Tidöregeringens svala intresse för EU-lagar i Sverige

Under sommarhalvåret har det landat i Sverige ett dussin nya EU-lagar om något så omärkvärdigt som att stoppa miljö-lögner, skydda den fria pressen, jämna ut löneklyftor och begränsa AI.
Då drar Tidö-regeringen drar benen efter sig.

Världen är galen men samtidigt pågår vardagen. I EU föreslås, förhandlas och beslutas nya regler hela tiden. Och efter något år eller två ska de nya besluten träda i kraft.
Men Sverige verkar inte klara den sista biten.

De EU-beslut som träder i kraft denna sommar, föreslogs och förhandlades i de flesta fall under Tidöregeringen.
Mellan maj och september är det dags för ett drygt dussin av större lagpaket att börja gälla.
Så här ser de ut:

TOLV NYA LAGAR

* Rätten att få reparerat (konsumenter ska kunna välja mellan att köpa nytt eller få lagat, det ska finnas reservdelar),

* Minst 40 procent kvinnor i aktiebolagsstyrelser,

* Arbetsgivare måste ge insyn i lönenivåer och lönekriterier, dokumentera skillnad mellan kvinnor och män,

* Green-washing blir ett brott, att ljuga eller överdriva om varans miljövänlighet,

*Migrationspakten försvagar migranters rättigheter och ålägger solidaritet mellan EU-stater,

* Modeindustrin får inte längre elda upp osålda kläder och skor,

* Förpackningar ska vara återvinningsbara,

* När AI hanterar ett ärende eller gjort en bild, ska mottagaren få veta det,

* 3 euro i tullavgift på alla små paket (= riktat mot Kina),


* ESG-betyg, ett samlat omdöme om ett företags hållbarhet,

* Överföring av bevis ska kunna göras elektroniskt,

* Anti-munkavel, journalisters rapportering skyddas,


Punkterna på listan kanske inte alltid låter som givna prioriteter för Tidöregeringen men nu gäller de ändå. På hela EUs territorium.
Fast… svenska regeringen drar benen efter sig.
Bara en mindre del av listans lagar klarar regeringen och svenska staten att införa i svensk lag i tid.

Regeringen lämnar sällan giltiga eller ens begripliga förklaringar varför de inte uppfyller sina åtaganden. I ett fall hänvisade man till att svenska företag inte var nöjda (vilket förstås inte är ett giltigt skäl att bryta mot internationella avtal).
I ett annat fall till förklarar regeringen att svensk process är så invecklad (verkligen inte heller ett bra skäl).

ÅTTA LAGAR SOM INTE INFÖRTS I TID:

* EU-regler om rätten att få en vara reparerad skulle ha trätt i kraft den 31 juli. Det gjorde den inte.
Regeringen har ännu inte lagt fram en proposition till riksdagen. Det finns dock en utredning som föreslår att lagen träder i kraft i januari 2027.
Näringslivet är förstås ändå skyldigt att respektera konsumenternas helt nya rättigheter men tvingas att leta efter goda råd hur de ska agera, t ex från Svensk Handel.

*Apropå lagen om minst 40 procent av det underrepresenterade könet i aktiebolagsstyrelser från den 30 juni, är i alla fall redovisningskrav infört i svensk lag – dock ett halvår försent och så minimalt det bara går.
Bland annat har åtagandet inte genomförts att staten ska ligga på börsbolagen att visa hur de tänker agera ifall de inte når lagstadgat mål.
Målet om 40 procent överlag har heller inte uppnåtts i tid bland svenska börsbolag. Den senaste svenska siffran tycks vara 37 procent bland större bolag och 35,7 bland samtliga.

* Kraven på löne-insynen som gäller från den 8 juni, är tänkt att minska löneklyftan mellan män och kvinnor. Regeringen meddelar dock i mars att svenska företag tycker det blir jobbigt.
Regeringen bestämde sig istället i sista minuten att försöka övertyga övriga EU att backa bort från ett beslut… som tagits med Sverige i EU-ordförandestolen.
Försöket misslyckades.
Någon svensk lag fick vi inte i tid, vilket även här lämnar näringslivet famlande efter vad som gäller (tips, EU-reglerna).

* Att göra green-washing till ett brott, ett lagförslag från mars 2023, gillade regeringen i teorin.
Men inte i praktiken. I juni 2025 var regeringen sysselsatt med att få EU stoppa lagstiftandet.
Det gick inte.
När reglerna nu träder i kraft i slutet av september, så har regeringen inte hunnit att få en svensk lag på plats. Näringslivet har ilsknat till för att de tvingas köpa konsulters råd för att försöka begripa vad som är tillåtet och vad som inte längre är det.

* Migrationspakten gäller från 12 juni, ett paket åtgärder som försvagar migranters rättigheter och gör det lättare att avvisa dem samt ålägger EU-länder att stödja ett EU-land om det får en större inströmning av migranter (tänk Spanien, Ceuta…)
Sverige har inte lyckats införa motsvarande lagar i tid, t ex gäller mottagandelagen i Sverige först från oktober.

