Ukrainas president Zelensky var på plats för att övertyga EU-ledarna om det akuta läget för att kunna fortsätta försvara sig mot Putinregimen. Men Belgiens högerpopulistiske premiärminister Bart De Wever ställde så långtgående krav på att slippa ta ansvar att planerna på att använda de ryska miljarderna för att stödja Ukrainas havererade finanser och försvårsförmåga.
EU tvingas nu till en akut lösning med lån på finansmarknaderna på 90 miljarder euro med höga räntekostnader. En seger för Putin och Trump.
Planen var att EU skulle använda sig av de 210 miljarder euro från Ryska centralbanken som beslagtagits för att ge Ukraina räntefria ”skadeståndslån” de kommande två åren.
Men De Wever har kallat det för en ”krigshandling” att konfiskera de ryska miljarderna och på varje toppmöte under hösten har han inför tv-kamerorna upprepat sitt stenhårda nej mot EU-kommissionens planer. Trots rader av löften om att samtliga EU-länder solidariskt skulle ställa upp om Ryska Centralbanken av någon okänd anledning skulle få rätt att kräva tillbaka sina pengar trots den massförstörelse som Ryssland åstadkommit i Ukraina.
Inför det här toppmötet har De Wever också fått uppbackning av Italiens Giorgia Meloni. Både De Wever och Meloni hade blivit uppvaktade av Donald Trumps rådgivare som gärna skulle vilja ha de konfiskerade 210 ryska miljarderna euro, varav huvuddelen finns hos belgiska finansinstitutet Euroclear, att spela med i förhandlingarna med Putin.
Samtidigt har Putin hotat med repressalier och att dra Belgien och andra länder inför rätta om Ryska centralbankens pengar konfiskeras.
Zelensky fick försöka övertyga De Wever vid ett möte på tu man hand:
”Jag lade fram min argument. Om vi inte får besked om stöd före årets slut tvingas vi dra ner på vapenproduktionen och kommer inte längre att kunna möta missilerna och drönarna från Putin på samma sätt”, sade Zelensky ödesidgert på presskonferensen efteråt.
Men det hjälpte inte. Under de långa förhandlingarna samtidigt som det ordinarie EU-toppmötet pågick på torsdagen och natten till fredagen krävde De Wever alltmer långtgående löften från övriga EU-regeringar.
Han fick igenom skrivningar om ”full solidaritet och delad risk” mellan EU-länderna. Men när De Wever krävde ”obegränsad solidaritet” i garantierna ansåg övriga länder att han gått för långt. Det är omöjligt att veta vad ett sådant åtagande innebär juridiskt.
EU:s stats- och regeringschefer satt på egen hand utan mobiltelefoner under flera timmar på torsdagskvällen för att nå en uppgörelse. Men vid halvtvå-tiden bröt dessa förhandlingar samman. Danmarks statsminister Mette Frederiksen var för att köra över Belgien med ett majoritetsbeslut, men de flesta ville undvika den splittringen.
Inför toppmötet manade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ”This is Europe’s independence moment!”
Beslutet att konfiskera Ryska Centralbankens miljarder och använda dem till att stödja Ukraina skulle ha kunnat ha haft den signaleffekten för EU:
+ Donald Trump och hans fastighetshajar till rådgivare skulle inte kunnat försöka göra ”deals” om pengarna med Putin. Det skulle ha blivit EU:s svar på Trumps nedlåtande kommentarer om ”svaga” Europa.
+ Det skulle också ha blivit en tydlig signal till Putinregimen om att Ukraina kan fortsätta försvara sig flera år framåt. Och att EU trots alla splittringsförsök fortsätter backa upp Ukraina.
Efter förhandlingsfiaskot fick EU-topparna under natten försöka hitta ett nytt sätt att åtminstone tillfälligt stödja Ukraina.
Det blir den B-plan som EU-kommissionen talat om tidigare och som Sverige, Tyskland och de flesta andra länder sagt nej till. Den innebär att EU tar upp lån på upp till 90 miljarder euro på finansmarknaderna som garanteras av EU:s budget. Med höga räntekostnader som följd.
Toppmötets ordförande Antonio Costa försökte hålla god min och deklarerade på Twitter: ”We have a deal.”
Enligt EU:s regler krävs det ett enhälligt beslut av samtliga medlemsländer för att ta upp ett sådant här lån. Men de EU-regeringarna i Ungern, Slovakien och Tjeckien, som inte vill ge något stöd till Ukraina, har ”välvilligt” erbjudit sig att släppa igenom detta lån under förutsättning att de slipper bära några av kostnaderna.
EU-ledare hävdade på morgontimmarna att upplåningen bara är en tillfällig lösning och att den senare kan ersättas av den ursprungliga planen att använda sig av de beslagtagna ryska tillgångarna.
– Till slut kommer Ryssland att få betala för det här stödet till Ukraina, försäkrade Tysklands Friedrich Merz trots att han var den EU-ledare som allra mest förespråkat ett skadeståndslån med de ryska beslagtagna miljarderna..
Italiens Giorgia Meloni lyckades också sätta käppar i hjulet för EU:s handelspolitik på toppmötet, åtminstone i några veckor. EU:s tidigare handelskommissionär Cecilia Malmström kommenterade på Twitter.
Dagarna inför toppmötet kom Meloni oväntat ut och krävde att planerna på att godkänna det stora handelsavtalet med Mercosurländerna – Brasilien, Argentina, Uruguay, Paraguay och Bolivia – skulle skjutas upp. Förhandlingarna har pågått i 25 år och avtalet skulle i det här kaotiska världsläget visa att EU är en ekonomisk stormakt.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skulle flyga till Brasilien på lördag och underteckna avtalet med president Lula da Silva. Men när Meloni lierade sig med Frankrikes Emmanuel Macron gick allt i stå.
Meloni verkar ha haft svårt att förklara sitt nej och fick själv ringa till Brasiliens president och fråga om det är OK att skjuta upp undertecknandet några veckor. Lula sade nådigt ja och enligt Friedrich Merz ska evenemanget bli av under ”första halvan” av januari.