Brittiske premiärministern Keir Starmer talar gärna om sig själv som ”människorättsadvokat”. Han lyfter fram sin 900-sidiga bok om Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Men när högerextreme Nigel Farages parti nu toppar opinionsmätningarna och ledande socialdemokrater kräver att Storbritannien ska lämna Europakonventionen backar Starmer från sin tidigare principer.
Därmed får statsminister Mette Frederiksen(S) draghjälp utifrån under Danmarks halvår som EU-ordförande för sitt huvudmål att riva upp internationella lagar som säkrar invandrarnas rättigheter.
Nigel Farage lovar att UK ska lämna både den internationella flyktingkonventionen och Europakonventionen om han blir premiärminister för att kunna massdeportera 600 000 migranter till Afghanistan, Eritrea och andra regimer utan att ta hänsyn till risken för tortyr eller avrättningar.
Labourregeringen avfärdar Farages plan som helt orealistisk, men hans krav på att lämna Europakonventionen får stöd av tunga tidigare S-ministrar som fd justitieministern Jack Straw och fd inrikesministern David Blunkett.
Lord Blunkett, who also served as home secretary in a previous Labour government, urged the prime minister to suspend the convention to deport thousands of rejected asylum seekers who are being housed in hotels.
Storbritanniens högsta domstol hänvisade till Europakonventionen när den stoppade Toryregeringens planer på att skicka flyktingar till Rwanda.
The Supreme Court justices said there were ”substantial grounds” to believe people deported to Rwanda could then be sent, by the Rwandan government, to places where they would be unsafe.
Toryregeringen lovade genomdriva deportationerna ändå men hann inte genomföra det före valet i fjol. Labourregeringen skrotade Rwandaplanerna när den kom till makten. Men när flyktingströmmen över Engelska kanalen har tilltagit och opinionssiffrorna rasar har kraven på att strunta i internationella lagar snabbt tilltagit.
Inrikesminister Yvette Cooper hänvisade till Danmark i parlamentet på måndagen med förslag om skärpta regler för att familjemedlemmar till flyktingar som fått asyl ska få komma till Storbritannien. Tidigast efter två år och med höga krav på inkomst.
Hon meddelade också att regeringen ska ”ändra tolkningen av Europakonventionen”
Cooper said the government was also planning to change the ”interpretation” of the European Convention on Human Rights (ECHR), an international human rights treaty that has been used by lawyers attempting to halt deportations of failed asylum seekers.
Juridiska experter och parlamentariker har varnat för att Storbritannien skulle bryta mot det nordirländska fredsavtalet från 1998 – Good Friday Agreement – om man lämnar Europakonventionen.
Labourregeringen har sagt att den inte vill helt lämna Europakonventionen, utan hänvisar till ”tolkningen av enskilda paragrafer”. Men pressen är extremt hård mot regeringen med ständiga demonstrationer utanför ”flyktinghotellen” och partiets ras i opinionsmätningarna.
Premiärminister Keir Starmer försöker visa förståelse för demonstranterna genom att erkänna att han inte heller skulle vilja bo granne med ett flyktinghotell:
’I completely get it. Local people by and large do not want these hotels in their towns, in their place – and nor do I.’
Men i praktiken framstår Starmer därmed inte bara som invandringsmotståndare utan erkänner också att hans regering misslyckats när migrationen ökat sedan den tog över och att det kan dröja ända till 2029 innan flyktinghotellen är borta.
Hans uttalande som premiärminister står i bjärt kontrast till hans biografibok där han betonar sitt livslånga arbete för mänskliga rättigheter:
“There is no version of my life that does not largely revolve around me being a human rights lawyer”.
Men när ”människorättsadvokaten” Starmer nu ifrågasätter delar av Europakonventionen om mänskliga rättigheter innebär det en viktig draghjälp för Mette Frederiksen och Italiens Giorgia Meloni som också kräver urholkning av de internationella skyddslagarna för migranter. När kraven på förändringar kommer från flera håll ökar trycket på att de ska tas upp i Europarådet och att de höga juristerna påverkas i sin uttolkning av lagen.
De danska och italienska regeringschefernas brev till Europarådet har fått uppbackning av Polen, Österrike, Tjeckien, Belgien, Estland, Lettland och Litauen.
Tysklands regering har efter valet också anslutit sig till gruppen av länder som vill ha ännu mer långtgående inskärnkningar av flyktingars rättigheter än vad EU-kommissionen hittills föreslagit. Förbundskansler Friedrich Merz har likt Keir Starmer fått se ett högerextremt parti växa i opinionsmätningarna.
För några veckor sedan stod Tyskland som inbjudare när en grupp EU-regeringar symboliskt träffades på landets högsta bergstopp Zugspitze för att diskutera hur de ska driva på för urholkade rättigheter för flyktingar. De var överens om att verka för att EU ska upphäva den internationella asylrätten, att en flykting ska få sin asyl prövad. En lång rad EU-regeringar vill kunna stoppa flyktingarna och direkt skicka det till något land utanför EU.
Tyske ministern Alexander Dobrindt talade storvulet om att EU:s stormakt nu ställer sig i spetsen för att stoppa flyktingar, tio år efter Angela Merkels flyktinguttalande: ”Vi klarar det”.
“We want to make it clear that Germany is no longer in the brakeman’s cab when it comes to migration issues in Europe but is part of the driving force,” Dobrindt said at an elevation of nearly 3,000 meters.
Mette Frederiksens regering är nöjd med att ha fått även Tysklands regering på sin sida:
“Germany is leading in some of these very important talks,” Kaare Dybvad, Denmark’s immigration minister, told Politico. “We’re happy about that.”
EU-kommissionen har försökt anpassa sig till kraven på skärpt migrationspolitik och lade i våras fram ett lagförslag för att snabba på avvisning av migranter. EU-länderna ska också få möjlighet att inrätta ”return hubs” utanför EU.
Kommissionen ville dock inte föreslå att EU ska bryta mot FN:s Genevekonvention om flyktingars rätt att söka asyl. Därför föreslår den att asylprövningen ska göras i det EU-land de tagit sig till.
Men när danska regeringen nu leder förhandlingarna om lagförslaget vill den även göra det möjligt att stoppa flyktingarna vid gränsen och omedelbart skicka den till en return hub, där asylprövningen ska ske.
EU försöker därför få FN:s flyktingorgan att delta i en sådan asylprövning utanför EU. Enligt uppgifter till Financial Times uppger EU att FN visat sig vara ”konstruktiva” i diskussionen.
People rescued in the Mediterranean Sea could for instance be brought to centres in northern African countries and screened there, before being potentially relocated, according to officials. One official said the UN organisations had previously been “constructive” in discussions on these options.
Om Danmark lyckas genomdriva det förslaget skulle flyktingströmmar kunna ”gömmas” för väljarna i EU-länderna och med FN:s hjälp skulle EU kunna hävda att man inte bryter med de internationella flyktingreglerna.
Högerextrema partiers förmåga att göra ”hotet från flyktingar” till den stora inrikespolitiska frågan i många länder har lamslagit övriga partiers förmåga att stå upp för sina grundläggande humanistiska värderingar och mänskliga rättigheter. ”Människorättsadvokaten” Keir Starmer och andra S-märkta politiska ledare som talar om solidaritet faller undan.
Är Danmarks ledning verkligen rasistiskt?
Har grönlänningarna verkligen upplevt dansk rasism?
Om det är så får nog Trump det lätt att överföra Grönland.
Ja, grönlänningarna har tyvärr upplevt dansk rasism. Mette Frederiksen bad förra veckan sent omsider om ursäkt.