USA:s Joe Biden välkomnade EU-kommissionens Ursula von der Leyen till Vita huset på fredagskvällen och lovordade det transatlantiska samarbetet. Men samtidigt har auktionskriget öppnats, där EU-länder och amerikanska delstater kan bjuda över varandra för att locka företag att göra sina klimatinvesteringar hos dem.
Det är resultatet av det nya geopolitiska maktspelet mellan USA och Kina, där EU-länderna tvingas med för att inte förlora de framtidsindustrier som ska se till att Europa hänger med i den ekonomiska utvecklingen.
EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager sköt startskottet på torsdagskvällen. EU-regeringarna får klartecken att strunta i EU:s strikta regler om statsstöd och kan nu lägga motbud när europeiska företag erbjuds mångmiljardbelopp för att flytta sina klimatinvesteringar till USA.
Det är EU:s svar på det protektionistiska klimatpaket på 369 miljarder dollar – kallat Inflation Reduction Act, IRA – som president Joe Biden drivit igenom. Klimatstödet går endast till elbilar, solpaneler mm som producerats i USA. Mer än 90 miljarder dollar i utländska klimatinvesteringar har redan strömmat in till USA.
Volvo, Volkswagen och Northvolt kan nu spela ut budgivarna mot varandra för att se vem som erbjuder flest stödmiljarder.
Företagsledarna har satt eld i baken på EU-ledarna med otaliga utspel om att de överväger att flytta sina planerade stora investeringar till USA. De berättar om hur de blir uppvaktade direkt av amerikanska delstatspolitiker som reser runt i Europa och lockar med Joe Bidens stödmiljarder och andra förmånliga villkor.
Northvolts VD Peter Carlsson säger att USA erbjuder 4-5 gånger högre statsstöd än Tyskland. Volvo Lastvagnars Martin Lundstedt säger att företagets första elbilar kan tillverkas i USA i stället för i Europa. Volkswagen uppvaktade Margrethe Vestager förra veckan och varnade för att en planerad batterifabrik i östra Europa läggs på is för att företaget erbjudits 9-10 miljarder euro om den byggs i USA i stället.
VW was “waiting” to see how the EU would respond to Washington’s incentives. Plans in North America have moved forward faster than expected and overtaken decision making in Europe.
En del ekonomiska experter varnar för att EU är utsatt för utpressning:
”To be quite honest, I have big doubts that companies like Volkswagen really seriously consider moving certain plants from Europe to the U.S.,” said Marcel Fratzscher, president of the German Institute for Economic Research. ”And what I currently see is a bit of a blackmail.
Men EU-kommissionen svarar ändå med att införa omfattande undantag från konkurrensreglerna. EU-regeringarna kan nu på eget bevåg besluta om statsstöd till företag som ska göra klimatinvesteringar utan att först få tillstånd från kommissionen.
”It exempts these categories from the requirement of prior notification to and approval by the Commission, enabling Member States to grant the aid directly and informing the Commission only ex-post.”
EU-kommissionen inför också en särskild krisplan – Temporary Crisis and Transition Framework – för att ge EU-regeringarna möjlighet att ge extra stora statsstöd utöver de lättnader i regelverket som gjorts under coronakrisen. Det är kommissionen som har rätt att göra tillfälliga undantag från statsstödsreglerna, även om konkurrenskommissionären Vestager konsulterat medlemsländerna inför beslutet.
EU-länderna får nu möjlighet att ge höga statsstöd och särskilt höga om det handlar om stöd via sänkta skatter eller om investeringar i stödområden åtminstone till slutet av 2025.
EU har i sin storsatsning på att minska klimatutsläppen pekat ut dessa industrier som ska bidra till den ekonomiska tillväxten i Europa. Kommissionen pekar ut vilken typ av investeringar som nu kan få stöd:
To further accelerate investments in key sectors for the transition towards a net-zero economy, namely batteries, solar panels, wind turbines, heat-pumps, electrolysers and carbon capture usage and storage as well as for production of key components and for production and recycling of related critical raw materials.
Men de storföretag som uppvaktat Margrethe Vestager har sagt att kommissionens förslag inte räcker. Och kommissionen går nu ett steg längre och öppnar direkta auktioner där EU-regeringar kan lägga ett direkt motbud mot vad företaget erbjudits från USA. EU-kommissionen säger dock att auktionsmodellen endast kan komma i fråga om det handlar om investeringar förlagda till stödområden i EU – som de svenska skogslänen – eller om det handlar om satsningar som beror flera länder:
”In exceptional cases, provide higher support to individual companies, where there is a real risk of investments being diverted away from Europe. In such situations, Member States may provide the amount of support the beneficiary could receive for an equivalent investment in that alternative location (the so-called ‘matching aid’)”.
Flera EU-regeringar har varnat för att de här stora undantagen från statsstödreglerna bara kan utnyttjas av de rika medlemsländerna. Tyskland och Frankrike har stått för nästan 80 procent av de extra statsstöd som gjorts under coronakrisen. Men EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt att det finns 350 miljarder euro i olika EU-fonder som medlemsländerna kan få hjälp av.
Många har också varnat för att EU:s inre marknad kan skadas av att reglerna urholkas så kraftigt. Irland är ett av de länder som tjänat stort på inre marknaden, men näringsminister Simon Coveney sade i samband med EU-handelsministrarnas möte på Arlanda på fredagen att EU måste agera mot USA:s ”protektionism”.
– Vi måste svara för att hindra europeiska företag att relokalisera härifrån. Men det får inte få gör långt med statsstöden att vi underminerar EU:s inre marknad, sade Coveney.
USA:s storsatsning på klimatet handlar till stor del om att möta det växande ekonomiska hotet från Kina, och president Biden pressar på för att få med EU i en allians mot Kina.
Nederländerna har redan gjort en uppgörelse med USA om att stoppa export av avancerade verktyg till halvledarindustrin.
In the past months, the Dutch have overhauled their ties with China in a number of areas involving sensitive technology. The biggest shift came Wednesday, when, in a bombshell announcement, the government said it would impose new export controls on China on advanced microchips technology sold by Dutch tech champion ASML.
Och på fredagen sade EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis vid handelsministermötet att kommissionen överväger att föreslå att hela EU ska införa exportrestriktioner för halvledare mot Kina.
President Joe Biden är säkerligen nöjd med att han lyckats pressa EU att följa USA:s geopolitiska väg ännu ett steg.
I gengäld har EU fått löfte om att elbilar tillverkade i Europa i alla fall ska kunna få del av de rabatter till amerikanska bilköpare på 7 500 dollar.
När Biden och von der Leyen möttes på fredagskvällen nämndes inte dragkampen om klimatinvesteringarna inför tv-kamerorna, och eftersom de inte höll någon gemensam presskonferens slapp de frågor om det.
I stället ville de berätta om nya samarbeten framöver. I det gemensamma uttalandet utlovas förhandlingar om att råvaror till klimatindustrin från EU-länderna ska kunna få del av de amerikanska skattelättnaderna.
Joe Biden ger också ett löfte om att USA inte ska köra solo så mycket framöver. EU och USA ska hålla varandra informerade i något som kallas ”Clean Energy Incentives Dialogue”, och där skrivs också in att de gemensamt ska hålla koll på var Kina gör.
Men trots leenden och handskakningarna i Vita huset. Auktionskriget med miljarder euro och dollar som insats är redan igång.