Nu ska EU:s pratkvarn omvandlas till verkstad – bromsarländerna hängs av
Medan Donald Trump försöker bestämma sig för krig eller fred i Mellanöstern hoppas EU-kommissionens Ursula von der Leyen att Europas stats- och regeringschefer på torsdag är förmögna att enas om att omvandla EU:s pratkvarn till en verkstad med tre samverkande kraftverk.
Planen är att genomdriva drygt 40 stora reformer på 1,5 år. Det ska klaras genom att bromsarländer hängs av medan ett ”A-lag” kör vidare.
Normalt tar det ett par år för en EU-lagstiftning att tröskas igenom förhandlingsapparaten – kommissionen, parlamentet, medlemsländerna, slutliga ”trilog-förhandlingarna” – innan medlemsländerna får ytterligare ett par år på sig för att fundera hur den ska genomföras nationellt.
Men larmrapporterna om hur EU hamnat på efterkälken efter USA och Kina, krigshotet från Ryssland och en dramatisk teknikomvandling gör att EU-topparna verkar ha kommit fram till att det är krisläge. Det är ju vad som brukar krävas för att det ska tas stora beslut.
Det stora bromsarlandet – Tyskland – verkar till slut ha insett krisläget. Finansminister Lars Klingbell har samlat sitt ”Big Six” – regeringarna från de sex största EU-länderna – med målet att stärka EU.
“Now is the time for a Europe of two speeds in an increasingly unpredictable geopolitical situation,” sade Klingbell i början av året.
Även Sveriges Europaminister Jessica Rosencrantz har öppnat för att en ”kritisk massa” av medlemsländer kan gå före på egen hand:
“It is important that the pace is not set by those who want to do the least,” kommenterade Rosencrantz utspelen från ”Big Six”.
Von der Leyen och EU-ledarnas ordförande Antonio Costa nappade på att de sex stora medlemsländernas äntligen verkade beredda att gå till handling. Till toppmötet i februari började de skissa på en aktionsplan för att få fart på EU-ländernas ekonomier, med reformer som kunde drivas igenom även om några länder inte ville vara med.
Dagen efter kallade Antonio Costa toppmötet för ”A real game changer” och von der Leyen lovade snabb leverans av aktionsplanen.
Sedan dess har det uppenbarligen varit bråttom. För till det informella EU-toppmötet på Cypern på torsdag har kommissionen skickat ut fem sidor ”gemensam deklaration” från EU-parlamentet, EU-regeringarnas ministerråd och kommissionen. Men parlamentet hade inte ens fått se planen i förväg.
Det är nyhetssajten Euractiv som fått tag på planen med 42 reformförslag, där kommissionen förordar att några länder ska kunna gå fram på egen hand även om några andra inte vill vara med.
Det kallas ”fördjupat samarbete” i EU-fördraget, och det kan sättas igång om nio länder vill göra det, under förutsättning att övriga inte motsätter sig det.
“Lacking sufficient progress, the institutions will consider enhanced cooperation to secure swift and ambitious delivery,” formulerar EU-kommissionen det i deklarationen.
”Fördjupat samarbete” med A- och B-lag finns redan i EU-samarbetet där alla länder inte är med. Som eurosamarbetet, passunionen Schengen, EU:s åklagarmyndighet EPPO. Men nu är planen att EU-länderna ska sättas under press att under 1,5 år ställa upp eller ställa sig vid sidan om i beslut om 42 reformpaket.
EU-kommissionen hoppas få fart på den normalt så långsamma förhandlingsprocessen genom att bilda en ”ledningsgrupp” med företrädare från EU-regeringarna, parlamentet och kommissionen som möts minst en gång varannan månad för att tillsammans driva på reformprocessen och upptäcka problem att åtgärda snabbarei stället för att som i dag skylla på varandra när EU-reformer förenas..
EU-regeringarna ska också få svårare att släpa benen efter sig i att införa nya EU-lagar. De kommer inte längre att få två eller flera år på sig innan de behöver träda i kraft. Kommissionens lagförslag kommer hädanefter mestadels att läggas fram som ”EU-förordningar”, vilket innebär att lagtexten gäller omedelbart i samtliga medlemsländer.
EU-kommissionen vill också ha ökade möjligheter att straffa länder som lägger till nationella regler till EU-lagar – så kallad gold plating – som kan göra det svårare för utländska företag att kunna konkurrera. Sverige och Tyskland pekas ut som länder som ofta kör med sådana specialregler.
+ Det är många reformförslag som handlar om att få europeiska företag att kunna växa, och som flera länders regeringar hittills sagt nej till.
EU ska efter drygt tio års misslyckande få igång en gemensam kapitalmarknad med gemensamt skydd för banksparare och gemensamma finansregler. Nya företag och företag som vill växa ska inte som i dag behöva vända sig till USA för att få fram investeringskapital. Men det kräver ökad EU-kontroll över banker och att hela EU garanterar spararnas pengar på alla banker.
Små medlemsländer som Luxemburg med många banker och Irland som skatteparadis för många multinationella företag kan bli de första som mäler in sig i B-laget.
EU-kommissionen har redan läckt ut ett förslag om urholkade konkurrensregler, som ska göra det enklare att slå samman stora europeiska företag även om det kan leda till oligopol. Ambitionen är att skapa möjlighet för europeiska ”World champions” som kan konkurrera på världsmarknaden.
EU wants to encourage “pro-competitive mergers that allow European players to grow and accelerate innovation and have the scale to be relevant players in global markets”, säger kommissionens förste vice ordförande Teresa Ribera.
EU-kommissionen vill att europeiska företag som vill växa ska få statligt stöd – kallat ”Industrial Accelerator Act”. Ett krav som drivits länge av Frankrike, medan Sverige och flera andra länder protesterar mot planerna för att det kan förhindra nödvändiga avregleringar.
+ EU-ländernas energisamarbete ska fördjupas med en lång rad reformer.
Med utbyggnad av elledningar och gasledningar över gränserna. Med gemensamma energilager. Med gemensamma energilagar och skatteregler. Reformer som kommer att sänka energipriserna i flera länder, men öka dem i länder som Sverige.
En hård strid är att vänta om EU:s utsläppshandelssystem, där Italiens Giorgia Meloni krävt att det helt ska slopas. Med visst stöd av Tysklands Friedrich Merz. Medan EU-kommissionen med stöd av bland andra Sverige pekar på att utsläppshandeln varit ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen.
+ EU-kommissionen planerar också flera förslag om förenklingar av existerande lagar – ”Omnibus-paket” – som dock kritiserats för att urholka miljö- och klimatlagar när många företag undantas.
+ EU-kommissionen ska lägga fram minst åtta stora reformpaket för att EU-länderna ska hänga med i den snabba digitaliseringen och utvecklingen av AI. Lagförslag om både utökad cybersäkerhet och utveckla EU:s AI-företag till ”Gigafabriker”.
Euractiv rapporterar att EU-regeringarnas företrädare välkomnade det långa förslagslistan även om flera länder tyckte den var väl generös. EU-parlamentet väntas inte ha några större invändningar, även om man inte fick se planen i förväg. Parlamentets majoritet har länge krävt en snabbare reformtakt i EU.
Svenska regeringar kommer att få många svåra val, mellan att ingå i A- eller B-laget, på en rad områden oavsett vilken regering det blir efter höstens val. I en Tidöregering är Sverigedemokraterna en tydlig bromskloss till fördjupat EU-samarbete. Medan en S-ledd regering kommer att ha Vänsterpartiet, innanför eller utanför regeringen, som en potentiell bromsare.
