Tidöregeringens svala intresse för EU-lagar i Sverige

I dessa galna tider landar i Sverige ett dussin nya EU-lagar om något så omärkvärdigt som att stoppa miljö-lögner, skydda den fria pressen, jämna ut löneklyftor och begränsa AI.
Då drar Tidö-regeringen drar benen efter sig.

Den här sommaren hyllar USAs president Nordkorea och dissar Sydkorea, USAs vice president stoppar Ukraina från att anfalla ryska skuggflottan i Svarta havet och USAs krigsminister avbryter träning i drönarkrig av amerikanska soldater för de ska ägna sig åt traditionellt flygförsvar.
Världen är galen.

Att vända bort blicken en stund för att plocka ihop en lista över EU-lagar blir en kontrast och en påminnelse om hur nyheter och debatter kunde se ut innan allt blev så förvänt.
Och det var verkligen bara alldeles nyss.
De EU-beslut som träder i kraft denna sommar, föreslogs och förhandlades i de flesta fall under Tidöregeringen.
Så här ser de ut:

TOLV NYA LAGAR

* Rätten att få reparerat (konsumenter ska kunna välja mellan att köpa nytt eller få lagat, det ska finnas reservdelar),

* Minst 40 procent kvinnor i aktiebolagsstyrelser,

* Arbetsgivare måste ge insyn i lönenivåer och lönekriterier, dokumentera skillnad mellan kvinnor och män,

* Green-washing blir ett brott, att ljuga eller överdriva om varans miljövänlighet,

* Modeindustrin får inte längre elda upp osålda kläder och skor,

* Förpackningar ska vara återvinningsbara,

* När AI hanterar ett ärende eller gjort en bild, ska mottagaren få veta det,

* Anti-munkavel, journalisters rapportering skyddas,

* 3 euro i tullavgift på alla små paket (= riktat mot Kina),

* ESG-betyg, ett samlat omdöme om ett företags hållbarhet,

* Korruption ska jagas och straffas i alla EU-länder,

* Överföring av elektroniska bevis, tjänsteställe som får mandat utsedda,

Punkterna på listan kanske inte låter som givna prioriteter för Tidöregeringen och svenska riksdagen men nu gäller de ändå. På hela EUs marknad.
Fast… svenska regeringen drar benen efter sig.
Mer än hälften av listans 12 lagar har regeringen missat att införa i svensk lag i tid.

Regeringen lämnar sällan giltiga eller ens begripliga förklaringar varför de inte uppfyller sina åtaganden. I ett fall hänvisade man till att svenska företag inte var nöjda (inte giltigt skäl att bryta mot internationell lag), i ett annat fall till att svensk process är så invecklad (verkligen inte ett bra skäl).

SJU LAGAR SOM INTE INFÖRTS I TID:

* EU-regler om rätten att få en vara reparerad skulle ha trätt i kraft den 31 juli. Det gjorde den inte. Regeringen har ännu inte lagt fram en proposition till riksdagen. Det finns dock en utredning som föreslår att lagen träder i kraft i januari 2027.
Fast näringslivet är ändå skyldigt att respektera konsumenternas helt nya rättigheter och får leta efter goda råd, t ex från Svensk Handel.

*Apropå lagen om minst 40 procent av det underrepresenterade könet i aktiebolagsstyrelser från den 30 juni, är i alla fall redovisningskrav infört i svensk lag – dock ett halvår försent och så minimalt det bara går. T ex har åtagandet inte genomförts att staten ska ligga på börsbolagen att visa hur de tänker agera ifall målet inte nås. Målet om 40 procent har heller inte nåtts i tid, den senaste svenska siffran tycks vara 37 procent bland större bolag och 35,7 bland samtliga.

* Kraven på löne-insynen som gäller från den 8 juni, är tänkt att minska löneklyftan mellan män och kvinnor. Regeringen meddelar dock i mars att svenska företag tycker det blir jobbigt. Man bestämde sig istället för försöka övertyga övriga EU att backa bort från ett beslut… som tagits med Sverige i EU-ordförandestolen. Försöket misslyckades.
Någon svensk lag fick vi inte, vilket lämnar näringslivet famlande efter vad som gäller (tips, EU-reglerna).

* Att göra green-washing till ett brott, ett lagförslag från mars 2023, gillade regeringen i teorin men inte i praktiken.
I juni 2025 var regeringen sysselsatt med att få EU stoppa lagstiftandet. Det gick inte.
När reglerna nu träder i kraft i slutet av september, så har regeringen inte hunnit att få en svensk lag på plats. Näringslivet har ilsknat till för att de tvingas köpa konsulters råd för att försöka begripa vad som är tillåtet och vad som inte längre är det.

* Krav på återvinningsbara och (farliga) kemikalie-fria förpackningar från den 12 augusti, är en EU-förordning. Den gäller därmed direkt utan att behöva omsättas i nationell lag.
För att den faktiskt ska fungera i Sverige i relation till tidigare svenska lagar, behöver dock en hel del svenska bestämmelser ändras. Det arbetet är inte klart.
Det ser ut som att Sverige också är på väg att misslyckas med lagens syfte – att uppnå den mängd återvinning som EU-länderna beslutat för år 2030.

