President Emmanuel Macrons försök att överraska oppositionen med att utlysa nyval misslyckades. Vänstern har snabbt återsamlats i ”Nya Folkfronten” och extremhögern har lyckats locka över högerpolitiker som Macron hoppats bilda allians med.
Nu hotar Macron och finansminister Bruno Le Maire med ekonomiskt kaos som kan tvinga Frankrike lämna EU om Marine Le Pens extremhöger vinner valet.
Massdemonstrationer mot extremhögern väntas över hela landet i helgen.
+ Den breda vänsteralliansen från Socialdemokraterna till Kommunistpartiet och De Gröna i valen 2022 bakom presidentkandidaten Jean-Luc Melenchon sprack i EU-valet, och Melenchon förlorade sin auktoritet när hans parti LFI, La France Insoumise, fick färre röster än S.
Men efter president Macrons ”valkupp” slöt vänsteralliansen snabbt leden och kunde på fredagen presentera ”Nya folkfronten”, med ett regeringsprogram och gemensamma kandidater i de 577 valkretsarna. Även Socialdemokraternas framgångsrika toppkandidat i EU-valet Raphaël Glucksmann har anslutit sig efter att först ha vägrat samarbete med Melenchons LFI.
+ På högersidan var det varit mer kaotiskt. Galluistpartiet Les Republicains ledare Eric Ciotti deklarerade att han gjort upp med högerextrema Marine Le Pens parti Rassemblement National om valsamverkan. Men övriga partistyrelsen svarade med att avsätta Ciotti och lägga fram en lista på kandidater för 200 valkretsar. Ciotti har dock fått stöd av 60 000 partimedlemmar i en namninsamling och i 70 valkretsar ska Les Republicains och Rassemblement National ställa upp med gemensamma kandidater meddelade Marine Le Pens kronprins Jordan Bardella på fredagen.
En domstol i Paris konstaterade på fredagskvällen att Ciotti avsatts på ett felaktigt sätt, och inbördeskriget i Les Republicains lär fortsätta.
Marine Le Pen har också lyckats splittra det andra högerextrema partiet Reconquete med partiledaren Eric Zemmour. Le pens systerdotter Marion Maréchal och flera andra i partiet har beslutat ställa upp tillsammans med Rassemblement National i valet.
+ Emmanuel Macrons premiärminister Gabriel Attal försöker svara med att formera en mittenallians. Flera mittenpartier deklarerade på fredagen att de ställer upp tillsammans med regeringspartiet i valet, i ett första steg i valkretsen Hauts-de-Seine i västra Paris.
”Afin de ”faire barrage aux extrêmes de droite comme de gauche” et créer ”un arc républicain”, une collaboration entre Les Républicains et la majorité présidentielle a été actée dans le département.”
Det är bråttom att bilda allianser, för kandidaterna ska vara klara till på söndag.
Den stora utmaningen för president Macron och hans mittenallians blir att övertyga de djupt missnöjda väljarna om att Marine Le Pens och Jean-Luc Melenchons politiska alternativ inte är genomförbara.
Men de historiska maningarna till en ”republikansk allians” mot de icke-demokratiska krafterna fungerar inte lika bra längre. Opinionsmätningar visar att allt färre fransmän anser att Marine Le Pens parti är ett hot mot demokratin.
Nya folkfrontens valmanifest är fullt av stora vallöften:
+ Indexreglerade löner och pensioner, höjda minimilöner och prisstopp på livsmedel och bränsle. Moms på energi sänks från 20 till 5 procent.
+ Sänkt pensionsålder till 60 år och stopp för regeringens arbetslöshetsreform.
+ Stopp för planerade motorvägsbyggen.
+ Internationellt lovar Nya Folkfronten att ”försvara Ukraina och fred på den europeiska kontinenten”. ”Nödvändiga vapen ska levereras”. Regeringen ska erkänna Palestina och kräva ett omedelbart eld upphör i Gaza.
