Svenska partiledare och ministrar har vallfärdat till Danmark de senaste åren för att få tips om hur de ska bekämpa brottslighet, integrationsproblem, bostadspolitik mm.
Nu manar statsminister Mette Frederiksen(S) också Sverige att följa henne i EU-politiken: Lägg ner den svensk-danska ”snålalliansen” och öppna för storsatsningar på stärkt försvar och konkurrensförmåga med nya EU-lån.
”Fælles lån er en mulighed for at ruste Europa til fremtiden i forhold til forsvar og konkurrenceevne ifølge statsminister Mette Frederiksen (S).”
Det är ett överraskande utspel från Frederiksen när danska regeringar under många år tillhört nejsägarna i EU och danska väljare flera gånger röstat nej till fördjupat EU-samarbete.
Men efter Rysslands militära invasion av Ukraina har Danmark gått i spetsen för stödet till Ukraina med F16-plan, stridsvagnar och artillerisystem i 21 hjälppaket. Danmark har gett det största stödet i förhållande till landets BNP och Mette Frederiksen vill göra landet till en förebild för resten av Europa.
Nu tar Mette Frederiksen ytterligare ett stort steg för att driva på EU inför att Danmark tar över som EU-ordförande till sommaren genom att ställa sig bakom förslagen om att ta upp gemensamma lån för att kunna bygga ett starkt försvar och stärka EU-företagens konkurrenskraft mot Kina och USA.
När EU-lån diskuterades första gången efter coronakrisen 2020 ingick Mette Frederiksen i ”snålalliansen” tillsammans med Sverige, Nederländerna och Österrike och sa stenhårt Nej. Bilden av Frederiksen, Löfven, Rutte och Kurz som utnämnt sig till ”Frugal Four” och ville demonstrera att de skulle hålla stånd ända till slutet spreds över Europa.
En efter en gav de fyra ändå upp till slut och gick med på EU:s historiska lån på 750 miljarder euro med medlemsländerna som borgensmän.
Men svenska statsministrar har hållit fast vid nej-linjen, med Magdalena Anderssons målsättning om ”snålast i Europa” som ledstjärna. De har försäkrat att beslutet om EU-lånet till återhämtningsfonden var en engångsgrej.
Debatten om nya lån har ändå tagit fart när det visat sig att EU-länderna inte kan leva upp till löftena om militärt stöd till Ukraina och behoven av stärkt försvar för att möta hoten från Putinregimen. Polens Donald Tusk var förbannad efter EU-toppmötet i juni mot regeringschefer som sa nej till gemensam upplåning och pekade på landets stora militära satsningarna motsvarande 4 procent av BNP.
“We take on this burden … for the security of all of Europe,” Tusk said, adding he was “really angry” at the arguments he heard against joint spending.
Kraven på nya EU-lån fick ny kraft med Mario Draghis stora rapport om hur EU-ländernas ekonomier halkat efter jämfört med Kina och USA de senaste decennierna. Han varnade för att Europa går mot sotdöden.
–Realinkomsterna i USA har ökat dubbelt så snabbt som i EU sedan år 2000. Antingen gör vi det här eller så väntar en långsam plågsam nedgång, varnade den förre centralbankschefen Mario Draghi i den rapport som beställts av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
För att genomföra den omfattande reformplanen för att stärka företagens konkurrensförmåga behövs utöver stora privata investeringar också 750 – 800 miljarder euro per år i offentliga medel, enligt Draghi. Han förordar nya EU-lån för att klara det.
Ulf Kristersson har reagerat på Draghi-rapporten med kommentarer om att det är bra att Sveriges krav på konkurrensfrågor vunnit gehör. Men han har kategoriskt avvisat förslagen om nya EU-lån.
Medan Mette Frederiksen redan i somras visade att hon var på väg att byta fot för att stärka EU-ländernas förmåga att möta hotet från Ryssland. Efter ett besök hos Frankrikes Emmanuel Macron i maj uttalade hon stöd för gemensam EU-upplåning till försvarssatsningar.
– Ærindet for Europa må være, at vi har et så stærkt Europa som muligt, sagde Mette Frederiksen og tilføjede. Og det kommer til at kræve meget af alle lande.
Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen, som är partiledare för borgerliga Moderaterne, backade snabbt upp statsministernNu tar Mette Frederiksen nästa steg när hon även öppnar för nya EU-lån för att stärka EU-ländernas konkurrenskraft. ”Principer och ideologi måste vika åt sidan när Europa sackar efter Kina och USA”.
”Europa vil smuldre, og det vil have fatale konsekvenser for alle, inklusive hver enkelt dansk familie”, siger Mette Frederiksen i et interview med nyhetsbyrån Ritzau.
– Jeg kan ikke se, hvordan vi skal finansiere det hele med velkendte midler, siger hun.
Med en ny EU-kommission på plats sedan 1 december och med Polen och Danmark som EU-ordförande första och andra halvåret nästa år kommer frågan om nya EU-lån att föras högt upp på dagordningen på toppmötena.
Mette Frederiksen skickar en hälsning till Sverige och övriga länder i snålalliansen om att koppla bort automatreaktionen att rösta nej:
– Alle lande, og det gælder også et land som Danmark, som plejer at være med i sparebanden, vi er nødt til at lægge automatreaktionerne væk og se, hvad er Europas behov, og så må vi få økonomien tilpasset det i stedet for det omvendte, siger hun.