* Krav att det ska vara återvinningsbara och kemikalie-fria förpackningar gäller från den 12 augusti, en EU-förordning. Sådana gäller därmed direkt utan att behöva omsättas i nationell lag.
Dock, för att den faktiskt ska fungera i Sverige i relation till tidigare svenska lagar, behöver en hel del svenska bestämmelser ändras. Det arbetet är inte klart.
Det ser ut som att Sverige också är på väg att misslyckas med lagens syfte – att uppnå den mängd återvinning som EU-länderna beslutat för år 2030.

* Från den 19 juli får modeindustrin inte längre elda upp sina osålda kläder och skor. Särskilt exklusiva märken har annars gjort det till en vana att bränna osålda varor för att rädda just exklusiviteten.
Eftersom detta är en förordning behövs ingen svensk lag. Men för att kunna leva upp till reglerna ska klädesföretagen rapportera mängden osålda kläder till en myndighet (så att de inte kan elda i smyg).
Detta är inte löst ännu i Sverige.
Förordningen hänger ihop med ett redan gällande direktiv om textilier vilka sedan den 1 januari 2025 måste sopsorteras. Det klarar inte Sverige heller ännu, bara fyra av tio svenska kommuner har en ordning för att ta hand om textilierna.
Naturvårdsverket har fått fram till november på sig att lämna förslag på hur man löser frågan om producentansvar i bägge fallen. Nya, svenska regler kan förväntas tidigast under 2027 men troligare under 2028.

* Den så kallade AI Act är också en förordning som i flera delar trädde i kraft den 2 augusti. Den gäller därför i Sverige utan att behöva omsättas i lag.
Men precis som ovan, så kräver nya AI-regler en hel del ändrade svenska bestämmelser för att fungera på svensk mark.
En statlig utredning la sina förslag i oktober 2025 för att allt skulle vara klart till den 2 augusti. Sedan hängde något upp sig.
Just nu sköter Post- o-Telestyrelsen det hela ”i väntan på” att svensk lagstiftning kommer i kapp.


TRE LAGAR SOM INFÖRTS I TID

*ESG-betygen är en förordning som renodlar i djungeln av hållbarhetsbetyg för företag. Fick sina svenska bestämmelser fixade i förväg.

* Överföring av elektroniska bevis. Skedde i tid (den 1 juli plus 19 augusti).

*Anti-munkavel på journalister infördes i svensk lag exakt i tid, den 1 maj. Tidöregeringen hade dessförinnan chockerat många européer med att som EU-ordförandeland våren 2023, försöka urvattna reglerna maximalt så att väldigt få ärenden skulle kunna få hjälp mot försök att tysta journalister.
Och svensk lag gäller nu bara det absolut nödvändiga – tvister i gränsöverskridande fall. Den gäller inte om en svensk journalist utsätts för försök till munkavel i Sverige.
Svenska Journalistförbundet, Svenska Advokatsamfundet, Sveriges Tidskrifter, Tidningsutgivarna, TCO och Utgivarna ville alla att svenska tvister också borde omfattas.
Regeringen sa nej, för man tycker inte behovet finns.


OCH SÅ EN SOM INTE ÄR AVHÄNGIG REGERINGEN

* Tullavgiften om 3 euro på småpaket beslutas i EU och genomförs av Tullverket. Den passerar alltså varken regering eller riksdag någon extra gång. Och Tullverket gjorde vad som krävdes i tid (till den 1 juli).



VARFÖR?
Åtta av 12 EU-lagar missade, tre avklarade och en som Tullverket klarat själv. Det ger då för detta slumpvis valda halvår, summa tre av 12 EU-lagar som faktiskt har införts i tid av Tidöregeringen.***

Det här skulle kunna bli ett problem för svenska staten. EU-kommissionen kan med all rätt driva ett ärende mot Sverige som slutar i böter.
Nu har kommissionen dock under sin ordförande Von der Leyen ofta blundat för EU-regeringars slarv så risken är inte grav.

Däremot blir det alltid ett problem för svenska företag. De lämnas osäkra om vad de ska anpassa sig till.
Vågar de invänta en svensk lag som möjligen kan ändra i detalj vad de förväntas göra? Det vore en vågad chansning för delar av EU-direktiv börjar juridiskt ofta gälla direkt i delar, förordningar gör det alltid i sin helhet.
Medborgare, konsumenter, kunder, underleverantörer kan ha vunnit nya rättigheter i direktivet och får då rätt att stämma företag eller staten om dessa uteblir.

Nu kan det ju vara en slump att utfallet blir så dåligt – kanske hade en annan halvårsperiod gett bättre resultat?
Eller kanske betyder det att Sverige har problem med statsförvaltningen. Råder det brist på tjänstemän, handläggare, jurister eller saknas fungerande processer?

Det skulle kunna finnas politiska skäl. Nedprioriteras EU-lagar i förvaltningen eller riksdagen? Drar Tidöregeringen avsiktligt benen efter sig för att visa sin ovilja? Vill ministrarna övertyga Sverigedemokraterna att de inte är mesar som faller efter för EU?

Oavsett förklaring, så är en sak klar:
Vi får alla ett osäkert rättsläge.

Och det kan ju aldrig vara bra.

*** Under den här perioden kom egentligen fler nya EU-regler än de som nämns ovan men i de flesta fall är dessa tekniska uppdateringar.