Det går fort nu för Ukraina i EU – från veto på allt – till 90 miljarder, fler sanktioner mot Putin + löfte om EU-medlemskap.
Trump och Netanyahu har satt världen i brand och energiransoneringar hotar. Men EU-ledarna hade ändå någonting att glädja sig åt när de möttes på Cypern: Viktor Orbans veto är bortsopat, Ukraina kan få 90 miljarder euro i stöd och ett 20:e sanktionspaket ska sätta ökad press på Putinregimen.
Men framför allt öppnade EU-toppmötet dörren för Ukraina som fullvärdig medlem. Inget tal om ”associerad” eller annat låtsasmedlemskap. Nu börjar dragkampen om hur snabbt det kan gå.
Toppmötet avslöjade också att EU-länderna behöver Ukraina redan nu – för att lära sig hur EU-grundlagens högtidliga löfte om att försvara varandra vid angrepp ska kunna bli verklighet.
Efter att Orban-regimen röstats bort med rekordsiffror den 12 april var det många som varnade för att valsegraren Peter Magyar också skulle sätta käppar i hjulet för Ukraina på grund av de anti-ukrainska stämningar som byggts upp under Orban-åren.
De pekade på att Magyar i valrörelsen talat om att hålla en folkomröstning om Ukrainas EU-medlemskap.
Men efter den 12 april har det svängt snabbt. Viktor Orban har ännu inte avgått, men det ungerska vetokortet har stoppats undan och han själv kom inte till den avtackning som normalt sker av avgående EU-ledare på sista toppmötet.
Peter Magyar hade redan tidigare konstaterat att beslutet om Ukrainastödet på 90 mmiljarder euro togs redan vid EU-toppmötet i december, och Ungern, Slovakien och Tjeckien skrev under på att inte blanda sig i handläggningen av det i utbyte mot att de slapp ekonomiskt ansvar för stödet.
Orban och Slovakiens Robert Fico förklarade nu sitt klartecken nu med att de fått uppgifter om att rysk olja var på väg genom den reparerade ledningen i Ukraina. Samtidigt som de också sa OK till det sanktionspaket som de länge vägrat acceptera.
För Peter Magyar är det avgörande för hans kommande regering att han inte viftar med något vetokort på kommande EU-möten.
Magyars många vallöften om ekonomiska förbättringar och satsningar på sjuk- och socialvård hänger på att han kan övertyga EU-kommissionen om att släppa loss de 17-18 miljarder euro som är låsta på grund av Orban-regimens urholkning av rättsstatens oberoende. En del av miljarderna riskerar att frysa inne i augusti om Magyar inte kan övertyga övriga EU om att stora ”återställare” är på väg för att avskaffa Orbanregimens ”illiberala demokrati”.
Därtill är 17 miljarder euro i lån till Ungern för försvarssatsningar från EU:s försvarsfond inlåsta på grund av den omfattande korruptionen, enligt kommissionen.
Därför demonstrerar Peter Magyar, som tidigare under många år var partimedlem och hög tjänsteman åt Orbanregimen, att hans regering är verkliga EU-vänner genom att meddela att EU-flaggan nu åter ska hissas utanför ungerska parlamentet.
Men Ukrainas framtidsutsikter som framtida EU-medlem stärktes också dagarna före toppmötet när både Tyskland och Frankrike lade fram varsitt förslag om hur vägen till medlemskap kan se ut.
De avvisade liksom de flesta andra EU-regeringar idén om att Ukraina kan bli fullvärdig medlem redan nästa år. För övrigt en idé som lanserats av Donald Trumps rådgivare som ett sätt att lägga över ännu mer ansvar på Europa.
Men varken Friedrich Merz eller Emmanuel Macron talar om att Ukraina är ”för stort” eller att Ukraina kan bli ”associerat” till EU.
Merz öppnar för att Ukraina snabbt skulle kunna delta på EU-ländernas ministermöten, men utan rösträtt.. Medan de omfattande medlemsförhandlingarna genomförs, som för de flesta kandidatländer tar flera år.
”I also want to enable closer integration into the European institutions, for example through participation in European councils without voting rights,” Merz said.
Ukrainas president Zelensky fnyser åt förslagen och avvisar ”symboliskt medlemskap”. Men den ukrainska regeringen är beredd till kompromisser med EU, som att landets stora jordbruk inte får ingå i EU:s jordbruksbudget förrän på 2030-talet.
Negotiations with the EU in this sector require “a really long time,” and a solution may only emerge later. “It means we will eventually a full member of the Common Agricultural Policy (CAP) in the next cycle, not in the nearest one, but in 2034,” Deputy Prime Minister for European Integration Taras Kachka said.
EU-ledarnas ordförande Antonio Costa ville inte svara på frågan när Ukraina kan bli fullvärdig EU-medlem på presskonferensen efter toppmötet. Han mand pekade på de många reformer som Ukraina gjort sedan landet utnämndes till ”kandidatland” 2022. Costa uppmanade ade EU-regeringarna att vara ”flexibla” och inse att det är bråttom.
Medan kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var tydligare om den dragkamp som väntar om när Ukraina ska bli EU-medlem inte kommer att avgöras av de många tekniska förhandlingar som nu väntar.
”Det kommer att bli ett ”politiskt beslut” av samtliga EU-regeringar, sade von der Leyen.
EU-toppmötet på Cypern avslöjade också på ett pinsamt tydligt sätt att EU-länderna verkligen skulle behöva Ukraina som medlem redan i dag.
EU-fördragets artikel 42:7 lovar uttryckligt att medlemsländerna ska agera ”med all sin förmåga” om ett land blir militärt angripet.
”If a Member State is the victim of armed aggression on its territory, the other Member States shall have an obligation of aid and assistance by all the means in their power”.
Detta högtidliga löfte skrevs in i fördraget 2009 och Cypern, som inte är Natomedlem begärde att toppmötet skulle ge besked om vilken hjälp landet kan få efter att ha blivit attackerat av Iran.
Men EU-ledarna tvingades nu konstatera att de inte vet vad artikel 42:7 innebär i verkligheten och hur EU ska agera om något land blir angripiet.
”Vi inte vem som ska göra vad och hur det ska gå till”, medgav Ursula von der Leyen.
Det blir nu upp till EU:s utrikeschef Kaja Kallas att sätta igång övningar med EU-regeringarna och lägga upp planer hur EU:s försvarsklausul ska bli något mer än en storvulen fras i en fördragstext.
Ukraina överraskade inte bara Putinregimen utan hela omvärlden när de stoppade den ryska militära invasionen 2022. I de övningar som Kaja Kallas ska hålla med utrikes- och försvarsministrarna från dagens medlemsländer skulle ministrar och militärer från Kiev kunna bli en läromästare.
