Motståndet från regeringarna i Tyskland, Sverige och flera andra länder gör att EU-kommissionen tillfälligt ger upp försöken att få ta upp nya EU-mångmiljardlån för att kunna stoppa klimatföretag från att flytta sina investeringar till USA.
Men kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar att det ändå finns upp till 350 miljarder euro som medlemsländerna omedelbart kan dela ut i skattebefrielser och statsstöd.
President Joe Bidens klimatpaket – IRA, Inflation Reduction Act – på 369 miljarder dollar har gett skrämselhicka i EU. Den politiska uppgörelsen i amerikanska kongressen gör att det är en starkt protektionistisk modell där stödpengar endast delas ut till klimatföretag som investerar och lägger sin produktion i USA.
Europeiska företag som batteritillverkaren Northvolt berättar om hur de blir ivrigt uppvaktade av amerikanska delstater som erbjuder snabba stödpengar om de flyttar sina investeringar dit. Irländska cementföretaget Ecocem har bestämt sig för en satsning på nära en kvarts miljard dollar i Kalifornien, enligt Financial Times:
“They are rolling out the carpet for green investment — we were surprised at how personal the contact was,” says Daniel O’Riain, Ecocem’s founder and managing director.
EU har satsat på att klimatsektorn ska bli den nya tillväxtmotorn för Europa, men det hotas nu av de stora statliga stödpaket som läggs fram i USA, Kina, Indien och Japan. EU-kommissionen med uppbackning av främst Frankrike och Spanien har därför drivit på för att ge samtliga medlemsländer möjlighet att införa liknande stödinsatser.
EU-länderna ligger långt efter andra regioner i världen i satsningar på klimatteknologi, enligt klimatindustrins beräkningar, som graferna visar.
Men flera EU-regeringar som var motsträviga till EU-upplåningen till den stora återhämtningsfonden efter coronakrisen 2020 har ändå protesterat mot nya EU-lån. Finland, Danmark, Estland, Irland, Österrike, Slovakien och Tjeckien har skickat ett gemensamt brev till kommissionen.
“Any additional measures should be based on a thorough analysis by the Commission of the remaining financing gap, and no new funding should be introduced.”
Nederländernas Mark Rutte som varit ledare för de ”frugala” markerade sitt motstånd när han uppvaktades av Frankrikes Emmanuel Macron. Tysklands finansminister Christian Lindner avvisade alla idéer om nya EU-lån vid ett möte med finanskommissionären Paolo Gentiloni.
Men EU-kommissionen går ändå vidare med planerna på att ge medlemsländerna närmast fria händer att ge statsstöd till klimatföretag för att de inte ska lockas flytta sina investeringar till USA.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade på onsdagen ett åtgärdspaket som ska innehålla hundratals miljarder euro till omedelbara insatser, som kommissionen ”hittat”.
+ 250 miljarder euro från den ”Repower EU”-fond som främst består av lånemedel från EU:s återhämtningsfond. Pengarna var avsedda för att hjälpa medlemsländerna att frigöra sig från beroendet av rysk gas, men har ännu inte använts.
+ ”InvestEU” är lånemedel från Europeiska investeringsbanken för klimatinvesteringar.
+ ”Innovation Fund” är inrättad för långsiktiga klimatinvesteringar.
– Det finns 350 miljarder euro som är tillgängligt redan nu! försäkrade Ursula von der Leyen.
Kommissionen vill att EU-ledarna på det extrainkallade toppmötet 9-10 februari ska ge preliminärt klartecken och att förslagen ska kunna omsättas i lagstiftningsförslag till toppmötet i mars.
Men EU-kommissionen har redan planer för att hur Europa ska kunna utveckla klimatsatsningarna på lång sikt, med satsningar på forskning och stora strategiska projekt. Därför kommer man till sommaren att lägga förslag om en ”EU-suveränitetsfond”, och von der Leyen sade att förslag om finansiering kommer senare. Där kan det väntas förslag om nya EU-lån på finansmarknaden.
EU-ledarnas ordförande Charles Michel har också försökt få EU-regeringarna att gå med på ny upplåning genom att skriva in i sitt utkast till toppmötet nästa vecka att EU ska utöka den arbetslöshetsfond – Sure – som finansierats med nya EU-lån. Men det har stoppats i förhandlingarna inför toppmötet på diplomatnivå. Och kommissionens ordförande ställde sig nu också kallasinnig till förslaget, med motiveringen att problemet nu inte är ökande arbetslöshet utan att utbilda ungdomar, kvinnor, äldre och invandrare till de nya jobben i klimatindustrin.
EU-kommissionen, som kan besluta om ändrade konkurrensregler på egen hand, kommer nu att öppna för att EU-regeringar kan direkt matcha erbjudanden från USA för att locka över europeiska företag.
– Vi har konsulterat medlemsländerna och det finns en stor enighet om att USA:s IRA-plan är ett hot mot EU:s klimatsatsning, sade konkurrenskommissionären Margrethe Vestager på sin presskonferens på onsdagen och lovade ta hänsyn till vad EU-ledarna säger på toppmötet.
Kommissionen har redan lättat på de strikta regelverket för statsstöd på grund av kriget i Ukraina. Nu mjukas de upp ytterligare för klimatinvesteringar som solpaneler, elbilar och vindkraft. De nya reglerna sägs vara tillfälliga, men ska ända gälla ända till slutet av 2025.
– Det är viktigt att det inte utvecklas till ett ”subsidy race to the bottom, deklarerade Vestager och hävdade att kommissionens ambition är att EU:s inre marknad inte ska skadas av de uppmjukade statsstödsreglerna.
För att EU-regeringarna snabbt ska kunna lägga motbud när klimatföretag lockas investera i USA behöver de inte få klartecken från kommissionen. Och utrymmet för att ge statsstöd ska bli större i ekonomiskt svaga regioner.
– De ska kunna direkt matcha bud från andra länder, sade Margrethe Vestager.
Men hon medgav att det finns en stor risk för att de ändrade reglerna i första hand gynnar EU:s stormakter. Sedan statsstödsreglerna mjukades upp i väras har 80 procent av statsstöden delats ut i Tyskland och Frankrike.
Därför lägger kommissionen in regler om de nya stöden och skattebefrielserna bara får gå till att möta verkliga bud från USA och andra länder, och inte om det handlar om att klimatföretag lockas att flytta från ett EU-land till ett annat.
– Det finns en signifikant risk för EU:s inre marknad med de här åtgärderna och kan hota vår enighet. Det handlar om att skattebetalarnas pengar ska gå till företagsägarna. Det är därför det blir en tillfällig plan och vi vill att regeringarna informerar väljarna om varför vi gör den här satsningen, vädjade Vestager.