EU flyttar sig ännu ett myrsteg bort från Israel när ett nederländskt initiativ fick oväntat stor uppbackning .

EUs tystnad inför Israels attacker mot civila i Gaza fick sig ännu en spricka på tisdagen när 17 EU-länder stödde Nederländernas förslag att utreda om EU och Israels associeringsavtal kan sägas upp över Gaza.
Avtalet som är från år 2000 reglerar handel, bistånd och politisk dialog med Israel och där finns en artikel 2 som kräver av bägge parter att:
”Förhållandet mellan parterna, liksom alla delar i avtalet, ska bygga på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer vilket ska vara vägledande för deras interna samt internationella politik och utgör ett avgörande del av detta avtal.”
Enbart det faktum att Israel har förbjudit all införsel av mat eller andra hjälpsändningar under 11 veckor till en befolkning som är instängd och under dagliga bombattacker, verkar onekligen bryta mot denna artikel 2.
Tyskland förblir bromsklossen för de i EU som vill agera. Ett försiktigt uttalande om svälten från nye förbundskanslern Friedrich Merz häromveckan ledde genast till ett samtal från premiärminister Netanyahu och Tyskland gick återigen ut och förklarade sitt fulla stöd för Israel.
I april gick Tyskland ändå med på att EU återknyter formella kontakter och ger stöd till den Palestinska myndigheten som finns på Västbanken.
Något mer Israel-kritiska Frankrike meddelade via sin premiärminister Francois Bayrou att Frankrike planerar att erkänna Palestina som stat tillsammans med Storbritannien och Kanada.
Trion gjorde ett uttalande där de hotar med konsekvenser om Israel fortsätter sin senaste militära offensiv mot Gaza.
Inget av detta hade någon effekt på Israel som meddelade att de nu expanderar sina militära attacker.
EU har generellt ingen påverkan alls på Israel trots att EU är landets absolut största handelspartner som svarar för 32 procent av Israels totala utrikeshandel.
Även om associeringsavtalet nu ska utredas av EUs utrikestjänst ledd av estniskan Kaja Kallas (som visat ett mycket svagt intresse för frågan hittills) så är chansen mycket liten att det därefter sägs upp.
Ett sådant beslut kräver ett ja från alla EU-länder. Den skara som inte ens ville utreda saken (Tyskland, Ungern, Italien, några baltiska länder, Grekland och Cypern) lär inte gå med på det.
Detta vet Israel.
Däremot visar Israel att det faktiskt gör ont när andra länder tar avstånd från dem genom hur man uppfört sig i Eurovisions-schlagerfestivalen.
Precis som vid finalen i Malmö år 2024, så satte Israel in alla sina krafter på att åstadkomma mängder av telefonröster på den israeliska kandidaten. EBU har låtit Spotlight titta på röstandet som konstaterar att israeliska staten använt alla medel för att överväldiga röstsystemet.
USA är en aktör som Israel fruktar betydligt mer än EU eftersom det är USA som sänder vapnen som tillåter Israel att bedriva sitt krig.
Skulle USA tycka att det räcker, så kan Israel ligga illa till.
Därför fick det en viss effekt att det kommit kritik från den amerikanska kongressen och uttalande från Donald Trump om att Gaza svälter.
Premiärminister Netanyahu lanserar nu som motdrag en privat stiftelse – med okända finansiärer – med uppdrag att leverera ett minimum av mat hand i hand med israelisk militär.
Att leverera mat med hjälp av en ockuperande armé anses extremt och möter stor kritik från hjälporganisationer.
Men för en aktör som Tyskland eller EU, erbjuds en möjlighet att avvakta och se hur det går ännu en tid, snarare än att steppa upp åtgärderna och kritiken mot Israel.