Israel-kritiken växer även bland EU-regeringar
EU får en påstötning att att omvandla sin växande kritik mot vad Israel gör mot palestinierna, till konkret handling. Det hänger på Tyskland.
Ett initiativ från vänstern i Europa om att kräva uppsägning av EUs handelsavtal med Israel, har på tre månader vunnit stöd av mer än 1 miljon européer från samtliga EUs 27 länder.
Därmed måste uppmaningen tas på allvar, enligt reglerna för medborgarinitiativ.
EU har få påtryckningsmedel mot Israel men de som finns, har EU-länderna hittills valt att inte använda.
* Man skulle kunna stoppa vapenförsäljningen till Israel som bevisligen och i internationell domstol har klassats utföra handlingar som strider mot EUs vapenexportregler.
(Slovenien är det enda EU-land som stoppat all vapenexport till Israel medan andra länder stoppat en del.)
* Man skulle kunna sluta ge visum till israeler som deltar i den olagliga krigföringen.
* Man skulle kunna suspendera EUs handelsavtal med Israel.
EU är Israels största marknad och svarar för en tredjedel av Israels varuexport men för EU är Israel en försumbar handelspartner (0,8 procent av EUs handel.)
EU-kommissionen tvingades i somras av Israel-kritiska länder som Spanien och Belgien mfl, att överväga att pausa handelsavtalet vars innehåll Israel sedan länge inte lever upp till.
I september la kommissionen ett förslag till medlemsländerna om att suspendera det men deras förslag hamnade i byrålådan.
EU-regeringarna valde istället att ge Trumps högst orealistiska ”Bored of Peace” en chans. Trots att Trump-initiativet snart visade sig vara just orealistiskt, har EU-förslaget fått stanna i byrålådan. Tyskland var dess största motståndare, Italien backade upp Tyskland.
Israel har oförtrutet fortsatt att angripa palestinierna i Gaza och att neka dem mat och medicin. Under pågående Irankrig hann Israel ändå med att bomba Gaza under 36 av 40 dagar.
Samtidigt har israeliskt våld mot palestinier på Västbanken trappats upp kraftigt.
När frågan om Israel-relationen nu återvänder på EUs bord har några spelpjäser flyttats.
För det första är EU-regeringarna väldigt mycket mer kritiska mot israeliskt våld mot palestinier på Västbanken, även tyska politiker.
EU-slutsatser från de senaste toppmöten har gett plats åt långa stycken om denna upprördhet över israeliskt agerande.
Sedan har även Tyskland, Frankrike och Italien stämt in i Spaniens hårda Israel-kritik över landets attack mot Libanon vilket även EUs utrikesminister Kaja Kallas varit ovanligt hård emot.
Slutligen har Italiens premiärminister Giorgia Meloni på några veckor flyttat sig från lojal vän till Israels premiärminister Netanyahu till att bli en av Israels tydligaste kritiker. I april frös hon oväntat Italiens försvarssamarbete med Israel.
Meloni hänvisar till att israeliska armén besköt en FN-konvoj i Libanon bestående av italienska FN-soldater. En lika trolig anledning är att hon anpassar sig till den italienska folkopinionen som är mycket starkt på palestiniernas sida.
Så när förslag om att frysa åtminstone vissa relationer med Israel alltså igen läggs EUs bord, hänger avgörandet mycket på Tyskland. Vissa EU-åtgärder kan genomföras med kvalificerad majoritet (att suspendera handelsavtalet, t ex) medan annat kräver enhällighet (sanktioner). Att gå emot Tysklands bestämda motstånd är aldrig enkelt.
Men även i Tyskland har det blivit svårare att envisas med stöd till Israel, att hålla fast i att den tyska lojaliteten skulle vara en helt grundläggande sak för tyska staten (”state reason”).
Israeliska ministrar och ambassadörer reagerar extremt aggressivt på ens viskningar om kritik och deras utfall mot Tysklands förbundskansler har irriterat tyskarna.
Å ena sidan godkände Tyskland ny vapenförsäljning till Israel under brinnande Iran-krig (”Inte vårt krig,” sa Merz).
Å andra sidan har Tyskland nyligen sent omsider dragit tillbaka sitt stöd för Israels krig mot Gaza inför Internationella brottsdomstolen.
De mest Israel-kritiska EU-regeringarna ser i alla fall sin chans och tänker lyfta frågan om sanktioner på ministermöten nästa vecka i Bryssel.
Med sig har de då listan av mer än en miljon namnteckningar från samtliga 27 länder med krav att pausa handelsavtalet. Rent formellt finns ju redan ett EU-kommissionsförslag att utgå ifrån.
Det mötet kan säga en del om i hur hög grad Israel har blivit en paria i Europa.
Och det kanske även säga något om nästa regering i Ungern.
Inkommande premiärminister Peter Magyar höll nämligen i dagarna ett telefonsamtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, bjöd in honom till Budapest – trots att Netanyahu är efterlyst för krigsbrott och därför bör gripas om han reser in i EU – samt lovade Netanyahu att ”fortsätta de nära relationerna” som hans föregångare Victor Orban byggt upp.
