Det var första gången som Stefan Löfven ställde sig i spetsen för en grupp EU-länder, med Sveriges stenhårda nej mot en överstatligt styrd EU-gränsstyrka. Men redan innan förhandlingarna inletts på allvar backar nu regeringen, och inrikesminister Anders Ygeman säger ja till att EU ska kunna köra över en regering och ta kontroll över landets gränsbevakning.
En pinsam reträtt, men helt nödvändig om regeringen vill delta i en gemensam flyktingpolitik.
Svenska ministrar, oavsett partifärg, säger närmast reflexmässigt nej till varje nytt EU-förslag som kan innebära någon inskränkning i den nationella suveräniteten. De vet att då kommer de att få massiv uppbackning i riksdagens EU-nämnd. För svenska riksdagen är närmast ökänd i Bryssel för att ligga i särklassig topp i protesterna mot EU:s lagförslag.
Därför var det inte förvånande att Stefan Löfven på EU-toppmötet i september sa nej till EU-kommissionens förslag om att stärka gränskontrollmyndigheten Frontex och att gränsstyrkan ska kunna sättas in i ett medlemsland även mot regeringens vilja.
Men det var Löfvens sätt att säga nej som väckte uppmärksamhet. Han gjorde till en principiellt avgörande fråga:
– Vi som land måste ha kontroll över våra gränser. Det är en av våra uppgifter, inte minst enligt internationella regler, sade statsminister Löfven.
– Sist och slutligen är det ländernas eget beslut om hur detta ska ske.
Flera EU-regeringar med Tyskland i spetsen ville ha ett snabbt beslut, och de hade stöd av såväl EU-kommissionen som EU-ordföranden Donald Tusk. De pekade alla på Greklands ansvarslösa hållning och oförmåga att sköta gränsbevakningen mot Turkiet. Men Stefan Löfvens besked på toppmötet tolkades som att Sverige tänkte ta strid mot planerna.
EU-ordförande Tusk pekade till och med ut Sverige som ledare för motståndet mot en gemensam EU-gränsstyrka.
Den ansvarige ministern, Anders Ygeman, har hållit fast vid den här inställningen, samtidigt som hela EU-samarbetet är på väg att falla samman och land efter land reser gränshinder i olika format. Svenska regeringen införde ID-kontroller den 2 januari med följdverkningar för flyktingströmmarna i hela Europa, men fortfarande den 9 januari hävdade Ygeman i en Twitterkonversation med @henrikbrors, @EUYlvanilsson och @aewastenberg:
”Överstatlighet knappast lösningen.”
Till slut blev verkligheten för tydlig även för den svenska regeringen. Grekland klarar inte av att få gränskontrollen och mottagandet av flyktingar att fungera, trots erbjudanden om massiv EU-hjälp. Ett förslag att kasta ut Grekland ur Schengen och sätta upp gränsstyrkor från EU-länderna vid gränsen i Makedonien för att stoppa flyktingarna har snabbt fått ett brett stöd.
Inrikesminister Anders Ygeman gör en helomvändning, om än i två steg:
Dag 1 på EU-inrikesministermötet i Amsterdam:
– Om man inte lever upp till de förpliktelser man har enligt Schengensystemet då måste ju det få någon form av konsekvenser, säger Ygeman till TT.
Dag 2 i Amsterdam:
– Jag är beredd att gå så långt att säga att jag är beredd att låta Frontex, eller ett framtida Frontex kunna gå in mot en medlemsstats vilja, säger Ygeman till Ekot.
Med omsvängningen visar regeringen att den vill delta i att försöka lösa EU:s flyktingproblem igen, inte främst ägna sig åt solokörningar med ID-kontroller. De accepterades av övriga EU, där flera politiska ledare pekat på hur många asylsökande Sverige tagit emot.
Men i gengäld förväntar sig andra EU-regeringar att Sverige ska inse vilka problem de har.
De länder som ingår i Schengensamarbetet har en uppgörelse om att bevaka den yttre gränsen, och om ett land misslyckas med det drabbas alla medlemsländer. Därför måste övriga länder kunna se till att gränskontrollen fungerar överallt, om man vill behålla Schengen.
Den här omsvängningen gör nu att Sverige kan delta i diskussionerna med Tyskland och resten av EU, och slipper stå vid sidan om i försöket att försvara en imaginär nationell suveränitet. Det viktiga nu är att försöka bidra till att den desperata situationen inte leder till ”lösningar” som får ännu värre konsekvenser än i dag för flyktingarna.
Problemet för Anders Ygeman och Stefan Löfven är också att få övriga partier att göra samma helomvändning.
I riksdagens EU-nämnd verkar motståndet mot överstatlighet vara inopererat i ryggraden på de flesta ledamöterna. En KU-anmälan av Ygeman från Ulrika Karlsson, M-ledamot i EU-nämnden skickades in och pressmeddelades ut bara några timmar efter radiointervjun.
Det visar att det troligen krävs insatser från partiledningarna, främst i Moderaterna, för att få flera riksdagsledamöter att se verkligheten bortom Helgeandsholmen.
Flera andra EU-regeringar rapporteras fortfarande ha reserverat sig mot förslaget om EU-gränsstyrkan på det informella inrikesministermötet i Amsterdam
”Spain, Italy, Greece, Malta, Poland and Cyprus all expressed reservations, according to a source.” skriver EU Observer.
Samtidigt ökar pressen för varje dag på att EU-toppmötet den 18-19 februari blir avgörande. Utan en uppgörelse där som leder till en snabb minskning av flyktingströmmarna kan Angela Merkel falla undan för de växande kraven i sitt parti att även Tyskland ska stänga gränserna.