* Från den 19 juli får modeindustrin inte längre elda upp sina osålda kläder och skor. Särskilt exklusiva märken har gjort det till en vana att bränna osålda varor för att rädda exklusiviteten.
Eftersom detta är en förordning behövs ingen svensk lag men för att leva upp till reglerna ska klädesföretagen rapportera mängden osålda kläder till en myndighet (så de inte kan elda i smyg). Det är inte löst ännu.
Förordningen hänger ihop med ett redan gällande direktiv om textilier som sedan den 1 januari 2025 måste sopsorteras. Detta klarar inte Sverige ännu, bara fyra av tio svenska kommuner har en ordning för at ta hand om textilierna. Naturvårdsverket har fått fram till november på sig att lämna förslag på hur man gör med producentansvaret. Nya, svenska regler kan förväntas tidigast under 2027 men troligare under 2028.

* Den så kallade AI Act är också en förordning som i flera delar trädde i kraft den 2 augusti. Den gäller därför i Sverige utan att behöva omsättas i lag.
Men precis som ovan, så kräver det en hel del ändrade svenska bestämmelser för att fungera på svensk mark.
En statlig utredning la sina förslag i oktober 2025 för att allt sådant skulle vara klart den 2 augusti. Sedan hängde något upp sig. Just nu sköter Post- o-Telestyrelsen det hela ”i väntan på” att svensk lagstiftning kommer i kapp.


LAGARNA SOM INFÖRTS I TID

* Tullavgiften om 3 euro på småpaket beslutas i EU och genomförs av Tullverket utan att passera regering eller riksdag någon extra gång. Och det gjorde Tullverket i tid (till den 1 juli).

*ESG-betygen är en förordning som renodlar i djungeln av hållbarhetsbetyg för företag. Fick sina svenska bestämmelser fixade i förväg.

* Överföring av elektroniska bevis. Genomfördes i tid, den 1 juli plus 19 augusti.

* Korruptionsjakten beslutades i EU i maj 2026 och ska vara infört i lag i maj 2028 (ett år senare för vissa delar). Här startade regeringen i förväg. Kritik från EU för att vissa korruptionsbrott inte har kriminaliserats i Sverige, fick regeringen att gå igång med en utredning i februari 2024. Väl förberett alltså, för att få korruptionslagar i tid.

*Anti-munkavel på journalister infördes i svensk lag exakt i tid, den 1 maj. Tidöregeringen hade dessförinnan chockerat många européer med att som EU-ordförandeland våren 2023, försöka urvattna reglerna maximalt så att väldigt få ärenden skulle kunna få hjälp mot försök att tysta journalister.
Och svensk lag gäller nu bara det absolut nödvändiga – tvister i gränsöverskridande fall. Den gäller inte om en svensk journalist utsätts för försök till munkavel i Sverige.
Svenska Journalistförbundet, Svenska Advokatsamfundet, Sveriges Tidskrifter, Tidningsutgivarna, TCO och Utgivarna ville alla att svenska tvister också borde omfattas.
Regeringen sa nej, för man tycker inte behovet finns.


VARFÖR?
Sju av 12 EU-lagar missade, en som har två års frist kvar och en som Tullverket klarat själv. Det ger då för detta slumpvis valda halvår summa tre EU-lagar av 12 som införts i tid av Tidöregeringen.***

Regeringen lyckas inte särskilt bra med sin uppgift, att översätta och få EU-beslut att fungera i svenskt sammanhang. Det skulle kunna bli ett problem för svenska staten. EU-kommissionen kan med all rätt driva ett ärende mot Sverige som slutar i böter.
Nu har kommissionen dock under sin ordförande Von der Leyen ofta blundat för EU-regeringars slarv så risken är inte grav.

Däremot blir det alltid ett problem för svenska företag som lämnas osäkra om vad som gäller. Vågar de invänta en svensk lag som möjligen kan ändra i detalj vad de förväntas göra?
Det vore en vågad chansning för delar av EU-direktiv (även om de måste omsättas i svensk lag) börjar ofta gälla direkt.
Medborgare, konsumenter, kunder, underleverantörer kan ha vunnit nya rättigheter i direktivet och får då rätt att stämma företag eller staten om dessa uteblir.

Nu kan det ju vara en slump att utfallet blir så dåligt – kanske hade en annan halvårsperiod gett bättre resultat?
Eller kanske betyder det att Sverige har problem med statsförvaltningen. Råder det brist på tjänstemän, handläggare, jurister eller saknas fungerande processer?

Det skulle kunna finnas politiska skäl. Drar Tidöregeringen avsiktligt benen efter sig för att visa sin ovilja? För att övertyga Sverigedemokraterna att de inte är mesar som faller efter för EU?

Oavsett förklaring, så är en sak klar:
Vi får alla ett osäkert rättsläge.

Och det kan ju aldrig vara bra.

*** Under den här perioden finns det egentligen fler nya EU-lagar men dessa handlar mest om tekniska uppdateringar.