Det är 3,5 månader kvar till EU-valet och det håller redan på att spåra ur till ännu ett Ja- eller Nej-val.
+ V-ledaren Nooshi Dadgostar utesluter inte Swexit och vill inte tala om vad partiet ska ha för åsikt om EU-medlemskapet i valet.
+ KD:s nya toppnamn Alice Teodorescu Måwe går till val på att minska EU:s beslutsförmåga och på så sätt vinna väljare från SD. Som i sin tur utlovar snabbspår för Sverige ut ur EU.
Men det är ju inte det EU-valet handlar om.
Stödet för EU-medlemskapet har aldrig varit så stort bland svenska väljare som i dag efter en dramatisk uppgång efter Rysslands invasion av Ukraina. Bara en av tio är motståndare till Sveriges EU-medlemskap, medan nära sju av tio stödjer det, enligt SOM-institutets mätning.
Ändå siktar flera partier in sig på att locka röster från väljare som är negativa till EU.
En märklig omsvängning sedan förra EU-valet 2019.
+ Då meddelade V-ledaren Jonas Sjöstedt att partiet lägger kravet på att lämna EU på is.
+ SD-ledaren Jimmie Åkesson slog fast att partiets valmanifest innebär en ändrad EU-politik: ”Vi ser både fördelarna såväl som nackdelarna med dagens EU-samarbete.”
+ Och Socialdemokraternas ställde upp med en valsedel utan EU-motståndare.
EU-valet 2019 blev första valrörelsen där huvudfrågan inte var Ja eller Nej till EU, utan handlade om vad EU ska åstadkomma och vilka beslut som ska fattas på EU-nivå.
Men inför det här EU-valet verkar SD-ledningen ha fått kalla fötter om sin ändrade EU-linje. Jimmie Åkesson har gjort rader av utspel om att Sverige ska förbereda sig för Swexit, och låtsas inte om att partiet stödjer regeringens EU-linje i de flesta frågor. Och för att särskilja sig från regeringen kräver SD:s toppnamn i valet, Charlie Weimers, att EU:s klimatpolitik ska rivas upp.
Kristdemokraternas Alice Teodorescu Måwe följer i SD:s fotspår, troligen i hopp om att kunna rädda kvar partiet i EU-parlamentet, genom att vinna röster från extremhögern. Hennes huvudtema i valet blir ”konsekvenserna av massinvandringen” och att ”bekämpa överstatlighet”, enligt Bulletin.
”Vi måste tala klarspråk”, sade Teodorescu Måwe på KD:s extrastämma.
”Vi kan inte låta SD vara den enda rösten som ifrågasätter den maktförskjutning som har skett till EU”, säger hon till Göteborgs-Posten.
Teodorescu Måwe går till val på företrädaren Sara Skyttedals paroll: ”Make EU Lagom Again!”
Men samtidigt som Sverigedemokraterna ”hundvisslar” om att förbereda Swexit och Kristdemokraterna vill minska EU:s beslutsförmåga och backa från de ökade befogenheter som EU har försäkrar försäkrar båda partierna att de stödjer ökat EU-stöd till Ukraina.
Det ökade EU-stödet till Ukraina har dock redan lett till fördjupat EU-samarbete – med gemensamma beslut om att köpa vapen och ammunition till Ukraina med pengar ur EU:s budget, med utökad budget och stora lån för att rädda Ukrainas ekonomi.
Det ökade militära hotet från Ryssland har gjort att EU för första gången på 53 år inlett ett försvarssamarbete. Och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utlovar redan att det ska inrättas en ”försvarskommissionär” i nästa kommission. EU behöver ge ekonomiska garantier för att försvarsindustrin ska bygga ut tillverkningen för att kunna stödja Ukraina och stärka medlemsländernas militära förmåga.
EU:s förmåga att stödja Ukraina hotas av att Putinkramaren Viktor Orban ständigt hotar lägga in veto. Därför kräver flera länders regeringar att vetorätten ska tas bort inom utrikes- och säkerhetspolitiken för att EU ska kunna agera snabbare och starkare mot Putinregimen.
Det är planer och förslag om hur EU ska kunna stärka stödet till Ukraina som står i direkt motsättning till KD-paroller om ”Make EU Lagom Again” och ”Bekämpa överstatlighet” och SD:s krav på folkomröstning varje gång EU-samarbetet fördjupas.
Vänsterpartiets toppnamn, fd partiledaren Jonas Sjöstedt, vill att EU ska skärpa sina bindande mål för medlemsländernas klimatutsläpp. Han vill att EU gemensamt ska handla upp mer ammunition från försvarsindustrin och skicka till Ukraina.
Samtidigt säger nuvarande V-ledaren Nooshi Dadgostar i SVT:s 30 minuter att vänsterpartiet kan kräva Swexit. Och hon vill inte tala om vilken EU-linje hon anser att Vänsterpartiet ska ställa sig bakom på partikongressen i maj.
Dadgostar och Teodorescu Måve verkar likt Jimmie Åkesson mer inriktade på att mobilisera väljarnas nationalistiska ådra på valdagen än att stå upp för att EU-samarbetet måste stärkas för att kunna öka stödet till Ukraina. På samma sätt som EU-kommissionen fick ökade befogenheter under coronapandemin för att kunna få fram vaccin och medicinsk utrustning även till fattiga medlemsländer.
Många väljare vet fortfarande inte att det är EU-val den 9 juni. Och inte ens de stora tidningarnas politiska krönikörer verkar veta att EU-parlamentet har lika mycket makt som EU-ländernas regeringar när det ska stiftas EU-lagar. Utan en uppgörelse mellan parlamentet och EU-regeringarna blir det ingen lagstiftning.
Partierna och medierna har en del att jobba med för att väljarna ska ha något vettigt att ta ställning till den 9 juni:
+ Att EU-valet handlar om vad de kandidater som partierna ställer upp vill göra i parlamentet.
+ Att EU-vaket INTE avgör om Sverige ska lämna EU eller om att ”Make EU Lagom Again”. Ett beslut om Swexit – som en stor majoritet inte vill ha – skulle tas av Sveriges riksdag och troligen en folkomröstning. Beslut om stora förändringar av EU:s maktbefogenheter fattas via fördragskonferenser och kräver beslut i varje medlemslands parlament.
Partierna börjar dock EU-valrörelsen i uppförsbacke, när flera toppkandidater är totalt okända för väljarna.
Och inte lär väljarna få det lättare om flera partier försöker lura i dem att valet egentligen handlar om Ja eller Nej till EU.