Danmarks fräckt ovanliga politiska val

Ska Danmark våga den fräcka lösningen att bilda regering med sossar och högern?
Det sker intressanta saker i grannlandet.

Ska Lars Løkke lyckas pressa fram en ny tid i dansk politik?


Torsdagens danska val slutade som många val gör i Europa nuförtiden – med att väljarna smetat ut sina röster över många partier.
12 partier kom in folketinget.
Störst parti fick inte mer än 27,5 procent (sossarna) och kan inte ens knåpa ihop en rödgrön majoritet med den siffran.
Nej, rösterna räcker inte till en blå majoritet heller.

In på scenen träder då en ovanlig möjlighet:
En samlingsregering mellan sossar och högern.

Den här idén lanserades stort i valkampanjen av en uppstickare – ett helt nytt parti som kallar sig Moderaterne (danska partinamn är förbryllande, ja) som i betydelsen ett ”mittenparti.”
Grundare är en välkänd person, Lars Løkke Rasmussen som länge lett Venstre (så heter högerpartiet, ja för danska partinamn är förbryllande) och i den rollen två gånger har varit dansk statsminister.
Lars Løkke Rasmussen gjorde ett kanonval, samlade rekordmånga personkryss och moderaterna blev tredje största parti med 9,3 procent.

Nu är hans högsta mål att Danmark ska få en blocköverskridande regering. (Och en utbyggd sjukvård och en pensionsreform).
Ett slut på politiska låsningar.
Danmark står inför så stora utmaningar i dagens skakiga verklighet att en nationell samling krävs (säger han, alltså).

Idag fredag inleder avgående statsminister Mette Frederiksen (s) förhandlingar med alla partier (se nedan) för att se hur man kan få ihop det.
Hon har själv sagt i valdebatten att hon kan leva med en sådan samlingsregering (men vill nog gärna slippa).
Högerpartiet Venstres partiledare Jakob Elleman-Jensen föredrar att själv bli statsminister men många i hans parti är öppna för en samlingsregering.
(Venstre blev näst största parti med hälften så många röster som sossarna: 13,3 procent).

Det blir spännande att följa.

***

Fler intressanta saker med det danska valet:
* I Danmark bildar man inte regering genom talmansrundor utan drottningen utser en av partiledarna som får försöka bilda regering.

* Valkampanjen handlade inte om invandrare (vård var en större fråga). Å ena sidan har dock alla partiet sedan länge varit eniga om hårda tag mot invandring, å andra sidan börjar det poppa upp tankar om att Danmark nog gått för långt på den här punkten.

* Dansk Folkeparti blev nästan helt utplånade med 2,6 procent av rösterna vilket är en skräll jämfört med 2015 års val (drygt 21 procent). Den trogna gamla kämpen Pia Kjærsgaard, var på vippen att åka ut.
Sittande partiledare Morten Messerschmidt kan faktiskt åka ut mycket snart för han ska i november upp i domstol för bedrägeri med EU-medel.

* Utrikesministern Jeppe Kofod åkte ur folketinget fast han tillhör det största partiet, sossarna. Det danska systemet där politiker bara ställer upp i sin hem-valkrets och inte på en nationell lista, kan ställa till det så. Han är inte en den förste utrikesministern som åker ut (Anders Samuelsen).

* För säkerhets skull bär det helt nya partiet Danmarksdemokraterna det ovanliga namnet Danmarksdemokraterna-Inger Støjberg. Man räknade väl med att det kända namnet Støjberg skulle dra fler väljare än ett okänt partinamn och man fick rätt. De fick 8 procent vid första försöket.

* Om namnet Moderaterna i dansk politik får er att tänka på serien Borgen så tänker ni helt rätt. Det var så partiet hette i TV–serien som blev tungan på vågen och gjorde partiledare Birgitte Nyborg till statsminister fast hon företrädde ett litet parti.