När Sverige måste lita på EU för att få jobbet gjort

Varnad.
Bötfälld.
Utestängd från den fria rörligheten.
Så tyckte den svenska regeringen för inte så länge sedan att EU-länder borde behandlas som inte kan skydda de yttre gränserna.

”Låt oss inte gå på kvällstidningsrubriker,” sa statsminister Löfven myndigt i EU-nämnden för några månader sedan när några riksdagsledamöter hade läst i Aftonbladet att en EU-kontroll underkänt svenska gränskontroller.

Löfven hade själv sett ”ett utkast till en rapport”, sa han och naturligtvis skulle ”korrigeringar göras” och det både ”snabbt och noggrant.”
Chefen för svensk gränskontroll säger nu att det kommer ta minst fem år att rätta till problemen.

Kan statsministern ha varit ovetande om hur illa Sverige framstod i den rapporten?
Det är grova missförhållanden, alltifrån telefoner som inte fungerar, personal som inte kan hur man letar efter hemvändande toerrorister till att de saknar tillgång till rätt databaser för att känna igen efterlysta.

Det var inte ens första gången som en EU-kontroll avslöjat att Sverige inte skyddade den yttre gränsen som alla EU-länder åtagit sig.
2011 fick vi underkänt på flera punkter.
2013 visade en rapport att kontrollen var för svag.
Under 2017 och 2018 har EUs ministerråd flera gånger diskuterar uselt gränsskydd från Sveriges sida.

Det är inte bara Löfven-regeringens fel.
Svensk polis har gått igenom sina regleringsbrev sedan 2001 och det visar sig att ingen svensk regering under den tiden har intresserat sig för att avdela resurser för gränskontroll.
Inte förrän flyktingar i mängd kom gående över Öresundsbron hösten 2015.

Den svenska regeringen pratade faktiskt mycket under 2016 om hur viktigt det var att de yttre gränserna skyddades – men då i tron att det var Grekland och Italien som var de svaga korten.
Regeringen var beredd att gå långt mot det land som misskötte EUs yttre gränser.
Så här sa Anders Ygeman, inrikesminister:

"Först handlar det om rekommendationer.
Löser de det inte finns det bindande rekommendationer.
Vi ger dem möjlighet att skicka ut hjälp från Frontex för att upprätthålla de olika nationernas gränser.
Vi är beredda att genomföra sanktioner.
Vi är till och med beredda att skicka gränskontrollanter och experter till ett land mot det landets vilja.
Ytterst är vi också beredda att använda oss av artikel 26 för att tillfälligt suspendera ett land ur delar av Schengensamarbetet, på det sättet att landet fortfarande är med i Schengensamarbetet men inte åtnjuter den fria rörligheten."

Men de hårda orden gällde som sagt när Grekland var på tapeten.

I somras fick vi lära oss att svensk räddningstjänst har monterats ned och inte klarar stora skogsbränder.
Bara halvåret innan torkan satte fjutt på våra skogar, motsatte sig inrikesminister Morgan Johansson ett EU-förslag om att bygga upp en europeisk räddningstjänst för att kunna hjälpa varandra vid akut fara.

”Risken är att EU-länderna förlitar sig på hjälp från EU istället för att bygga upp egen räddningskapacitet,” trodde Johansson.

”Vi måste se till att medlemsstaterna själva, och för egna pengar, höjer sin kapacitet så att man inte tror att man kan luta sig tillbaka och säga att det här kan vi nog ta på EU-resurser,” fortsatte han.

Det var den gången regeringen trodde att något annat land skulle komma att behöva hjälpen.
Efter sommarens skogsbränder så är regeringen för en europeisk räddningstjänst.

Denna regering liksom tidigare den borgerliga, vill inte heller att Sverige går med i EU:s bankunion.
Visserligen övervakas storbankerna inom bankunionen från ECB – så att de inte ställer till katastrofer när de opererar utomlands.

Men sånt behöver inte Sverige.
Vi har en jättebra svensk finansinspektion själva, nämligen.

Även om de förstås missade Nordeas vaskande av svarta pengar i den stora Panamahärvan.
Nordea, banken som nu anklagas vara inblandad i den stora Danske Bankhärvan i Baltikum.
S-E-Banken misstänks vara inblandad i Europas största skattesvindel någonsin.
”…ytterst ligger ansvaret på bankernas ledning,” lyder kommentaren till detta från Finansinspektionens chef Erik Thedéen som åtminstone ”ligger på” för att bankerna ska skärpa sin interna kontroll.

Vem vet, mycket snart kanske regeringen kommer på att Sverige gott kan gå med i bankunionen i alla fall.

Och kanske borde regeringen i sammanhanget droppa sin ambition att vara ”snålast i EU” när det gäller hur stor EU-budgeten borde vara under kommande år.
Det kan komma att behövas pengar om EU måste ta över fler uppgifter från nedbantade nationella myndigheter.

 

 

 

 

About

Journalist, skribent och bloggare - alltid om EU