-Polen och Finland bryter mot internationella lagar som förbjuder pushbacks av migranter utan att pröva om de har rätt till asyl! varnar Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Michael O’ Flaherty efter att ha granskat hur gränsvakterna behandlar flyktingar.
Men EU-kommissionens Ursula von der Leyen hävdar efter press från EU-ledarna att hon hittat ”undantag” i FN-konventionen som ger rätt att jaga tillbaka lurade migranter som körts till gränserna av Putin- och Lukasjenkoregimerna.
Den prisbelönta filmen Green Border visar på ett skakande sätt hur barnfamiljer och äldre från Afghanistan, Egypten och andra länder i Mellanöstern luras att de kan komma in i EU och söka asyl via Belarus. Men i stället jagas de brutalt över gränsstängslen till Polen för att sedan gripas av gränsvakter och tvingas tillbaka om och om igen. Flyktingar utnyttjas i ett cyniskt hybridkrig.
Minst 137 döda och 300 saknade i gränsområdet mellan Belarus och EU, rapporterar Europarådet.
FN:s flyktingkonvention (även kallad Genèvekonventionen) från 1951 är ett internationellt regelverksom som ursprungligen skapades för att ge skydd åt miljontals flyktingar efter andra världskriget. 149 länder har skrivit under och garanterar att uppfylla kraven på flyktingars rättigheter och staters rättsliga skyldigheter att skydda dem.
Grundprincipen är ”non-refoulement”, som innebär att flyktingar inte ska återsändas till ett land där de står inför allvarliga hot mot sitt liv eller sin frihet.
Men när krigen åter brutit ut i Europa och Mellanöstern och drivit miljontals människor på flykt har denna asylrätt urholkats steg för steg när regeringar faller undan för invandringsfientliga krafter i stället för att ta gemensamt ansvar.
Pushbacks har använts av flera EU-länder för att möta organiserade flyktingströmmar:
+ Grekisk gränspolis använde gummikulor och tårgas 2020 för att förhindra syriska flyktingar från Turkiet att ta sig iland och söka asyl.
+ Spanska regeringen skickade året därpå tillbaka tusentals flyktingar till Marocko utan att ge dem en chans att söka asyl.
+ Litauens premiärminister Ingrida Šimonytė utlyste 2021 undantagstillstånd för att ge klartecken för pushbacks av flyktingar som försökte ta sig in i landet från Belarus.
Europarådet och frivilligorganisationer har fördömt EU-regeringarnas beslut att ta till pushbacks. EU-kommissionen och en del andra EU-länder uttalade först sitt stöd trots de uppenbara brotten mot Genevekonventionen om asylrätten.
Men när kommissionen lade fram ett lagförslag om undantag från asylrätten 2022 fick flera regeringar kalla fötter och det avvisades av en majoritet av EU-regeringarna.
EU-domstolen dömde också ut Litauens argumentering för att använda sig av pushbacks och slog fast att det bryter mot asyllagarna:
The Court of Justice declared that the Lithuanian asylum law, which limited the right to apply for asylum based on a state of emergency, was incompatible with the Asylum Procedures Directive.
Enligt domstolen hade EU och Litauen möjligheter att hantera utmaningarna vid gränsen mot Belarus utan att bryta mot rätten att söka asyl. Med extra insatser för att ta emot migranter med stöd av EU.
Trots det har Polen och Finland infört lagar där länderna tar sig rätten att köra ut flyktingar utan att pröva deras rätt till asyl. I Polen anklagade landets ombudsman regeringen för att bryta mot Genevekonventionen och Polens grundlag. I Finland röstade De Gröna, Vänsterförbundet och Rörelsen Nu nej till den nya lagen.
-Jag tycker inte att Finland ska vara en stat som medvetet bryter mot EU-rätten, folkrätten och vår egen grundlag, sade Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.
Regeringsskiftet i Polen med Donald Tusk som ny premiärminister ledde inte till att landet drog tillbaka lagarna som urholkar asylrätten. I stället har den nya regeringen skärpt sin hållning. Gränsvakter har fått klartecken att skjuta mot flyktingar som försöker ta sig över gränsen från Belarus.
