”A window of opportunity”! upprepade EU-finanskommissionären Pierre Moscovici om och om igen. Efter Emmanuel Macrons seger med sin starkt EU-positiva valrörelse lägger nu kommissionen på nytt fram förslag om fördjupat eurosamarbete, med stödfonder för krisländer, ökad styrning av euroländernas ekonomiska politik och en eurofinansminister.
Den här gången har det större chans att få gehör.
– Nu har vi en chans att fullborda det som påbörjades i Maastricht och Jacques Delors’ planer, sade Moscovici.
För två år sedan lades en liknande rapport fram om hur eurosamarbetet ska stärkas – Five presidents report – men flyktingkrisen, Brexit och den långdragna ekonomiska krisen gjorde att den hamnade i byrålådan.
Men i EU-kommissionens nya ”reflektionspapper” har förslagen justerats för att öka chanserna att få dem accepterade både i nord- och sydländerna inom eurozonen.
Det finns inget förslag om att införa gemensam upplåning eller att ge ut euro-obligationer, som framför allt Tyskland motsatt sig. I stället föreslås, som ett första steg att euroländernas upplåning ska tekniskt samordnas för att internationella placerare enklare ska kunna sprida sina risker mellan de olika ländernas statsobligationer.
– Det handlar om inte om gemensam fördelning av skulderna, försäkrade Valdis Dombrovskis, vice ordförande i kommissionen och ansvarig för eurosamarbetet.
– Det handlar inte om att göra eurounionen till en transfererings-union,, underströk finanskommissionären Moscovici.
Men det är naturligtvis lätt att se att en sådan här teknisk samordning kan vara ett första steg mot en framtida gemensam upplåning i eurozonen.
EU-kommissionen pekar på att medborgarnas stöd för euron i dag är på den högsta nivån sedan 2004, och i Tyskland är första gången sedan Berlinmurens fall 1989 en majoritet för en snabbare EU-integration. Emmanuel Macron vann presidentvalet i Frankrike på bland annat löftet om att reformera eurosamarbetet, och inför det tyska valet tävlar nu de båda stora partierna om vem som är mest EU-positiv.
– Inför valen i Österrike, Nederländerna och Frankrike fanns det stora farhågor om framgångar för populistpartier. Men i stället stödde väljarna EU-positiva partier och det gör att vi nu har en historisk möjlighet med ett politiskt utrymme att agera, sade Moscovici.
EU-kommissionen varnar för att eurosamarbetet fortfarande vilar på lösan grund och att det är rätt läge att stärka det när konjunkturen är på väg uppåt för att bättre kunna möta nästa ekonomiska kris.
EU-kommissionen pressar på för att de segdragna förhandlingarna om bankunion och kapitalmarknadsunion ska fullföljas. I nästa steg föreslås att den gemensamma kontrollen av euroländernas budgetar ska bli striktare.
Tre olika alternativ för att stödja euroländer i kris lanseras: Ekonomiskt stöd för att kunna upprätthålla de offentliga investeringarna. Stöd för arbetslöshetsinsatser. Stödfond för ”En regnig dag”.
A rainy day fund could accumulate funds on a regular basis. Disbursements from the fund would be triggered on a discretionary basis to cushion a large shock. A rainy day fund would normally limit its payments strictly to its
accumulated contributions. Its capacity might thus be too small in case of a large shock. Alternatively, the fund could be equipped with
the capacity to borrow. This would need to be accompanied by a design that clearly provides for savings at other times and limits indebtedness.
I nästa steg förordas en särskild eurobudget med ett ”budgetdepartement” och en ”eurofinansminister”. EU-kommissionen vill slå ihop EU-kommissionens europortfölj med posten som ordförande för euroländernas finansministrar i Eurogruppen, På samma sätt som EU:s utrikeschef Frederica Mogherini i dag har ”två hattar”, som utrikeskommissionär och ordförande för EU-utrikesministermötena.
Det finns en hel del kritik mot Eurogruppen av finansministrar, som en ”hemlig klubb”, som bestämmer över euroländers framtid utan insyn. Medborgarna i krisländer som Grekland och Cypern har drabbats hårt av de nattliga förhandlingarna i finansministerklubben.
EU-kommissionen argumenterar för att det behövs mer av ”demokratisk kontroll” över eurosamarbetet. Dels genom att EU-parlamentet får ett ökat inflytande, men också att det sköts mer genom EU:s vanliga arbete, genom kommissionen.
Förbundskansler Angela Merkels utspel om att EU-samarbetet måste stärkas och den tyska regeringens förhoppningar om en pånyttfödd tysk-fransk axel talar för en ökad beredskap att komma överens med president Macron om ett fördjupat eurosamarbete. Samtidigt som Italiens S-ledare Matteo Renzi siktar på ett nyval i höst med ett reformerat europrojekt som bärande vallöfte.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är den mest erfarna politikern i Europa, och vet vikten av att avläsa samhällsläget och agera när det finns ett ”politiskt utrymme”.
intressant