EU-bygget krackelerar: Tysk domstol – EU-domstol. När ska Tyskland acceptera D-marken begraven?

När världsekonomierna står och balanserar på kanten till depressionens bråddjup kliver tyska författningsdomstolen fram och ifrågasätter Europeiska Centralbankens rätt att försöka förhindra en ekonomisk katastrof. Nostalgi över D-markens europeiska dominans styr tysk politik än i dag.

+ Tyska författningsdomstolen överprövar med sitt ställningstagande EU-domstolen och deklarerar att den tar över rätten att tolka EU-lagstiftningen.

+ Författningsdomstolen ifrågasätter i praktiken valutaunionen och dess centralbank när den sätter upp nya gränser för vad ECB får göra.

+ Författningsdomstolen placerar en tidsinställd bomb i vägen för ECB:s fortsatta stödåtgärder under coronakrisen.

Det har aldrig skett tidigare att en nationell domstol öppet angriper EU-domstolens utslag. Författningsdomstolen hävdar att ECB:s stödköp av statsobligationer under eurokrisen kan stå i strid med Tysklands grundlag och att EU-domstolens prövning inte duger:

The review undertaken by the EU Court with regard to whether the ECB’s decisions on the PSPP satisfy the principle of proportionality is not comprehensible; to this extent, the judgment was thus rendered ultra vires.

Polska regeringen som blivit slagen på fingrarna flera gånger av EU-domstolen den drivit igenom beslut som underminerar grundläggande demokratiska rättigheter jublar.

”Member states are the masters of the EU Treaties, this is what the German Federal Constitutional Court said today. Germans defend their sovereignty. The EU says only as much as we, the members states, allow it.” (Biträdande justitieminister Sebastian Kaleta på Twitter)

Författningsdomstolen gör nu en egen tolkning av vad Europeiska Centralbanken tillåts göra. ECB:s ska se till att hålla nere inflationen inom eurozonen, men enligt domstolen får det inte innebära åtgärder som påverkar den ekonomiska politiken eftersom den ska skötas av medlemsländernas regeringar.

Den tyska domstolen kräver nu att ECB inom tre månader ska leverera en rapport som bevisar att stödköpen var ”proportionerliga” och förbjuder annars tyska Bundesbank från att delta i några nya stödköp.

Europeiska Centralbanken svarade med en iskall kommentar: ”Noterar” utslaget, tänker fortsätta med stödköpen och har fått klartecken för det av EU-domstolen:

The Court of Justice of the European Union ruled in December 2018 that the ECB is acting within its price stability mandate.

Avfärdande kommentarer hördes också från EU-kommissionärer och från den italienska regeringen, som är hårdast utsatt för stigande räntor på sina statspapper. Det är vad de alla måste göra när författningsdomstolens chockbesked fick eurokursen att sjunka och räntorna på italienska statsobligationer att stiga.

Men författningsdomstolens attack mot EU-domstolen och Europeiska Centralbanken visar att tongivande grupper i Tyskland fortfarande inte accepterat att man ingår i en valutaunion med gemensamma spelregler.

Euron var något som Tysklands förbundskansler Helmut Kohl tvingades gå med på 1991 i utbyte mot att Frankrike accepterade Tysklands återförening. D-marken var den helt dominerande valutan i Europa, som tjänade tyska exportföretag och turistande tyskar, och där övriga länder tvingades agera svans till Bundesbank.

Helmut Kohl medgav själv att motståndet mot att avskaffa D-marken var starkt, men körde över väljarna för att kunna få internationellt klartecken för sitt stora mål om återförening av Tyskland.

– En folkomröstning om införandet av euron skulle vi ha förlorat. Det är helt klart. Jag skulle ha förlorat den, sade Helmut Kohl.

Men även i den tyska eliten lever motståndet mot att inordna sig i EU:s ekonomiska regler. Bundesbanks ledning har nästan ständigt opponerat sig mot ECB:s stödåtgärder för att hålla samman valutaunionen. Och det var politiker från CSU och AfD som drog ECB:s stödköp inför domstol.

Tysklands förre finansminister Wolfgang Schäuble drev under eurokrisen på för att Grekland skulle tvingas lämna euron, trots risken för att hela valutaunionen skulle kunna falla samman.

Här ligger också mycket av förklaringen till Tysklands halvhjärtade intresse för EU-samarbetet, under mottot mycket prat om solidaritet och lite verkstad.

I tyska medier talas om att författningsdomstolens utslag kan vara ett sista utspel av ordföranden Andreas Voßkuhle, som avgår inom kort, under vars tid domstolen politiserats.

Men tyska regeringen reagerade mycket försiktigt på författningsdomstolens generalangrepp mot EU-domstolen och ECB.

Angela Merkel talar bara om att noggrant utvärdera domstolens utslag.

Och finansminister Olaf Scholz(S) vågade sig inte heller på någon kritik av domstolen. Han verkar helt ha förträngt det regeringsprogram med en ny EU-politik som Socialdemokraterna förhandlade fram med kristdemokraterna 2018 där det utlovades ”solidaritet mellan medlemsländerna och dess medborgare”.

Nostalgin över D-marken och Tysklands ekonomiska dominans för snart 30 år sidan tycks styra landets politik fortfarande.

1 tanke på “EU-bygget krackelerar: Tysk domstol – EU-domstol. När ska Tyskland acceptera D-marken begraven?”

Kommentarer är stängda.