Trump sände John Bolton till London för handelssamtal.
Hans nationelle säkerhetsrådgivare för att prata handel?
Storbritanniens nye premiärminister Boris Johnson har varit på plats på No 10 Downing street i tre veckor nu men olikt andra regeringschefer har han ännu inte gjort något statsbesök utomlands eller tagit emot någon kollega (jo, faktiskt Estlands premiärminister men han var på privat besök i London).
Statsbesök är annars brukliga tidigt i mandatperioden. Det är ett sätt att signalera vilket land som står en närmast.
Emmanuel Macron besökte självklart Angela Merkel i Berlin dagar efter hans tillträde.
Svenska statsministrar börjar ofta i Finland.
Närmast ett statsbesök blir väl då tvådagars-visiten från John Bolton, Donald Trumps nationella säkerhetsrådgivare.
Bolton hatar EU.
Men han gillar Boris Johnson
Och brexit.
Bolton berättade i London att USA står redo att ge Storbritannien handelsavtal så snart brexit genomförts.
”Ni är först i kön,” lovade han.
Suck av lättnad i London!, för Storbritannien har inte lyckats förmå någon av sina större handelspartners utanför EU att ens lova ligga still med dagens handelsvillkor medan förhandlingar om nya avtal pågår.
(Det vore korkat nämligen, för värlshandelsreglerna säger att det som Storbritannien beviljar EU – sin överlägset största handelsparter – måste britterna bevilja dem också. Så varför spilla tid på förhandlingar nu när man bara kan plocka upp mogna frukter efter EU?)
Alla (utom brittiska brexitanhängare) vet förstås att det tar flera år att förhandla handelsavtal men Bolton bjöd på en godbit:
”Vi kan sluta avtal sektor för sektor, för att skynda på saker.”
Fast hoppsan, då blev det storpolitik av alltihop.
Experter i handelsförhandlingar påpekade genast att det skulle strida mot världshandelsreglerna med sektorsavtal (Gatt, art XXIV för intresserade).
Inte för att Trump eller Bolton bryr sig. De avskyr WTO som tvingar USA att underkasta sig internationella regler
Möjligen ett problem däremot för Storbritannien som alltid har stött en multilateral världsordning.
Att säga ja till Boltons förslag blir att ta ställning i USAs pågående försök att underminera WTO.
Ett annat problem för britterna med detta generösa löfte, är att presidenten i USA har inte kompetens att ensamt sluta sektorsavtal. Om det ska ske (undantag) är det kongressen som avgör.
Kongressen ska förstås också godkänna breda handelsavtal. Och i den amerikanska kongressen finns en 54 personer stor grupp som svurit skydda Irland mot brexit. Det vill även representanthusets ledare Nancy Pelosi.
Bolton lovar tydligen mer än han kan hålla.
Det är här man kan börja fundera över varför Trump sänder sin nationelle säkerhetsrådgivare för att diskutera handelsavtal.
Hur ser USAs ledning egentligen på brexit och Storbritannien? Är man ute efter mer än bara handel?
John Bolton tog upp säkerhetsfrågor i London.
Han avslöjade t ex att Johnson-regeringen har droppat sina planer på en europeisk marin satsning för att skydda handelsfartyg i Hormuzsundet mot fler iranska kidnappningar.
Han berömde Johnson-regeringen för att den istället vill låta brittiska flottan ingå i amerikanska ”Operation Sentinel.”
Inget brittiskt besked om att detta stämmer har offentliggjorts ännu, vi har bara Boltons ord för det.
Regeringen May drev en europeisk linje gentemot Iran, att rädda vad som räddas kan av kärnvapenavtalet och att försöka tona ner konflikter.
Trump däremot har sökt konflikt och – påhejad specifikt av John Bolton – har varit nära att starta krig.
John Bolton tog sedan upp en annan säkerhetsfråga där Storbritannien hittills avvikit från Trump, frågan om kinesiska telekombolaget Huawei ska få kontrakt i Storbritannien.
Britterna är djupt insyltade med kinesiskt affärsliv och beroende av Kinas investeringar, t ex i kärnkraft.
Regeringen May ville inte stöta sig med Kina över Huawei och har lutat åt att bevilja dem kontrakt.
Bolton meddelade igår att Johnson-regeringen har lovat honom se över Huawei-ärendet , har sagt till honom att de är mycket bekymrade over säkerhetsproblem i samband med Huawei-kontrakt.
Aningen hotfullt upplyste amerikanen sedan att Trump-administrationen betraktar som en test G7-mötet i Biarritz i slutet av augusti, där USA vill se om ”Storbritannien nu har befriat sig från EUs fjättrar.”
Frankrike är G7-ordförande för tillfället och vill att mötet ska handla om en växande ojämlikhet i världen, klimatkampen och ny teknologi – alla områden där EU har en annan hållning än USA.
G7-mötet tycks bli första gången premiärminister Boris Johnson möter sina kollegor i sin nya roll och fler än Donald Trump kommer vilja veta om han ställer sig på den amerikanska sidan eller den multilaterala där Japan och Kanada står samman med EU.
Ingen var överraskad över att John Bolton i London hyllade Johnson-regeringen för brexit, att lämna EU utan slutuppgörelse (vilket skulle innebära att bryta de internationella avtal man har med sina europeiska partners).
John Bolton har i decennier avskytt EU-politik eller vad han kallar ”EU-robotar” (”EUroids” lyder hans uttryck) för att dessa kämpar för internationella normer och standards vilka enligt Bolton ”undergräver amerikansk autonomi och suveränitet.”
I London hävdade han att EU är emot demokrati och ”tvingar bönderna att rösta om och om igen om valresultatet inte blir det önskade”.
”Vi ser ett lyckat brexit som en seger för demokratin och det finns ingen önskan från vår sida att få gentjänster av er för den saken,” sa han.
Det allra sista är det dock ingen som tror på.
”America First,” har varit Boltons linje långt före den blev Donald Trumps.