Lystra Kristersson(M) o Andersson(S): Wallenberg vill ha ”EU-subsidier” mot Trump

”Europas näringsliv behöver ett level playing field när USA ger massiva subsidier till företagen”, säger svenskt näringslivs höjdare Jacob Wallenberg. Han manar därmed svenska politiker att byta fot och öppna för EU-lån för att klara konkurrensen från Donald Trumps sänkta företagsskatter och tullar.

Statsminister Ulf Kristersson har hittills kategoriskt avvisat förslagen om att EU måste ta upp stora lån för att stödja företagen och få dem att satsa i Europa. Och han har stöd av övriga svenska partier.

Men när näringslivshöjdaren Jacob Wallenberg går ut i Sveriges Televisions Agenda och säger att det behövs ”subsidier eller andra former” till Europas näringsliv lär de politiska höjdarna lystra.

Det har de gjort förut. Som 2020 när samtliga partier stenhårt kämpade emot Angela Merkel, Emmanuel Macron och EU-kommissionen och hotade blockera ett förslag om det historiska förslaget om att EU skulle låna 750 miljarder euro för att lyfta EU-länderna efter coronakrisen. Efter ett inlägg på DN Debatt av Marcus Wallenberg och IF Metalls ordförande Marie Nilsson bytte de flesta av partierna fot.

”Vi uppmanar den svenska regeringen och riksdagen att anta en konstruktiv attityd till det föreslagna stödpaketet”, var det gemensamma budskapet från näringslivet och fackföreningsrörelsen då.

Nu går Jacob Wallenberg, ordförande för näringlivsorganisationen ”Europe Unlocked”. ut i SVT med en liknande uppmaning redan innan EU-förhandlingarna börjat:

-Rent generellt tycker vi i näringslivet inte om subsidier. Men om USA ger stora stöd till företagen måste Europa gör något. Då kanske vi måste tumma på de egna principerna även om det inte är något näringslivet traktar efter, säger Wallenberg.

Jacob Wallenberg avvisar de vanliga förslagen från borgerliga partier om sänkta företagsskatter. Eftersom varje EU-land bestämmer över sina skatter. Nu behövs insatser som har stärker hela EU mot den skärpta konkurrensen från USA och Kina.

Alternativet blir då de förslag som lagts fram av förre ECB-chefen Mario Draghi för att stärka EU:s konkurrenskraft. Med offentliga satsningar på 750-800 miljarder euro per år som tas fram med lån på finansmarknaderna med medlemsländerna som borgensmän.

Draghi varnar i den 400-sidiga rapporten för ett ”existentiellt hot” mot EU som hamnat långt på efterkälken mot USA.

To maximise productivity, some joint funding for investment in key European public goods, such as breakthrough innovation, will be necessary. To meet the objectives laid out in this report, a minimum annual additional investment of EUR 750 to 800 billion is needed, based on the latest Commission estimates, corresponding to 4.4-4.7% of EU GDP.

Svenska ministrar har välkomnat Draghis förslag om avregleringar och förnyade försök att få till stånd en europeisk kapitalmarknad för att nya företag inte ska flytta till USA för att få fram kapital.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa pekar på hur Draghi ser den nordiska kapitalmarknaden som ett föredöme, där svenskarnas sparande i aktier skapades med de skattefria allemansfonderna på 1980-talet.

Men när nya svenska företag som Spotify och Klarna vill växa vänder de sig ändå till den amerikanska finansmarknaden och listar sig på New York-börsen.

S-ledaren Magdalena Andersson har använt Draghi-rapporten för att peka på den svaga ekonomiska tillväxten i Sverige och efterlyst en svensk Draghi-rapport. Utan att ta ställning till om hon vill släppa det tidigare målet att Sverige ska vara ”snålast i EU”.

Ulf Kristersson har hittills fnyst åt Mario Draghis varningar om att hoten mot EU:s konkurrenskraft är existentiellt och kräver stora offentliga satsningar:

-EU-rapporter brukar koka ner till att man gemensamt behöver låna stora summor pengar.

Medan Sveriges tidigare bundsförvant i försöken att stoppa EU:s återhämtningsfond Danmark redan har bytt fot. Statsminister Mette Frederiksen(S) meddelade för ett par månader sedan att hon inte vill delta i någon ”snålallians” längre utan anser att det är nädvändigt med storsatsningar på försvar och konkurrenskraft med hjälp av EU-lån:

Fælles lån er en mulighed for at ruste Europa til fremtiden i forhold til forsvar og konkurrenceevne ifølge statsminister Mette Frederiksen (S).

EU-kommissionen kommer den här veckan att lägga fram en första plan för att stärka konkurrenskraften utifrån Mario Draghis förslag. En webbsida finns redan på kommissionens sajt, där små- och medelstora företag lovas minskad administrativ börda med 25-35 procent.

Det mest kontroversiella nu väntas bli ett förslag om att ändra reglerna för offentlig upphandling i EU och stänga ute utländska företag, enligt Financial Times.

“In a context where other major players impose access restrictions to their markets and seek to boost manufacturing capacity in critical technologies, Europe must safeguard its own capacities.”

Förslag om stora satsningar på försvar, forskning, energi och gröna investeringar är också på väg. I ett första steg talas om en fond på 500 miljarder euro till gemensamma försvarsinvesteringar, som finansieras med ett gemensamt EU-lån.

Ulf Kristersson och övriga svenska politiker kommer snart att tvingas ta ställning om de ska bygga en ny ”snålallians” eller lystra till Jacob Wallenbergs maning om att öppna för ”EU-subsidier för ett level playing field” med USA och Kina.

Registrera dig för notis om nästa blogginlägg

Vi följer dataskyddsförordningen (GDPR)