Startskottet har gått för EU:s hårdaste interna dragkamp – om pengarna. Och EU-medborgarna inbjuds att tala om vad de tycker.
Bönderna och direktörerna kräver mindre kontroll och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar leverera. Samtidigt avslöjas mångårigt mångmiljardfusk med EU-pengar.
I Grekland uppgår fusket med EU:s jordbruksstöd till minst en halv miljard kronor om året, enligt EU:s åklagarmyndighet som nu börjat gräva i den statliga myndighetens utbetalningar för bara de senaste sju-åtta åren. Varje gång någon velat granska böndernas växande arealer har de petats av tjänstgörande jordbruksminister, rapporterar Politico.
Det är bara början på den stora dragkampen om EU:s långtidsbudget som utspelas vart femte år.
Men den här gången är insatserna rekordhöga. Ett misslyckande riskerar leda till ”en långsam plågsam nedgång” för Europa, enligt Europeiska Centralbankens tidigare chef Mario Draghi som lagt fram revolutionerande räddningsförslag.
+ Mario Draghi efterlyser 750-800 miljarder euro per år i ökade offentliga satsningar.
+ Spaniens premiärminister Pedro Sanchez håller med och kräver ”minst en fördubbling” av EU:s budget för att kunna möta hoten från Donald Trump, stärka försvaret, konkurrenskraften och genomföra klimatsatsningarna.
+ Danmarks statsminister Mette Frederiksen har vänt den svensk-dansk-holländska ”snålalliansen” ryggen och förordar stora EU-lån för att stärka försvaret och företagens konkurrenskraft.
+ Kvar i snålalliansen står den holländska regeringsalliansen under ledning av Geert Wilders högerextrema parti som kräver sänkt EU-avgift för Nederländerna.
+ Den svenska regeringen med stöd av samtliga riksdagspartier sitter än så länge också kvar i snålalliansen och avvisar nya EU-lån till gemensamma försvarssatsningar. Men det kan bli omsvängningar med tanke på att Svenskt Näringsliv med Jacob Wallenberg i spetsen efterlyser ”EU-subsidier” till näringslivet för att klara konkurrensen från USA och Kina.
Med tanke på att samtliga EU-regeringar måste vara överens för att det ska bli någon långtidsbudget är det lätt att ha förståelse för att den nye jordbrukskommissionären Piotr Serafin ser lätt betryckt ut inför uppdraget och kallar det för ”Square the circle”.
Han reser nu runt i EU och inbjuder samtidigt medborgarna att skicka in sina synpunkter. 150 personer ska också få vara med i en panel om budgeten.
EU:s budget uppgår normalt till 1 procent av medlemsländernas samlade inkomster. Och har kunnat växa långsamt i takt med den ekonomiska tillväxten.
Men den här gången måste EU:s stöd till medlemsländerna skäras ner om inte de 27 regeringarna kan komma överens om att höja anslagen. Det beror på att EU-regeringarna kom överens om nymodigheten att låna drygt 800 miljarder euro på finansmarknaderna för att få igång ekonomin efter coronakrisen. Och enligt uppgörelsen 2020 ska det här lånet börja betalas tillbaka.
Därför påminner jordbrukskommissionär Serafin om att stats- och regeringschefenra också kom överens om att ”i princip” inrätta nya inkomstkällor till EU-budgeten.
”Status quo är inte ett alternativ”, manar kommissionären.
EU-kommissionen har redan föreslagit att intäkterna från utsläppshandeln ska flyttas från medlemsländernas finansdepartement till EU-budgeten. Plus inkomsterna från de nya klimattullarna och de planerade skatterna på multinationella företag.
Och så var det där med kontrollen över EU-miljarderna.
+ Som svar på bondeprotesterna i fjol lovade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen mindre kontroller och ökad flexibilitet för jordbruksstöden.
+ Som svar på företagens kritik mot de många kontrollerna och reglerna, efter en kampanj ledd av Svenskt Näringsliv, lovar nu von der Leyen att minska de administrativa bördorna för företagen med upp till 35 procent.
+ Som svar på medlemsländernas kritik mot regelverket lovar kommissionen minska antalet program och ge ökade befogenheter till medlemsländerna.
Men minskade kontroller och ökade möjligheter för medlemsländerna att bestämma hur EU-miljarderna fördelas ökar också risken för fusk.
EU-åklagarmyndighetens granskning av jordbruksfusket i Grekland visar hur det tog fart efter att regeringens lobbying öppnat för att godkänna fler arealer som jordbruksmark. Plötsligt fanns det dubbelt så mycket mark att söka EU-stöd för.
Granskningen visar att en mycket stor del av pengarna gick till ön Kreta där förvånansvärt många ”bönder” hade mark som behövde EU-stöd runt om i hela Grekland.
Nu vill EU-kommissionen ”modernisera” EU-budgeten och införa krav på en ”plan för varje land med vilka reformer och investeringar” budgetstöden ska gå till. På samma sätt som för att få ut pengar från EU:s återhämtningsfond.
Medan de flesta EU-regeringar inte vill ha några nya kontroller och behålla utdelningen av miljarderna i jordbruks- och regionalstöd som hittills.
Dragkampen har bara börjat. Efter att ha lyssnat på de 150 medborgarna i EU-panelen och läst inkorgen med synpunkter ska EU-kommissionen lägga fram ett förslag i juli till långtidsbudget för 2028-33.
EU:s åklagarmyndighet, EPPO – som Sverige till slut också anslutit sig till – kommer av allt att döma att ha mycket att göra även de kommande åren.