The controversial measure, which was approved by the Senate on 26 July, ‘excludes criminal liability for the use of arms or direct force in violation of the rules’ by officers if there is a threat to their safety or to the country.
Europarådet för mänskliga rättigheter, där både Finland och Polen är medlemmar, har riktat hård kritik mot hur länder bryter mot konventionerna om mänskliga rättigheter och flyktingars rättigheter.
Kommissionären för mänskliga rättigheter Michael O’ Flaherty har under hösten granskat hur den nya finländska lagen fungerar vid besök i gränsområdet och vid möten med romska migranter i landet. Han uppmanar regering och riksdag att dra tillbaka lagen:
“I remain of the view that the recent Finnish law allowing for temporary restrictions on asylum applications, if implemented, would violate international obligations, including the prohibition of refoulement and collective expulsion and the obligation to provide effective remedies. The authorities should reconsider this law.”
Kommissionär O’ Flahertys kritik mot Polen är lika hård efter hans besök vid gränsen mot Belarus. Pushbacks av migranter bryter mot Europarådets grundläggande mänskliga rättigheter. Han är också myckt kritisk mot hur gränsmyndigheterna stoppar hjälpinsatser i gränsområdena.
”The Commissioner calls on the Polish authorities to put a stop to all summary returns to Belarus and to ensure that every person who wishes to claim international protection on Polish territory is effectively able to do so and receives a careful individual assessment of their case.”
Premiärminister Donald Tusk fördömde den förra polska regeringen 2021 när den införde undantagslagar för att jaga tillbaka flyktingarna över gränsen till Belarus. Men som regeringschef har han bytt fot och nu är hans svar på kritiken från Europarådet att gå ännu hårdare fram än sina företrädare. I oktober meddelade han att Polen upphäver all rätt till asyl temporärt. Och han krävde stöd för linjen från EU.
”I will demand this, I will demand recognition in Europe for this decision”, sade Tusk på partikongressen.
Och på EU-toppmötet fick Tusk nu starkt stöd av EU:s stats- och regeringschefer. De politiska vindarna för hårdare tag mot migranter har skärpts ytterligare efter framgångarna för högerextrema partier i EU-valet och i flera nationella val.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som är snabb att anpassa sig till det realpolitiska läget lovade att lägga fram nya förslag om EU ska möta hybridkriget med migranter från Ryssland och Belarus.
“You have to be very clear that you have a state actor that is having a hybrid attack against the country,” she said when asked how the Commission might design rules on suspending asylum rights.
I förra veckan kom EU-kommissionen med sitt förslag där man ger klartecken för att göra undantag från flyktingkonvenventionen:
”Member States may invoke Treaty provisions to exceptionally and under stringent conditions go further than what is provided for by EU secondary legislation under the control of the Court of Justice. This could include measures that may entail serious interferences with fundamental rights such as the right to asylum and related guarantees subject to the requirements under the Charter.”
EU-kommissionen upprepar samtidigt att medlemsländerna måste leva upp till reglerna i Genevekonventionen. Men hävdar i den juridiska texten att det finns undantag i konventionen som ger rätt till pushbacks.
I FN-konventionen sägs att enskilda personer som kan utgöra ett hot mot ett lands säkerhet eller har dömts för allvarliga brott kan avvisas utan asylprövning:
”The exception relates to persons for whom there are reasonable grounds for regarding as a danger to the security of the country or that have been convicted of a particularly serious crime and constitute a danger to the community”.
Detta undantag från asylrätten för enskilt farliga individer hävdar EU-kommissionen kan användas för massavvisningar när Ryssland och Belarus utför sina hybridkrig och utnyttjar lurade migranter att försöka ta sig över gränsen till EU:
”When counteracting hybrid attacks from Russia and Belarus, Member States are confronted with actions that, by their nature and significance, put national security at risk. Member States may need to adopt measures that could entail serious interferences with fundamental rights, such as the right to asylum.”
Och fler undantag från asylrätten är på väg:
+ Danska regeringen krävde i somras tillsammans med 14 andra medlemsländer att kommissionen ska lägga fram lagförslag om att flyktingar inte ska behöva tas emot för asylprövning utan direkt skickas till något annat land.
