Österrikes extrema presidentval gör inte väljarna till extremister

Om några timmar avgörs det:
Är Österrike ett bakåtsträvande rasistiskt land som väljer en högerextrem president?
Eller är Österrike ett framsynt land som väljer Europas första ”gröna” president?
Tre-fyra tusen röster kommer att avgöra hur vi alla talar om Österrike de närmaste åren.

Men Österrike är och förblir förstås samma land oavsett var bilan faller ned om ett par timmar.
Landet är inte mer rasistiskt än att Österrike tog emot fler flyktingar än USA och Kanada tillsammans förra året och i det längsta ingick i trion (med Tyskland och Sverige) som i det längsta gjorde ett tappert försök att respektera asylrätten.

Nej, Österrike är nog framförallt ett land vars väljare har tröttnat på de två etablerade partierna.

I decennier har makten över landet turats om att gå till ibland de ”röda” (socialdemokratiska SPÖ), ibland de svarta (borgerliga ÖVP).
Partierna har levt i en mysig maktdelning där regelbundenheten gjort det enklast att helt enkelt fördela toppjobben lika mellan röda och svarta.
Och inte bara toppjobben.
Alla utnämningar långt ned i leden har fördelats mellan röda och svarta.
Skolor har fördelats, varit en röd skola eller en svar skola och skolans rektor har tillsatts inte på merit utan politisk färg.

Världen förändras men de österrikiska väljarna har kunnat beskåda hur deras makthavare kan begränsa förändringarna i deras land, till vad just dessa partier har lust med.

Det är ingen tillfällighet att i presidentvalet slogs de etablerade partierna ut med en högerkrok.
Men det är inte nödvändigtvis högerextremistiskt eller super-grönt.
Vi andra behöver komma ihåg det, och inte räkna ut österrikarna, oavsett hur rösträkningen slutar.

6 tankar på “Österrikes extrema presidentval gör inte väljarna till extremister”

  1. Tror jag förstår poängen som görs, och håller med om att vi inte ska dra alla väljare över en kam oavsett resultat. Känns samtidigt lite viktigt att påpeka att de som röstar för extrema kandidater faktiskt har ett mycket stort ansvar. Röstar man t.ex. på Donald Trump i USA så har man ett stort ansvar för den ärligt talat farliga situation som uppstår om han skulle bli vald, och det är svårt att komma ifrån att man som väljare då uppträtt på ett ”extremistiskt” sätt. De väljare i Österrike som väljer att rösta på Hofer gör själva detta val, och ja, då är det inte helt orimligt att säga att just dessa väljare i någon mening agerar som ”extremister”. Visst, som väljare kan man vara ”trött” på andra partier och frustrerad över vad man uppfattar som brist på förändringsvilja eller ansvarstagande, men det är fortfarande så att om man röstar på t.ex. nationalistiska och/eller högerextrema partier så har man ändå som väljare ett tungt ansvar för att släppa fram dem, Gissar att vi egentligen inte är oense om detta, men känner mig själv lite frustrerad över att det i diverse sammanhang (inte nödvändigtvis ditt inlägg här!) nästan letas efter ursäkter för att förklara att det egentligen inte är väljarnas fel när de röstar fram extrema och farliga politiska företrädare. Visst, låt oss undvika en debatt som struntar i detaljer (de spelar nästan alltid stor roll!), och låt oss definitivt inte stämpla hela Österrike som ”extremistiskt”, men låt oss ändå vara tydliga med att varje enskild väljare har ett tungt ansvar. Väljer man att rösta på extremister så är man själv ansvarig för det valet, hur frustrerad man än må vara.

    Låt mig också passa på att säga tack för en intressant blog som jag följer med intresse. Stort behov av mer EU-fokus i Sverige, så ni fyller en viktig funktion.

    1. Generöst av dig att genomskåda att jag försökte plädera för en djupare syn på Österrike och landets väljare, utan att vara tydlig i texten med att det ska inte viftas bort att 50 procent av väljarna helst tog en chans med en högerextrem ledare.
      Istället fick Österrike alltså Europas – världens? – första gröna president, och jag läser redan kommentarer om hur banbrytande Österrike är…
      Så nära!, att de var banbrytande på ett mycket mer otäckt sätt-

  2. Kloka ord men landet är djupt splittrat och valresultatet bara ett uttryck för vad som sedan länge varit i görningen.. Titta gärna på diagrammet i Der Standard http://derstandard.at/2000037398941/Wer-wen-gewaehlt-hat
    Talet om att ”ena landet” är nog förgäves. Regeringsmakten kommer för ytterligare ett par år att ligga hos koalitionen (om inte en president Hofer gör allvar av sitt hot att avskeda regeringen) vilket kommer att innebära att självförstörelseprocessen fortsätter. Någon ”liberal” eller ”demokratisk” motrörelse kan jag inte skönja.

    1. Så vi ska tacka kvinnorna för att vi slipper en högerextrem president i EU-kretsar…
      Du som kan Österrike, du tror inte på järnvägschefen som ett nytt hopp?

  3. Kvinnor: det ligger nog en hel del i det…
    Erfarenheten från olika länder visar väl att ”managers” som politiker som regel gjort släta figurer. Att Kern skulle kunna lösa sig från det federala systemets fotbojor eller den korporativistiska statens rigida intressepolitik förefaller orealistiskt. Till att börja med måste han ju då krossa sin koalitionspartner som ju alltid har möjligheten att gå ihop med FPÖ.
    Nej, Österrike är i stort sett oregerbart. Hur hur detta skall kunna åtgärdas ser inte jag. Kanske en ordentlig ekonomisk eller social krissituation skulle kunna framtvinga en förändring men det är ju långt ifrån givet att den förändringen skulle gå mot ett mera demokratiskt och öppet samhälle.

    1. Om Österrike är oregerbart, vad är Sverige då? Presidentvalet svepte iväg statsministern, en miljöpartist blev president. Nu finns det alla möjligheter för dom gamla partierna att visar att dom behövs. Väljarna straffade i denna valrörelsen politiker som inte tjänar demokratien, men dom straffade inte demokratien. Tvärtom blev det högre valdeltagande i andra omgången. Landet är delat i stad och land precisera som i Sverige men inget annat

Kommentarer är stängda.