Nu ska den svenska grundlagen ändras igen. Förslagen är en märklig röra av EU-krav om stärkta rättigheter och Tidöregeringens önskan om inskränkta rättigheter.
Dags för fler ändringar av den svenska grundlagen. Den förra grundlagskommittén har precis avslutat sitt arbete. Nu tillsätts en ny.
Justitieminister Gunnar Strömmer berättar på sin presskonferens att individer inte haft ett gott rättighetsskydd i Sverige innan vi blev EU-medlemmar. Det vill han rätta till.
Och visst är det EU-rätten som spökar i Gunnar Strömmers besked om att svenska domstolars oberoende från politiker ska stärkas.
EU har påpekat i flera år nu, att här brister den svenska rättsstaten… vilket svenska domare, flera utredningar och den förra grundlagskommittén också instämt i.
EU har på senare år steppat upp sina påtryckningar på alla EU-länder, att bättre respektera rättsstaten… vilket ärligt talat sköts lite slarvigt i de flesta EU-länder.
Detta kan EU inte längre kosta på sig.
Så länge vi andra slarvar – för vi är riktiga demokratier ändå, ju? – blir det väldigt svårt att kräva efterlevnad av Ungern och Polen, med flera.
Strömmers uppryckning av t ex svenska domstolars oberoende är precis vad Bryssel har stött på om sedan flera år redan.
Och Strömmers övriga grundlagsändringar?
Justitieministern hänvisar till EU-rätten också för sin önskan att lägga till ett ”förbud mot att diskriminera någon alls” i grundlagen.
Föralldel, men ingen ko på isen just här, väl?
Grundlagen har redan förbud om diskriminering pga kön eller minoriteter. En vanlig svensk lag förbjuder diskriminering av alla. EU har aldrig haft någon kritik mot den saken.
Det finns dock annan, upprepad och tuff kritik från EU mot den svenska rättsstaten som Strömmer väljer att inte ta upp:
* Sverige har inget skydd mot utländska (staters) mutor,
* Svensk demokratis skydd mot olämplig påverkan pga politiker som går mellan den politiska makten och näringslivet är undermålig,
* Sverige har i princip inga regler för att hålla uppsikt över att lobbying går rätt till.
Justitieministern har i sina grundlagsreformer hittat annat som han tycker ska gå före:
Aborträtten ska grundlagsfästas. Den är inte hotad, säger Strömmer, men ändå. (Här finns inget EU-skydd att hänvisa till, detta är en rent nationell fråga.)
Och som en fjärde punkt vill han stärka egendomsrätten och rätten till näringsverksamhet genom att stoppa in det i grundlagen.
Vilka problem detta ska lösa, är oklart.
Vem hindras att bli företagare i Sverige idag förutom tungt kriminellt belastade personer?
På vilket sätt hindrar staten människor att äga företag eller mark?
Justitieministern berättar inte för oss vad problemet är men avslöjar att statens möjligheter att ändra förutsättningar för företag och markägare ska begränsas.
Vilket då innebär att företag och markägare ska kunna säga nej till något som politiker önskar genomföra?
Eller ska skattebetalare tvingas kompensera företag för politiska beslut som lägger åtaganden på dem?
Så kommer den punkt Strömmer betonar mest, vilket är en inskränkning av individens rättigheter.
Att delta i en kriminell organisation ska kunna förbjudas genom att föreningsfriheten inskränks i grundlagen.
Regeringen har redan inskränkt föreningsfriheten för att kunna lagstifta mot deltagande i en terrororganisation. Den lagen har just trätt i kraft och vållat en del huvudbry om det är tillåtet att vifta med en (kurdisk) flagga eller inte.
Nu ska föreningsfriheten krympa lite till, för att slå mot de som finns i kriminella gängs närhet.
Problemet är förstås att brottet ”deltagande” är väldigt otydligt. I en statlig utredning nämner man t ex att det kan vara lagligt att ta hand om sin egen familj och hushåll i en ISIS-miljö men bör straffas att hjälpa någon annans familj och barn med hushållet.
EU har valt en annan väg genom att i sin terrorlagstiftning göra lagen förutsägbar när man säger vad som faktiskt är förbjudet: Att finansiera, att rekrytera, att arrangera resor, osv…
Allt detta är förstås infört i svensk lag redan, pga EU-rätt (med visst eftersläp och en del krumbuktande).
Det är sannolikt att det svenska svepande brottsbeläggandet kan möta kritik från Bryssel och framförallt motstånd i EU-domstolen i framtiden. Där är domarna alltid väldigt återhållsamma när det gäller att inskränka individers rättigheter.
Precis som Strömmer påpekade vid sin presskonferens, väger individers rättigheter mycket tyngre i EU-rätten än i svensk lag.
Och det anses normalt inte rättssäkert med vag lagstiftning. Risken för godtycklighet från myndigheters sida anses för stor.
Å andra sidan.
Som en avrundning vill justitieministern göra den svenska grundlagen mycket svårare att ändra för politiker i framtiden.
När nästa regering får backning från EU-domstolen kan det bli hart när omöjligt att ändra tillbaka en kritiserad grundlag.