EUs revisorer varnar inte bara för illa skötta utbetalningar i sin årsrapport utan också för att EU skuldsättning börjar nå svindlande höjder.
EU-revisorernas årsrapport för året 2023 visar att antalet fel är på uppgående.
År 2021 låg felprocenten på 2,1 procent, år 2022 hade den stigit till 4,2 procent och för senaste året, 2023, hade den stigit till 5,6 procent.
Tumregeln är att man ger godkänt när EUs utbetalningar – vilket till absolut största delen genomförs av medlemsländerna – inte slår fel i mer än 2 procent av fallen.
Det är i hög grad regionalpolitiken som drar upp genomsnittet där felen beräknats till 9,3 procent av fallen medan det t ex för jordbruksbidragen ligger stilla på 2,2 procents fel-andel.
Revisorerna är som alltid noga med att påpeka att ”fel” inte är detsamma som fusk eller bedrägerier utan i de flesta fall handlar om misstag. Under covid-åren med mycket hemarbete tycks nationella myndigheter ha åstadkommit många fler fel än vanligt, kommenterar EU-revisionens ordförande Tony Murphy.
En annan förklaring han ser, är att de regionalpolitiska fonder man granskat ofta rör slutet på en budgetperiod där fokus handlar mer om att få pengarna spenderade, än om allt blir rätt.
Men han konstaterar också att flera EU-länder helt enkelt inte har kapacitet att klara administrera alla många EU-miljarder. För året 2023 handlar det totalt om 191 miljarder euro ur EU-budgeten plus 48 miljarder ur covid-årens återhämtningsfond.
Inslag av bedrägeri saknas förstås inte. I Italien avslöjades att maffian upptäckt att man kan hitta på företag och få bidrag för att digitalisera dem. EU-revisorerna har själva hittat ett drygt 50-tal fall av bedrägerier under året 2023 som de lämnat över till EUs administrativa brottsutredare Olaf eller till EPPO, åklagarämbetet mot EU-bedrägerier.
Att det också slarvas med covid-anslagen, alltså återhämtningsfonden, överraskar därför inte. Fonden sattes upp sommaren 2020 mitt i brinnande pandemi för att ge EU-länder chans att investera sig ur en ekonomisk nedgång. Fonden är inne på sitt tredje år och 40 procent har hittills fördelats mellan 17 medlemsländer.
Sverige – nästan sisten ut – har först helt nyligen ansökt om ”sina” miljarder men det är inte säkert det blir några utbetalningar för regeringen har haft svårt uppfylla villkoren, t ex kravet om minst en tredjedel klimatprojekt.
EU är idag en av Europas största utställare av skuldpapper. I slutet av år 2023 hade EU en skuld på över 458 miljarder euro (nominellt) vilket var mer än den österrikiska staten, nästan lika mycket som den nederländska.
När upplåningen inleddes låg räntorna extremt lågt och EU kunde ibland få nollränta eller minusränta. Sedan 2022 har räntorna stigit kraftigt.
Skulderna är tänkta att växa ännu mer under 2024 och 2025 när fler EU-länder hämtar ut ”sina” andelar av återhämtningsfonden.
Dessutom har EU-budgeten också använts som garanti för lån, t ex lån som tas upp för Ukrainas räkning. Skulle Ukraina inte kunna betala tillbaka, sätts EUs budget under press.
Sammantaget öppnar läget alltså för rejäla gräl när EU-regeringarna under 2025 ska börja diskutera den kommande sjuårs-budgeten för EU.
EU-förhandlingar om sjuårsbudgeten är aldrig enkla eftersom inget medlemsland vill behöva betala högre medlemsavgift och inget land vill heller se minskade EU-bidrag. Förhandlingarna drar alltid ut på tiden eftersom det kräver ett ja från samtliga 27 länder för att nå beslut
Vi kan räkna med att det blir svårare än vanligt den här gången, eftersom vi vet att det kommande år också lär behövas mycket mer pengar för att täcka t e x EUs fortsatta stöd till Ukraina, till stora investeringar i europeiska försvarsförmågor, till energinätverk som kan få ner Europas höga elpriser och till industrin där EU ligger i bakvattnet i en tid av snabb teknologisk utveckling.
Här ser för övrigt revisorerna ännu en anledning till oro. EU-ledarna som beslutade om covidlånen sommaren 2020, har ännu inte beslutat var pengarna ska tas när det blir dags (år 2028) att börja betala tillbaka lånen.
EU-kommissionen har presenterat flera förslag, t ex en bolagsskatt och att använda klimatavgifter (som annars går till medlemsländerna) till lånebetalningar.
Men inga förslag har ännu behandlats av lagstiftarna. Även om förslagen skulle gå igenom, säger revisorerna, så kommer det inte räcka för att täcka skulderna.
Det väntar en het budgetdebatt nästa år.