Socialdemokraterna är så glada över att få tillsätta regeringschefsposten, och Die Grüne är så glada över att få komma tillbaka i en regering. Men det sker till priset av att de går med på högerliberala FDP:s krav på stopp för skattehöjningar och ”schwarze null” i budgetunderskott.
Likheterna mellan Sverige, Norge och Tyskland är påfallande. S som 25-procentsparti når regeringschefskansliet, men inte makten över ekonomiska politiken.
På Die Grünes partikonvent på söndagen blev det ett nästan enhälligt Ja till att inleda formella regeringsförhandlingar med socialdemokratiska SPD och högerliberala FDP.
Språkröret Robert Habeck pekade på det tolvsidiga dokument som de tre partierna hittills förhandlat fram, och manade delegaterna att det nu finns ett hopp om att Die Grüne ska få ingå i en regering igen:
”Wir sind in einer Hoffnungszeit angekommen – einer Hoffnungszeit, die wir nicht enttäuschen dürfen.”
De tyska väljarna tog ett rejält steg åt vänster i valet, med närmare 7 procentenheter, sammanräknat för SPD, Die Grüne och Die Linke. Medan högern med kristdemokraterna CDU/CSU, FDP och AfD backade med drygt 10.
I valdebatterna var SPD:s och Die Grünes kanslerskandidater Olaf Scholz och Annalena Baerbock eniga om att lova sänkta skatter för låginkomsttagare och höjda för de som tjänar över 100 000 euro, liksom massiva investeringar på klimatet och digitalisering. Men efter valet satte sig Die Grüne först i förhandlingar med FDP för att få ihop en enad front mot både SPD och CDU/CSU.
De första resultaten syns nu efter de ”undersökningssamtal” som de två haft med SPD. Samtliga skattelöften från SPD och Die Grüne är borta. I stället slås det fast, precis som FDP krävt, att den nya regeringen inte ska höja inkomstskatterna, bolagsskatterna, momsen eller ngon ny fastighetsskatt:
”Wir werden keine neuen Substanzsteuern einführen und Steuern wie zum Beispiel die Einkommen-, Unternehmens- oder Mehrwertsteuer nicht erhöhen.”
De tre partierna lovar att öka investeringarna. Men, det ska ske inom ramarna för ”skuldbromsen”, precis som FDP och CDU/CSU sade i valet.
”Wir werden im Rahmen der grundgesetzlichen Schuldenbremse die nötigen
Zukunftsinvestitionen gewährleisten”.
I valrörelsen krävde Die Grüne massiva klimatinvesteringar utanför de strikta budgetramarna på 50 miljarder euro och att avvecklingen av kolindustrin skulle tidigareläggas från 2038 till 2030.
I de tre partiernas första dokument har Die Grüne fått inskrivet målet om avveckling av kolindustrin till 2030. Men med brasklappen att det är en ”förhoppning”:
”Idealerweise gelingt das schon bis 2030”.
De stora klimatinvesteringarna ska ske ”inom ramen för skuldbromsen”, men det talas om ”superavskrivningsmöjligheter” för klimatinvesteringar utan närmare förklaring hur det ska finansieras.
Die Grüne har också backat från sitt krav på hastighetsbegränsingar på autobahn.
De tre partierna ställer sig bakom Parisavtalets mål och EU-kommissionens klimatpolitiska förslag. Men på Die Grünes konvent var det flera talare som efterlyste mer konkreta åtaganden än de ”vaga löften” i partiernas gemensamma dokument.
Socialdemokratiska SPD:s ledning sade redan på fredagen ja till fortsatta regeringsförhandlingar. Partiledningen som politiskt positionerat sig till vänster om kanslerskandidaten Olaf Scholz pekade på att de tre partierna lovar att höja minimilönen från 9,5 till 12 euro, att pensionerna inte ska sänkas och att pensionsåldern inte ska höjas.
FDP:s ledning ska fatta beslut på måndag om fortsatta regeringsförhandlingar. Flera ledare har under helgen ställt kravet att partiledaren Christan Lindner blir finansminister i en regeringskoalition.
I Norge gick väljarna åt vänster, men S-ledaren Jonas Gahr Störe lutar sig mot borgerliga Senterpartiet när han bildar regering.
I Sverige har Socialdemokraterna sedan förra valet fått gå med på stora eftergifter till Centern och Liberalerna som avskaffad värnskatt för att få behålla statsministerposten. Om ”vänsterblocket” med S, V, MP och C blir större än ”blåbruna” blocket med M, KD, SD och L i nästa års val, som dagens opinionssiffror pekar mot, kan C-ledaren Annie Lööf ställa villkoren för den ekonomiska politiken som FDP i Tyskland och Senterpartiet i Norge.