På juldagen 1989 avrättades diktatorn Nicolae Ceaușescu efter ett demokratiskt uppror med en våldsam slutpunkt.
Men denna jul- och nyårshelg 35 år senare anklagas den politiska elit som nu styr Rumänien för att genomföra en statskupp för att kunna behålla makten. Både Ryssland och USA agerar för att påverka vilken riktning landet ska välja.
Det pågår en dramatisk dragkamp om landets demokrati.
Tusentalet demonstranter tutande i vuvuzelor trängde sig in i domstolen i Bukarest och ropade ”Georgescu är vår president” i protest mot att presidentvalet stoppats. Tre timmar bort i Brasov genomförde polisen razzior mot flera fastigheter i jakten på finansmannen som i hemlighet styrt kampanjen för att lyfta Putinbeundraren Călin Georgescu till valseger.
Rumäniens konstitutionsdomstol stoppade den 6 december presidentvalets avgörande omgång trots att vallokalerna redan öppnats på landets ambassader runt om i Europa. Domstolen hänvisade till att den avgående presidenten Klaus Iohannis i sista stund beslutat offentliggöra säkerhetspolisens rapporter om en massiv kampanj från kriminella plattformar med ryskt ursprung till stöd för Georgescu.
”Romania is a target for aggressive Russian hybrid actions, including cyber attacks and information leaks and sabotage,” uppgav rumänska säkerhetsrådet.
Georgescu lyftes från sista plats i opinionsmätningarna till valsegrare i första omgången. Han lovade att ta strid mot Natobaserna i landet och stoppa stödet till Ukraina om han blev president.
När konstitutionsdomstolen stoppade valet och beslutade att det helt ska göras om kallade Georgescu det för en ”statskupp”. Dagen före nyårsafton utanför appelationsdomstolen som skulle ta ställning till hans överklagan varnade Georgescu för att den demokratiska revolutionen 1989 är hotad:
-För 35 år sedan dog 1 116 unga människor i kampen för fria val. 35 år senare riskerar vi att återinföra diktatur!
Georgescu har tidigare kallat demokratirevolten 1989 för en statskupp av väst för att komma åt landets resurser. Men det var glömt när han nu utmålade sig som ledare för den demokratiska kampen.
Appelationsdomstolen avfärdade Georgescus överklagan på nyårsafton. Men han siktar på att gå vidare till högsta domstolen. På så sätt håller han frågan om statsapparaten tagits över att en ny diktaturregim levande.
Den rumänska säkerhetstjänsten SRI rapporterade efter första presidentvalet i november om 85 000 cyberattacker från kriminella plattformar med ryskt ursprung. För att ta sig in datasystem, ändra information till väljare och göra nätverk oanvändbara. Kampanjerna för Georgescu på TikTok spreds via mer än 33 länder och avancerade metoder för att anonymisera avsändare.
Men Georgescu förnekar all inblandning, liksom han förnekar uppgifterna om att han beundrar Putin och har stöd av paramilitära grupper.
De två stora politiska partierna, socialdemokratiska PSD och liberala PNL, som styrt landet de senaste decennierna har agerat i chock efter att deras kandidater blivit bortröstade redan i första valomgången. Flera av deras ledande politiker har avslöjats i stora korruptionsskandaler, men partitopparna har fortsatt att berika sig och sparkat korruptionsåklagare i stället för att göra upp med rättsrötan. De har inte insett väljarnas djupa missnöje.
Presidentmakten är stor i Rumänien, nästan lika stark som i Frankrike. Det är presidenten som företräder landet på EU-toppmötena och nominerar regering. Georgescu har redan hotat ställa den avgående presidenten Iohannis och ansvariga ministrar inför rätta om han blir president.
När konstitutionsdomstolen stoppade valet jublade premiärminister Marcel Ciolacu. De försöker nu reorganisera sig inför nyvalet.
Regeringspartierna lanserar en ny gemensam presidentkandidat, Crin Antonescu, som var tillfällig president 2012-14 medan den valde presidenten var avsatt, anklagad för maktmissbruk. Regeringen lovar ta upp frågan om höjda pensioner i januari. De hoppas på så sätt återvinna missnöjda väljares förtroende.
Men politiska experter i Rumänien räknar också med att konstitutionsdomstolen, som tvingade fram ett nytt val, även kommer att förbjuda Georgescu från att ställa upp i det val som väntas genomföras den 23 mars och 6 april.
Den amerikanska regeringen är uppenbarligen djupt oroad över följderna av en valseger för Georgescu eller någon annan Putinkramare. USA-administrationen varnade för följderna i ett skarpt uttalande redan före konstitutionsdomstolens stopp för valet den 6 december:
”Romania’s hard-earned progress anchoring itself in the Transatlantic community cannot be turned back by foreign actors seeking to shift Romania’s foreign policy away from its Western alliances. Any such change would have serious negative impacts on U.S. security cooperation with Romania, while a decision to restrict foreign investment would discourage U.S. companies from continuing to invest in Romania.”
En delegation från den amerikanska kongressen markerade också sina geopolitiska intressen med ett besök i Bukarest och ett möte med president Iohannis dagen före nyårsafton.
Demokratin är hotad i Rumänien och väljarna ser ut att ha bara dåliga alternativ att välja emellan när de ska gå till valurnorna nästa gång.
Vi ser det hända i länderna i central – och mellaneuropa, som efter Sovjetunionens fall så småningom kom ned i EU. Eliterna i städerna anammade ett demokratiskt styrelsesätt, gladdes åt frihet och växande välstånd men tycks ha glömt bort landsbygden…