Meloni åker på stryk i EU-domstolen – nej till hennes ”säkra länder” för flyktingar
Italiens premiärminister Giorgia Meloni trodde hon kunde strunta i EU:s krav och bestämma vilka länder som är ”säkra” att skicka flyktingar till. Som Egypten och Tunisien.
Men EU-domstolen slår nu italienska regeringen på fingrarna och instämmer i de nationella domstolarnas beslut. Meloni har anklagat italienska domare för att vara ”kommunister”, och hävdar nu att EU-domstolen inte ska lägga sig i politikernas beslut.
Domstolens beslut sätter käppar i hjulet inte bara för Meloni utan också fö för Danmarks Mette Fredriksen och en rad andra EU-regeringar som hoppats kunna genomdriva snabba beslut för att kunna förpassa hundratusentals migranter långt utanför Europa.
EU-domstolen slår fast att ett land måste vara säkert för ALLA människor – ”protection to its entire population” – för att någon migrant ska få sändas dit enligt en EU-lag från 2013. Italienska domstolar har pekat på att Nazityskland var ”säkert” för de flesta invånare, men inte för judar, romer, homosexuella och politiskt oppositionella.
Giorgia Meloni försökte klara sig undan EU-domstolens krav på ”säkra länder” genom att sätta ihop en egen lång lista med 19 ”säkra” länder. Med Albanien, Algeriet, Bangladesh, Bosnien Hercegovina, Kap Verde, Elfenbenskusten, Egypten, Gambia, Georgien, Ghana, Kosovo, Nordmakedonien, Marocko, Montenegro, Peru, Senegal, Serbien, Sri Lanka och Tunisien.
Men EU-domstolen avfärdar Melonis lista med argumentet att den italienska regeringen inte presenterat några bevis för att dessa länder uppfyller kraven på säkerhet för alla individer.
Giorgia Meloni avfärdar i sin tur EU-domstolens beslut i en kommentar:
“Once again, the judiciary, this time at the European level, claims spaces that do not belong to it, in the face of responsibilities that are political,” she said.
Meloni är säkerligen medveten om att EU-domstolens beslut är slutgiltiga även för Italiens regering men hoppas övertyga sina väljare om att hon vet bäst.
Den italienska regeringens ”innovativa lösningar” för att förhindra flyktingar att få komma in i landet och söka asyl har gått på pumpen upprepade gånger. Läger har byggts upp i Albanien för 650 mijoner euro dit Italien tänkt sig att skicka flyktingar för snabbprövning av asylskäl och sedan skicka dem tillbaka till det land de närmast kom ifrån. Men de har nu omvandlats till ”return hubs” dit flyktingar skickas som fått nej på sin asylansökan i Italien i oviss väntan på vad som ska hända med dem.
EU-kommissionen har försökt leva upp till Melonis och flera andra regeringars krav på lagändringar för att de ska kunna bli av med migranter och avskräcka andra flyktingar från att försöka ta sig till EU.
Under våren har kommissionen levererat lagförslag som ska öppna för medlemsländerna att upprätta ”Guantanamoläger” för migranter som inte kan sändas tillbaka till sina ursprungsländer.
Kommissionen har också presenterat en lista på länder som den anser kan kallas för ”säkra” att skicka migranter till: Kosovo, Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Marocko och Tunisien.
Men de här förslagen från EU-kommissionen kan leda till lagändringar måste de godkännas av EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar. Och kritiken är hård från Socialdemokraterna, Liberalerna, De Gröna och Vänstern.
“This is not the right way to address the deportation issue, it’s a populist solution that doesn’t respect our values,” Renew Europe chief Valérie Hayer told reporters, echoing a press release by the Socialists that stated they would refuse any text including return hubs.
EU-kommissionen får förlita sig på att den konservativa EPP-gruppen tar hjälp av extremhögern för att lagförslagen ska kunna genomdrivas.
Därefter lär även den nya lagen bli granskad av EU-domstolen – om EU-kommissionen har på ett tillräckligt sätt bevisat att auktoritärt styrda regimer som Egypten och Tunisien är ”säkra”.
Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen och migrationsminister Kaare Dybvad har hoppats på stora beslut om skärpt migrationspolitik under hösten när Danmark är EU-ordförande. Men EU-domstolens beslut kan grusa förhoppningarna om att före årsskiftet kunna utropa att danska regeringen driver igenom historiska EU-beslut.
