i sexhandel på Grand Hotel i Sopot.
I stället är det i det fattiga östra Polen, där många enligt Johnsson mest följer propagandamedier, som lyft Nawrocki till seger över den mer liberale borgmästaren i Warszawa Rafał Trzaskowski .
– Eftersom Nawrocki har ena benet i den undre, kriminella världen är risken stor att han utsätts för krav från den världen, säger Peter Johnsson.
I israeliska medier rapporteras om hur Nawrocki revidera Polens antisemistiska historia:
”Karol Nawrocki, a right-wing historian who has helmed a nationalist effort to rewrite Poland’s role in the Holocaust.”
Men för Viktor Orban är valresultatet i Polen en stor lättnad. Presidentvalet i grannlandet Rumänien blev ett svårt bakslag efter att Orban manat ungerska minoriteten i landet att rösta för högerextreme George Simion, trots att han vill avskaffa den ungerska minoritetens rättigheter. Simion förlorade trots att han fått drygt 40 procent i första valomgången.
Orban har enligt medieuppgifter börjat känna sig isolerad i EU och oroas över de växande kraven från flera medlemsländer att skärpa sanktionerna mot Ungern och även att ta till ”atombomben” – artikel 7 i EU-fördraget – att upphäva landets rösträtt. I dag kan Orban bara förlita sig på att Slovakiens premiärminister Robert Fico med en alltmer splittrad regering skulle lägga in sitt veto mot ett sådant förslag.
Inför parlamentsvalet nästa år ligger Orbans parti under i mätningarna och han vill inte att det i praktiken ska bli en folkomröstning om Ungerns EU-medlemskap, eftersom väljarstödet för EU är starkt.
När Viktor Orban deltog på den påpassligt anordnade högerkonferensen CPAC i Warszawa veckan före presidentvalet vågade han utropa ”Länge leve Nawrocki!”. Med positivt resultat den här gången.
Viktor Orban hoppas nu att den centraleuropeiska alliansen – kallad Visegradländerna – åter ska kunna bli en motpol mot ett fördjupat EU-samarbete. Alliansen har gått i stå sedan nationalkonservativa PiS med Jaroslaw Kaczynski som ledare förlorade valet i Polen 2023 och högerpopulistiska Ano med Andrej Babis som ledare förlorade 2021.
Nu får Polen åter en president från Kaczynskis parti, och även om den liberalkonservativa regeringen med Donald Tusk som premiärminister som företräder Polen på EU-toppmötena har president Nawrocki en roll i utrikespolitiken som han kan spela i Visegrad-samarbetet.
I Tjeckien leder också miljardären Babis’ parti inför parlamentsvalet i oktober och eftersom han ingår i samma partigrupp i EU som Viktor Orbans parti talar han redan om ett återupprättat Visegrad-samarbete.
Väljarstödet för Babis’ parti har sjunkit något de senaste månaderna men ligger fortsatt på drygt 30 procent.
Valsegern för Nawrocki glädjer också USA:s Donald Trump som ser EU som en fiende och gärna vill splittra unionen. Hans försök att få en högerextrem kandidat till makten misslyckades i Rumänien och Tyskland, liksom i Kanada och Australien. Med framgången i Polen kan Trump hoppas på att försvaga den allians av stora europeiska länder som driver på för ett stärkt stöd för Ukraina med krav på säkerhetsgarantier från USA mot Ryssland när Polen riskerar lamslås av interna politiska konflikter mellan regeringen och presidenten.
Polska valutan och aktiekurserna sjönk dagen efter presidentvalet.
Ukraina riskerar också att försvagas av att det polska motståndet mot exportlättnaderna skärps med en president från PiS som har sitt stora väljarstöd i jordbruksområdena i landet.