Det har avvisats av tidigare EU-kommissioner som ett brott mot asylrätten. Men Ursula von der Leyen svarade under hösten med löfte om ett tiopunktsprogram med skärpta åtgärder.
+ Von der Leyen välkomnar EU-ledarnas inofficella krav på ”innovativa lösningar” och säger att Italiens avtal om att skicka migranter till läger i Albanien där det prövas om de ska få asyl ”kan bli en väg framåt”.
+ Nya kommissionen ska leverera ett nytt lagförslag om att migranter snabbare ska kunna skickas tillbaka till sina hemländer.
+ Länder som vägrar ta tillbaka migranter ska kunna straffas med indragna visumrättigheter och uppsagda handelsavtal med EU.
+ Ett nytt förslag ska läggas fram för vilka länder EU ska beteckna som ”säkra” dit migranter kan skickas.
+ Avtalen med de auktoritära ledarna i Tunisien och Libyen med löften om mångmiljardstöd har mer än halverat flyktingströmmarna över Medelhavet. Von der Leyen låtsas inte om larmrapporterna om hur regimerna våldför sig på migranterna. I stället utlovar hon förslag om nya massiva stöd till Egypten, Algeriet, Marocko och Jordanien.
Statsminister Mette Frederiksen var nöjd med de nya beskeden efter EU-toppmötet i oktober:
”När jag tog upp det först 2019 var det som att ropa i en tom handbollshall i Jylland på EU-toppmötena.”
Svenska regeringen har också anslutit sig till kraven om nya EU-lagar för att kunna stoppa flyktingar:
–Den här idén om att kunna ha återvändandehubbar tycker vi är intressant. Det finns ett väldigt starkt tryck och vi vill se konkreta förslag, sade migrationsminister Johan Forssell.
En stor majoritet av EU-regeringarna struntar i protesterna från Europarådet och flyktingorganisationer. Human Rights Watch slår larm om brutala pushbacks av polska gränsvakter.
“Poland’s inhumane and illegal pushbacks of people seeking safety fly in the face of its duties under national and EU law and basic humanity,” said Lydia Gall, at Human Rights Watch.
HRW manar EU-kommissionen att agera mot Polen för att landet bryter mot EU-lagar och inte uppfyller asylrätten. Men det lär inte leda till någonting eftersom kommissionen försvarar pushbacks med ett undantag i flyktingkonventionen.
Det enda som står i vägen för att urholka asylrätten steg för steg verkar vara EU-domstolen.
Domstolar i Italien har åtminstone tillfälligt stoppats premiärminister Giorgia Melonis hyllade plan att upprätta läger i Albanien dit migranter fraktas för snabb asylprövning innan de skickas tillbaka. De pekar på utslag i EU-domstolen och stoppat transporterna till Albanien.
När Melonis regering svarade med att snabbt utnämna 19 länder som ”säkra” att skicka migranterna till stoppades det av appelationsdomstolen i Bologna med hänvisning till EU-domstolens krav på att länderna måste vara säkra för alla medborgare.
Domarna pekade på att Nazityskland var ”säkert” för de flesta invånare, men inte för judar, romer, homosexuella och politiskt oppositionella.
”It can be said, paradoxically, that Germany under the Nazi regime was an extremely safe place for the vast majority of the German population: excluding Jews, homosexuals, political opponents, Roma people and other minority groups, over 60 million. The same can be said about Italy under the fascist regime, concluded the judges.”
Appelationsdomstolen skickades den italienska regeringens lista över ”säkra länder” till EU-domstolen för prövning. Det innebär att det kommer att dröja innan Giorgia Meloni får besked om sina planer på att skicka asylsökande till lägren i Albanien.
Men EU-kommissionen är utsatt för hård press från EU-ledarna och lär inte vänta på utslag från domstolen i Luxemburg innan den lägger fram nya ”snabbspår” för att skicka ut migranter efter ingen eller symbolisk asylprövning. Kommissionen har utlovat ett nytt förslag till återvändardirektiv.