EU:s två stormakter röstade nej, men blev nedröstade. Det var vad som krävdes när EU nu inför en lag som ska ge cykelbud och andra gigarbetare samma rättigheter som arbetare.
LO-facken och Socialdemokraterna har sagt stenhårt nej till lagstiftning. Nu måste facken börja jobba för att få fram kollektivavtal med gigföretagen för att undvika EU-lagstiftade regler på svensk arbetsmarknad.
Det var osäkert in i det sista när EU-ländernas arbetsmarknadsministrar möttes på måndagen. Inget beslut och flera års förhandlingar skulle gå i stöpet. Försöken att ge gigarbetarna lagstiftade rättigheter skulle bli en fråga för nästa EU-parlament med stärkt inflytande för extremhögern.
Men under mötet bytte Estland och Grekland sida och röstade ja till den uppgörelse som stoppats av EU-regeringarna för några veckor sedan.
Det kan vara första gången som en EU-lag röstats igenom trots att både Tyskland och Frankrike röstade nej.
President Emmanuel Macron har anklagats för att vara gigföretagens främsta lobbyist efter hans nära samarbete med Uber för att avreglera taxinäringen, och franska regeringen har ihärdigt röstat nej till varje kompromiss som lagts fram.
Tyska regeringens vägran att stödja EU-lagen beror på att det lilla marknadsliberala FDP motsatt sig lagstiftning om gigarbetarna. Den socialdemokratiske arbetsmarknadsministern Hubertus Heil bad om ursäkt för att han lade ner den tyska rösten, och deklarerade: ”Jag tycker att det här är ett stort steg för Europa”.
Den EU-kompromiss som nu kunde röstas igenom efter ett otal förhandlingar med EU-parlamentet är kraftigt urholkad jämfört med det lagförslag som lades fram av EU-kommissionären Nicolas Schmit 2021. Den ändring som det till slut gick att få majoritet för innebär ökade möjligheter till olika nationella regelverk för hur det ska avgöras om gigarbetare ska betraktas som anställda och få samma rättigheter med reglerad arbetstid, lön och semester som löntagare. Eller fortsätta betecknas som ”egenföretagare”.
Det finns minst 28 miljoner gigarbetare utan reglerade arbetsvillkor i dag, och det kommer att öka till över 43 miljoner 2025, enligt kommissionens beräkningar. EU-kommissionen har under många år försökt få till stånd frivilliga avtal, men gigföretagen har bedrivit intensiv lobbying för att förhindra regleringar.
Gigarbetarna har det senaste året börjat organisera sig för att sätta press på EU-politikerna i sin tur. De har också fått starkt stöd av EU-parlamentet och Europafacket.
Svenska regeringen röstade i slutändan ja till EU-lagen. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson sade på arbetsmarknadsministermötet att han var glad för att lagreglerna kan ersättas av kollektivavtal.
Men hittills har LO-facken inte ägnat särskilt mycket kraft åt att hjälpa de många cykelbuden och andra gigarbetare. Få gigarbetare är fackanslutna och verkar därför ha varit ointressanta för fackledningarna.
Transport förhandlade fram ett kollektivavtal med Foodora 2021, men genom att flytta över en stor del av gigarbetarna till andra företag omfattas de inte av avtalet.
Även LO-ledningen är missnöjd med hur lite fackförbunden gjort för att få fram kollektivavtal med gigarbetarna. Inför LO-kongressen i maj föreslås ett nytt uppdrag för förbunden att sätta igång en ”offensiv plan” för kollektivavtal med gigföretagen.
Fackförbunden får konkreta råd i LO-ledningens plan för hur de ska gå till väga och vilka de olika arbetsområdena delas upp mellan förbunden. De förbund får rätt att organisera blir också skyldiga att göra jobbet.
– Det förbund som får en tårtbit av arbetsmarknaden måste så att säga äta den också, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Arbetet.
De stora fackförbundens ledningar brukar inte bry sig så mycket om uppmaningar från LO-borgen. Men uppgörelsen i Bryssel som innebär att facktopparna kan bli ”överkörda” av EU-lagstiftning kommer troligen att ha större effekt för att få fart på försöken att få fram kollektivavtal med gigföretagen. På så sätt kan de se till att lagreglerna inte införs i Sverige.
Den omhuldade ”svenska modellen” med kollektivavtal på arbetsmarknaden kan räddas av en hotande EU-lag.
De 25 EU-regeringarnas överkörning av Frankrike och Tyskland kan även få president Emmanuel Macron att ge upp sitt motstånd. Vänsterpartierna i Frankrike har hotat göra gigarbetarnas villkor och Macrons lobbying för Uber till huvudfråga i EU-valrörelsen.
Franska regeringen meddelade efter omröstningen på arbetsmarknadsministrarnas möte i Bryssel på måndagen att den eventuellt kan säga ja när lagen formellt godkänns.