EU-regeringarna har grubblat i sju år men inte vågat försöka sno vetokortet från Viktor Orban. Det kan stå Ukraina dyrt i sommar när Orban på beställning av Donald Trump och till Vladimir Putins glädje kan upphäva EU:s samtliga 16 sanktionspaket mot Ryssland.
EU snabbutreder nu flera ”plan B” för att kunna kringgå Orban. Men det har blivit extra svårt sedan Donald Trump tagit kontroll över Ungerns veto.
Viktor Orbans rop från Budapest hade börjat låta som ”Vargen kommer”. Som man kunde strunta i.
Han hade om och om igen hotat ta till vetot och stoppa EU:s sanktioner mot Ryssland. Ändå hade han var tredje månad under tre år släppt igenom 16 sanktionspaket och sanktioner mot 2 400 individer och företag som stödjer Putinregimen efter att ha fått igenom några eftergifter från övriga EU-regeringar.
Men nu är det inte längre Orban som avgör om han ska lyfta vetokortet. Utan Donald Trump.
Redan i januari var Viktor Orban redo att stoppa samtliga 16 sanktionspaket. Han litade på Trumps löfte under valrörelsen om att stoppa kriget i Ukraina på en dag. Men så snabbt gick det ju inte och Trumps utrikesminister Marco Rubio fick ringa till ungerska regeringen och förklara att USA ville ha kvar sanktionerna ett tag till:
U.S. Secretary of State Marco Rubio called Hungarian Foreign Minister Péter Szijjártó, urging him not to derail the bloc’s sanctions framework.
Orban lydde och överlämnade därmed i praktiken vetokortet till Vita Huset.
Och eftersom Trumps ”fredsförhandlingar” med Putinregimen knappt kommit igång fick Orban i mars även släppa igenom fortsatta sanktioner mot invidiver och företag.
Men EU-regeringarna har nu fått klart för sig att Trump redan före fredsförhandlingarna lovat Putin att häva USA:s sanktioner och öppna ekonomiska förbindelser med omvärlden. Och då kan ett telefonsamtal till Orban med signalen att det nu är dags att lyfta vetokortet göra att Donald Trump även kan använda EU:s sanktioner som en extra present till Putin i förhandlingarna.
Den chansen kan komma redan i juli då beslutet om samtliga 16 sanktionspaket ska förnyas. Med enhällighet. Annars upphävs samtliga sanktioner.
Därför har EU-regeringarna och EU:s jurister fått bråttom att ta fram en ”plan B” som kan kringgå både Orban och Trump:
+ ”Coalition of the Willing” för sanktionerna mot Ryssland. Varje medlemsland beslutar på egen hand att införa de sanktioner som blockerats i EU av Ungern.
Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský pekar på att fler och fler beslut för att försvara Ukraina nu fattas genom att flera europeiska länder går samman medan några inte deltar.
“This can be perceived as a failure of common foreign policy inside the EU institutions,but we really should be focusing on finding a political solution.”
Problemet är att flera EU-länder inte har några lagar för sanktioner utan har förlitat sig på EU-lagstiftningen. Därför riskerar den planen att leda till splittring och att det dröjer innan sanktionerna införs i flera länder.
Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys tror inte på denna ”plan B”:
“Not many countries have national legislation with national restrictive measures. In Lithuania we do, but we need clarity on the legal side — whether we can expand those to sectoral sanctions. But then we will have the question of what is the EU for then?”
+ En juridisk tveksam ”plan B” som kan fungera ett tag, rapporterar Rikard Jozwiak på Radio Free Europe om:
EU:s sanktionsbeslut består formellt av två juridiska dokument – ett beslut och ett regelverk. Det är två i stort sett identiska dokument, där EU-regeringarna fattar beslut med enhällighet. Skillnaden är att regelverket måste förnyas med enhällighet var sjätte månad. Medan EU-regeringarnas beslut gäller så länge inte en kvalificerad majoritet beslutar att upphäva det.
På så sätt skulle EU:s nuvarande 16 sanktionspaket kunna fortlöpa utan något beslut i juli. Orban/Trump skulle inte kunna stoppa det.
Problemet är att det kan bli en kortlivad ”plan B”. Viktor Orban skulle kunna gå till EU-domstolen och troligen få den ”juridiska finessen” upphävd.
+ EU kan höja tullarna dramatiskt mot Ryssland om Orban stoppar sanktionerna. Det är beslut som EU kan ta med majoritetsbeslut
Problemet är att det ändå skulle bli en signal om att Ryssland inte är en skurkstat längre och att det är fritt fram att göra affärer med Putinregimen igen.
+ ”Sno vetokortet från Orban”, har EU-parlamentet krävt ända sedan 2018. Och har radat upp hur Ungern inte lever upp till EU:s grundläggande krav på demokratiska rättigheter och rättsstat.
Problemet är att det krävs enhällighet bland övriga 26 EU-regeringar för att kunna genomdriva det beslutet, enligt EU-fördragets artikel 7. Och Orban förlitar sig på att Slovakiens Robert Fico kommer att lyfta sitt vetokort till hans fördel.
+ Sätt ekonomisk press på Orban inför det ungerska valet nästa år för nya brott mot EU:s demokratiregler. EU håller i dag inne 18 miljarder euro i budgetmedel för Ungern på grund av den politiska styrningen av rättssystemet och medierna.
Regeringen har drivit igenom en ändring av landets grundlag som förbjuder Pride-demonstrationer och bara erkänner två kön i landet. Regeringen ska lämna Internationella brottmålsdomstolen och har välkomnat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu utan att följa domstolens begäran att gripa honom misstänkt för folkmordsbrott.
EU:s irländske justitiekommissionär Michael McGrath har nyligen besökt Ungern och haft möten även med civilrättsorganisationer och medieföretärdare utöver regeringen. Men han har varit försiktig i sina uttalanden trots de nya uppenbara brotten mot EU-lagarna och säger att han är ”oroad”.
“I am concerned at much of what I heard. I think there is a narrowing of the safe space for civil society organisations to operate within. There’s also a real challenge to having a free and independent, pluralist media within the country.”
Irlands premiärminister Micheal Martin talar mer öppet om skärpta ekonomiska sanktioner mot Ungern:
“There are procedures there in terms of dealing with member states who we believe have either transgressed the rule of law or who are not really behaving in the full spirit of EU unity or, indeed, adherence to EU treaties.”
Problemet är att övriga EU-kommissionen och övriga EU-regeringar inte vill ge Viktor Orban chansen att inför valet peka ut ”Bryssel” som ansvarigt för den försämrade ekonomin i landet. Orban Fideszparti ligger under i opinionsmätningarna och söker desperat efter syndabockar att skylla på.
Donald Trump har också lagt in ett extra lockbete för Orban i förhandlingarna med Ukraina och Ryssland.
Trumps förhandlare uppges nu inte bara kräva vinsterna från Ukrainas samtliga mineraltillgångar utan också kontroll över gasledningen från Ryssland som går genom Ukraina. Om Trump öppnar ledningen igen kan Ungern och Slovakien åter få säkra gasleveranser till rabatterade priser från Putinregimen.