Är skatt en EU-fråga?
Generösa skatterabatter är i alla fall illojal konkurrens på den inre marknaden, fastslog EU-domstolen på tisdagen.
Svenska regeringar har länge hållit så envetet fast i åsikten att EU inte ska ha med skatter att göra, att man sagt nej till allt i samma härad.
Kräva att IT-jättar som gör miljardvinster i Europa beskattas i Europa? Svenskt nej.
Internationella koncerner bör uppge i vilket EU-land de gjort sin intjäning? Svenskt nej.
Ska EU bekämpa skatteflykt till skatteparadis? Svenskt nej.
Men på tisdagen avgjorde EU-domstolen ett skatteärende som kan få följder.
Det handlade om Apple som Irland lockat till sig med svindlande skatterabatter och därför bokfört alla sin europeiska vinster på Irland.
Under de år som EU-kommissionens idoga konkurrenskommissionär Margrethe Vestager undersökte, betalade Apple 1 procent i skatt, ett år rentav 0,005 procent av sin vinst i skatt.
EU kan alltså inte lägga sig i vilka skatter som medlemsländerna tar ut men i det här fallet ansåg konkurrenskommissionären att Apple skänkts stora konkurrensfördelar genom den låga skatten.
Så hon beslöt att Irland skulle hämta in obetald skatt från Apple.
Irland, ivrig att behålla mängder med internationella IT-bolags hemvist i landet, vägrade.
EUs tribunal (första instansrätt) gav Irland rätt men kommissionen överklagade och åtta år senare vann man alltså sitt mål.
EU-domstolen är sista instans och dess utslag kan inte överklagas.
Om det sålunda utgör illojal konkurrens när Irland ger dessa enorma skatterabatter, så väntar fler ärenden från EU-kommissionen. Till att börja med gäller det Nederländerna som uppmanades kräva tillbaka 30 miljoner euro i obetald skatt från Starbucks men slapp efter att ha överklagat i första instansrätten – det kan alltså ändra sig.
Hennes krav på Luxemburg att dra in obetald skatt från McDonalds och Amazon godkändes däremot.
Konkurrensavdelningens iver att granska skatte-uppgörelser kan nu återuppstå och kanske att söka andra illojala affärsmetoder från medlemsländernas sida, t ex investeringsbidrag av olika slag.
EU-domstolen visar samtidigt klorna när de viftar undan första instans-rättens vilja att acceptera Apples förklaringar att de egentligen inte gör så mycket på Irland…
På tisdagen fastställde domstolen också Googles böter på 2,4 miljarder euro som bolaget överklagat med argumentet att ingen (bevisat) kommit till skada av deras dominanta ställning på marknaden för sökmotorer.
EU-domstolen konstaterar torrt att det är inte förbjudet att ha en dominerande ställning, däremot att missbruka den vilket Google gjort och därmed är böterna berättigade.