EU-kommissionen höjer temperaturen i försvars-initiativen – här finns pengarna.
Toppmötet på torsdag kommer visa om EU-ledarnas vilja finns.
Donald Trump skruvar nu åt tumskruvarna på Ukraina genom att dra in det utlovade militära stödet från USA och hävdar att Zelenskyj måste bort.
Det blir därmed högst akut för Europa att höja takten i sin försvarsproduktion.
Ursula von der Leyen kommenterade inte detta på tisdagsmorgonen men sa:
”En sak det råder överväldigande enighet om bland europeiska ledare som de senaste veckornas många möten om försvar visat, att Europa måste stå för sitt eget försvar och avskräckning”.
Avskräckning är i så fall en upptrappning i européernas tänkande.
En sak är att ha ett starkt nog försvar att kunna försvara sig vid en attack (utan USA). Detta har diskuterats vitt och brett.
En annan sak är att ha ett starkt nog försvar att AVSKRÄCKA en fiende från att vilja anfalla.
Von der Leyens framträdande på tisdagen handlade om det brev som hon överlämnat till EU-ledarna före torsdagens toppmöte.
Om hur EU-länderna kan finansiera sin vilja att upprusta ”snabbt och ambitiöst” (VDLs ord).
Brevet innehåller fem förslag.
* Nationell offentlig finansiering.
För att göra detta möjligt fullt ut föreslår VDL att tillåta EU-länder att bryta mot EUs ekonomiska stabilitetspakt. EU skulle rent praktiskt aktivera en eller bägge två undantagsklausuler.
Detta skulle kunna ge (säger VDL) 650 nya miljarder euro per år i fyra år framåt.
* Låna 150 miljarder euro till en ny EU-fond som används till gemensam försvarsupphandling.
Fonden skulle kunna styra inköp så att ländernas upprustning inte dubblerar varandra utan också går till specifika försvarsförmågor som Europa saknar.
Pengarna skulle gå till europeisk försvarsindustri.
Och pengarna som ett land får ut här kan, användas till sitt nationella försvar eller att sända till Ukraina.
* EUs budget
Det går att styra om anslag i EU-budgeten 2021-2027 (1 074 mdr euro stor) till försvarsrelaterade utgifter, säger VDL, och pekar på hur regler kan ändras för att säkra det.
Hon föreslår dessutom att ge alla EU-länder rätten att använda sina regionala bidrag på försvarsutgifter (cirka en tredjedel av EU-budgeten går till regionalpolitik eller ”sammanhållning” i EU-jargongen).
* Europeiska Investeringsbanken EIB
Banken ägs av alla EU-länder och lånar upp och lånar ut billigt till EUs utvalda mål. Banken får idag inte låna ut till försvarsproduktion, bara till sådant som kan ha både civil och militär användning (t ex drönare). Hon föreslår att EIB steppar upp det (vilket 19 EU-länder tidigare uppmanat till) men går inte så långt att föreslå att hindret skulle tas bort.
EIB investerar årligen 65-75 miljarder euro.
* Privat kapital
Här blir hon mest luddig. Det finns privat kapital, det behövs. Hon nämner inte den ganska enkla franska idén om krigsobligationer – att fråga europeiska sparare om de vill stödja upprustningen.
Ett EU-förslag om en gemensam kapitalmarknad nämns men VDL vet att det är Tyskland som länge har stoppat den. Hon lovar därför inom kort komma med ett nytt förslag om en Spar- och Investeringsunion. Kanske den kan sväljas av en ny tysk regering.
Klassiskt EU-spinn är att i ett sånt här läge räkna ut maximal möjlig effekt och då landar Ursula von der Leyen på tänkbara 800 miljarder euro.
Kanske är det en orealistisk summa som EU-länderna inte kommer att komma i närheten av.
Eller så är det privata kapitalet mycket mer intresserat än någon vågat tro.
Just nu rusar europeiska försvarsindustrins aktier i höjden på aktiemarknaden – alla vill ha en bit av kakan.
Lite vid sidan om har det privata kapitalet i form av en fd Nato-höjdare satt upp en egen ”Defense, Security and Resilience Bank,” för att göra affärer med försvarsindustrin.
Inte oväntat finns amerikanskt kapital och amerikanska ägare med i bakgrunden även om banken smart nog säljs in som europeisk.
”Utan USA kan Europa inte hitta kapital nog att upprusta,” hävdar grundaren Rob Murray, och förklarar att Europa ju måste köpa försvarsutrustningen i USA… vilket förstås vore raka motsatsen till att stärka europeisk försvarsindustri för att kunna stå på egna ben.
Hej.
I allt elände Trump ställertill så är väl det värsta att USAs tillit är förbrukad. Vem kan känna sig trygg i att göra affärer med dem nu? Jag skulle inte våga köpa miltärutrustning om det inte var så att jag var Isralit förstås. Detta innebär att ska vi rusta upp EU så måste det vara partners som vi kan lita på som levererar. Så SAAB aktierna jan komma att stiga änu högre nu.
Precis. Uppköpare av militärmateriel i Europa har rimligen vetat hela tiden att de blir beroende av att säljande USA-företag regelbundet uppdaterar och servar deras grejer (F-35 och deras ”kill switch”) men nu vet de också att USA har en president som kan få för sig att hindra dem att använda deras inköpta vapen, när som helst, bara för att hämnas för något.