Kriget i Ukraina har ryckt upp med rötterna försvarspositioner för flera europeiska länder. Räkna med att president Macron inte missar ett gyllene tillfälle i Versailles på torsdag.

En yttre fiende har en förmåga att få oss människor att samla oss. Men att Polens premiärminister Mateusz Morawiecki i veckan gick ut med åsikten att EU borde bygga upp ett europeiskt försvar förtjänar ändå ett rejält kors i taket.
Polen har envetet (oavsett ledare) och smått aggressivt drivit tesen att EU ska hålla sig borta från försvarsfrågor för att USA inte ska tappa lusten att inrikta den amerikanska militären på att skydda Europa.
Nu är Morawieckis mycket praktiska förslag, att bygga upp EU-försvaret inom Natos redan existerande strukturer.
Att Danmarks (EU-skeptiska) regering just satt sig i förhandlingar med folketingspartierna om att lyfta den danska bojkotten av europeiskt försvarssamarbete, förtjänar ett kors till.
Det är bara några veckor sedan Danmark la fram sin senaste utrikespolitiska strategi och där låg de danska ”förbehållen” bestämt fast.
(Så här lät det före jan 2022: ”Globalt amerikanskt ledarskap är i danskt intresse. Därför måste Danmark aktivt engagera sig för att bibehålla amerikanskt ledarskap.)
Tyskland har redan sett till att ett första kors ritats i taket, för övrigt. Detta smått pacifistiska land (nåja, i nutid…) har gått med på att skicka vapen till Ukraina. Så sent som vid krigsutbrottet för en dryg vecka sedan var hjälmar allt som Tyskland kände sig redo att bidra med.
Och Tyskland har annonserat att man tänker satsa stort på sitt försvar, till årets 47 miljarder euro läggs extra 100 miljarder och man ska upp till anslag på över 2 procent av BNP inom bara åtta år. Under Angela Merkel låg 2-procentslöftet höljt i dunkel.
Finland diskuterar Natomedlemskap på riksdagsnivå. Inte akut och nära förestående men ett medborgarinitiativ tvingade partierna att sätta sig i överläggning om frågan.
Sverige har förstås också tänkt om. Regeringen Andersson bestämde sig precis efter krigsutbrottet i Ukraina för att skicka vapen till ett land i krig.
Det väckte genklang internationellt att ”neutrala” Sverige skickar vapen och har likaså upphetsat många att Finlands president är i Washington för att besöka Joe Biden – talar man Natomedlemskap?
Men Finlands regering är nog den sista som har lust att se världen vifta runt med ett finskt ställningstagande om ett så avgörande steg.
Detta är känsliga saker att tala öppet om, med Ryssland som grannland ledd av en farligt trängd diktator.
Så känsliga, att finska regeringen gick ut med ett officiellt tillrättaläggande av ett uttalande som USAs FN-ambassadör gjort om Finland och Sverige… i ett naivt försök att stötta våra länder, säkert.
De nya försvarspositionerna lovar gott inför det EU-toppmöte som franske presidenten Emmanuel Macron har bjudit in till i Versailles på torsdag.
Han tänker inte missa tillfället att prata behovet av europeisk suveränitet och autonomi.
I ett tal till den franska nationen i veckan nämnde han både behovet av ekonomisk autonomi, energi-oberoende och försvar, förstås.
”Vi kan inte längre lita på andra att föda oss, ta hand om oss, informera oss eller finansiera oss.”
Det går fort nu.