Melenchons parti har dämed officiellt backat från sin tidigare Putinvänliga linje, där LFI röstat emot Frankrikes säkerhetsallians med Ukraina. Och i Gazakonflikten har LFI vägrat kalla Hammasattacken mot Israel den 7 oktober för terrorism.
Samtidigt kommer Melenchons parti tillsammans med det andra Putinkramarpartiet, Kommunisterna, att vara vänsteralliansen kandidat i en majoritet av valkretsarna. Ett flertal kritiker mot ”den store ledaren” Melenchon har också petats från att kandidera. En röst på Nya folkfrontens kandidat riskerar därmed att vara en Putinkramare.
Vänsteralliansens svaga punkt är att man inte kunnat enas om någon premiärministerkandidat. Jean-Luc Melenchon har sagt att han är beredd att ta över, men när flera tv-kanaler inbjudit till debatt mellan premiärministerkandidaterna har nuvarande Gabriel Attal och extremhögerns Jordan Bardella tackat ja medan Melenchon tackat nej. Inga andra vänsterledare som bjudits in till tv-debatt har velat vara med.
Marine Le Pens högerallians lovar:
+ En ekonomisk politik som sätter ”Frankrike först”. Utländska företag ska inte få konkurrera om offentliga investeringar.
+ Ungdomar under 30 ska inte behöva betala någon inkomstskatt. Förmögenhetsskatten ska avskaffas för medelinkomsttagare.
+ Endast barn till franska föräldrar ska få subventionerad barnomsorg. Migranter som gått arbetslösa mer än ett år ska utvisas. Endast EU-medborgare ska släppas in i landet.
+ Rassemblement National har också lovat att stoppa beslutet om att höja pensionsåldern till 64 år. Men det löftet började Jordan Bardella backa ifrån när finansmarknaderna sjönk efter beskedet om nyval.
+ Extremhögern säger att de nu fördömer Rysslands invasion av Ukraina. Men Marine Le Pen har avslöjats för att ha lånat pengar av ryska banker, och partiets ledamöter har inte varit på plats i parlamentet vid röstning mot förtrycket i Ryssland. I omröstningen om säkerhetsavtalet med Ukraina lade Rassemblement National ner sina röster.
Finansministern Bruno Le Maire varnar för att vänster- och högeralliansens vallöften kommer att leda till ekonomisk kollaps. Och tvinga Frankrike att lämna EU eftersom de säger att de vägrar följa budgetkraven från övriga EU-regeringar.
Räntorna har redan skjutit i höjden när finansmarknaderna räknat ut hur landets ekonomi hamnar i obalans med högerns och vänsterns stora vallöften.
Men president Emmanuel Macrons förtroende bland franska väljare har sjunkit till en rekordlåg nivå på 24 procent efter beslutet att utlysa nyval.
Macrons förhoppning är trots det usla opinionsläget att valsystemet med majoritetsval ska göra att många väljare i den andra valomgången ändå röstar för en mittenkandidat. I den första valomgången den 30 juni går endast de kandidater som fått minst 12,5 procent av det totala antalet väljare ställa upp den 7 juli.
Men det mesta talar för ett ”hung parliament” där ingen av de tre valallianserna som nu utkristalliserar sig kommer att ha majoritet. De tvingas president Macron välja att samregera med antingen höger- eller vänsteralliansen.
Den franska presidenten har stora befogenheter över utrikes- och säkerhetspolitiken och kan fortsätta sköta EU-politiken på egen hand.
Men om regeringen vägrar följa EU-krav på budgetåtstramningar och vägrar gå med på ökat EU-stöd till Ukraina kan Frankrike ändå hamna i konflikt med EU.
Det är ett högt spel Emmanuel Macron satt igång, både för Frankrike och EU, med nyvalet som han hoppats skulle näpsa extremhögern och Melenchon-vänstern.
Prenumerera gratis. Skriv in din mejladress i rutan.