EU-kommissionen uppbackad av 16 EU-regeringar i ena ringhörnan, mot Ungern i den andra i en fullsatt EU-domstol. Det har kallats för den ”största striden om mänskliga rättigheter i EU:s historia”.
Det handlar om Ungerns anti-HBTQ-lag som förbjuder medier, skolor, teatrar att nämna homosexualitet eller sexuella avvikelser. En fällande dom skulle innebära ytterligare ett steg mot pariastämpling av Viktor Orbans regim.
Samtliga 27 länders domare i sina röda mantlar var på plats med ordföranden Koel Lenaerts i spetsen. Under hans tio år som ordförande har domstolen skärpt tolkningen av EU-fördraget och rätten att ingripa mot nationella domstolar och lagar. Det har lett till en rad domar mot Ungern och Polen.
Nu kan ännu ett steg tas i uttolkningen av fördraget och därför var samtliga domare uppmanade att delta i prövningen, vilket händer ytterst sällan..
Viktor Orban kallade det för en lag som skulle skydda barn från dömda pedofiler när den infördes 2021. Men i själva verket blev det en lag som sammanblandar pedofili med homosexualitet.
Lagen innebär att tv-stationer inte får sända något som berör HBTQ-frågor före klockan 22, att bokhandlare måste slå in böcker i det ämnet i skyddsomslag, att sexundervisning i skolor inte får ta upp frågor om könstillhörighet.
”Den här lagen hotar i själva verket de barn som den säger sig vilja skydda. Den hotar välbefinnandet för alla barn och hela samhället,” säger barnrättsorganisationen Eurochild.
EU-kommissionen inledde den juridiska processen direkt efter att lagen införts och EU-parlamentet anklagade Ungerns regering för underminera de mänskliga rättigheterna.
Men Viktor Orban svarade med att anklaga EU för att blanda sig i Ungerns inrikespolitik och utlyste en folkomröstning om lagen. Det var alltför få som brydde sig om att rösta så Orban fick inte den uppbackning han hoppats på.
Orban har dock vägrat backa från lagen och därför gick kommissionen till EU-domstolen i december 2022 och anklagade Ungern för att bryta mot EU:s grundläggande rättigheter som står inskrivna i unionens portfalparagrafer och en lång rad EU-lagar:
”Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 2, 3.1, 6a.1 och 9.1 c ii) i direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster, artikel 3.2 i direktiv 2000/31/EG om elektronisk handel, artiklarna 16 och 19 i direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, artikel 10 i förordning (EU) 2016/679 om skydd för personuppgifter, artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artiklarna 1, 7, 8.2, 11 och 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.”
HBTQ-organisationer har drivit en framgångsrik kampanj för att få EU-regeringar att manifestera sitt stöd för kommissionen åtal mot Ungern. Det gjorde att ett unikt stort antal regeringsföreträdare fanns på plats i domstolens största sal på tisdagen:
Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovenien, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike.
HBTQ-rörelsen hoppas att en fällande dom också ska stoppa liknande lagar och lagförslag i konservativt styrda EU-länder och kandidatländer.
Det gav extra tyngd åt kommissionen när tyska regeringens företrädare under domstolsförhandlingen backade upp anklagelsen om att Ungern med sin anti-HBTQ-lag även bryter mot artikel 2 i EU-fördraget. Om att EU:s värderingar om mänskliga rättigheter ska vara ”gemensamma för medlemsstaterna”.
Rättsprofessorn John Morijn som rapporterade direkt från domstolsförhandlingarna att det kan bli ett historiskt beslut om EU-domstolen slår fast att den ungerska lagen bryter mot artikel 2 i fördraget:
“This would trigger the question, once you have reached a threshold of ridiculousness, should they really be in the club at all?”
Dessa grundläggande regler om mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och jämställdhet har också en nära koppling till ”atombombsparagrafen” – artikel 7 i EU-fördraget. Den paragraf som ger övriga EU-länder rätt att straffa ett medlemsland med indragen rösträtt och andra rättigheter.
I ”atombombsparagrafen” sägs att om ett medlemsland ”åsidosätter värden som anges i artikel 2” kan den utlösas.
Som av en händelse diskuterade även EU-ländernas EU-ministrar på tisdagen om Ungern ska straffas enligt artikel 7. EU-parlamentet röstade redan 2018 för att straffa Ungern men EU-regeringarna har dragit begäran i långbänk i många år.
Men något beslut väntades inte den här gången heller. Flera EU-regeringar vill inte utlösa ett sådant internt krig med argumentet att EU har så många stora frågor att hantera som kräver enighet.
Men ett avgörande skäl för att kravet från parlamentet inte tagits upp till omröstning är att det krävs enhällighet bland den 26 övriga medlemsländerna. Den tidigare nationalistiska regeringen i Polen lovade att stödja Viktor Orban, och efter att PiS-regeringen röstats bort kan Orban i dag hoppas få stöd från Slovakiens Robert Fico.
Rättsprofessorn John Morijn anser att ett tydligt domslut från EU-domstolen kan få EU-regeringarna att ompröva sin inställning.