EU:s stats- och regeringschefer brukar vart femte år ägna flera nätter åt att kohandla om fördelningen av toppjobben. Men när bossen för dessa nattmanglingar nu plötsligt meddelar att han hoppar av i förtid blir det akut läge.
EU-ledarna måste utse efterträdare till sin mötesordförande – Charles Michel – före sommaren. Annars kan Ungerns Viktor Orban ta över som förhandlingschef.
Det är inte många som vet vem Charles Michel är. Men han är ”Europeiska rådets ordförande” – med uppdraget att leda EU-ledarna att ”peka ut den politiska inriktningen” för EU.
Hans mandatperiod går ut den 30 november, liksom posterna som EU-kommissionens ordförande och EU:s utrikeschef.
Men medan övriga EU nu är fullt upptagna med hur man ska få fram en uppgörelse om ökat stöd till Ukraina verkar Charles Michel mest fundera på sin framtida karriär. Och i helgen anmälde han sig som kandidat till EU-parlamentsvalet i början av juni och meddelade EU-ledarna att han hoppar av i förtid.
Om han lyckas bli vald – och det lär han bli eftersom han ska toppa det liberala franskspråkiga partiet Mouvement Réformateurs valsedel – ska han tillträda det nya jobbet som EU-parlamentariker den 16 juli. Finns det ingen ersättare utsedd innan dess tas uppdraget som ordförande för EU-toppmötena av regeringschefen för det land som för tillfället är EU-ordförande – Ungern.
Att förhandlingarna om EU:s toppjobb ofta tar flera månader beror på att det krävs en paketuppgörelse där alla stora politiska grupperingar får en utdelning. Och det räcker inte med ett majoritetsbeslut bland stats- och regeringschefterna, EU-parlamentet ska också godkänna den viktigaste posten i toppjobbspaketet – kommissionens ordförande.
Därför kan EU-ledarna inte ”bara” försöka komma överens om en ersättare till Charles Michel och skjuta upp fördelningen av övriga toppjobb. Michels hejdå-besked gör att EU-topparna redan nu kommer att börja diskutera maktfördelningen och namn i den kommande paketuppgörelsen.
Sveriges tidgare EU-ambassadör Lars Danielsson påpekade i ett svar till mig på Twitter att Charles Michel kan leda förhandlingarna om sin efterträdare ända till början av juli. Men de stora politiska omsvängningarna i flera EU-länder där extremhögern går framåt parallellt med EU:s problem att hantera migrationspolitiken och enas om krigen i Ukraina och Gaza gör att det kan bli svårt att få fram beslut om fördelning av toppjobben.
Charles Michel själv var nöjd med att i helgen kunna meddela att han utsetts att toppa partiets lista i EU-valet och säkrat en fortsatt politisk karriär. Han bagatelliserade problemen med att utse en efterträdare och undvika Viktor Orban som ordförande för EU-toppmötena:
“There are many tools if there is the political will to avoid Viktor Orbán (…) there are various options that are possible to avoid such a situation,” Michel said.
Det är förvisso flera EU-toppmöten inplanerade de kommande månaderna då stats- och regeringscheferna möts. Ett extramöte är inkallat den 1 februari för att försöka besluta om stödet till Ukraina, som Ungern blockerat. EU-ledarna möts också i mars och april för att diskutera ekonomi och utvidgning
Men förhandlingarna om toppjobben är inte tänkta att inledas förrän efter EU-valet, med toppmöten 17 och 27 juni, för att visa att de politiska ledarna väger in valresultatet. Och de kan dra ut på tiden.
+ 2009 utsågs Herman von Rompuy till Europeiska rådets förste ordförande den 20 november, på förslag från statsminister Fredrik Reinfeldt då Sverige var ordförandeland.
+ 2014 utsågs Donald Tusk som efterträdare den 30 augusti.
+ 2019 utsågs Charles Michel som efterträdare den 2 juli. Efter två dygns kalabalik då EU-ledarna lyckades enas om Ursula von der Leyen som ny ordförande för kommissionen.
Ingen kan förutspå hur lång tid det kan ta den här gången. Men de flesta EU-ledare vill inte ge Viktor Orban chansen att få jäsa framför tv-kamerorna och diskussionerna om Charles Michels efterträdare lär därför redan vara i full gång.
Hittills har de valt ”en i gänget” – en av nuvarande eller tidigare stats- och regeringschefer – som har deras förtroende. Med det CV-kravet blir listan inte så lång. Kandidater som nämns:
+ Mario Draghi, tidigare Italiens premiärminister och mångårig chef för Europeiska Centralbanken. Han har ett stort förtroende bland de flesta EU-politiker, men ingår inte i någon politisk gruppering.
+ Mark Rutte, avgående mångårig premiärminister i Nederländerna. Han uppges sikta på att bli Natochef. Men Rutte har varit en ivrig aktör i EU de senaste månaderna, när han uppvaktade Tunisiens president tillsammans med Ursula von der Leyen och Italiens Giorgia Meloni med miljardlöften från EU för att få stopp på flyktingströmmarna.
+ Mette Frederiksen, Danmarks statsminister vars hårda politik mot invandrare väcker beundran bland politiker i flera EU-länder. Det har spekulerats om att hon erbjudits att bli Natochef. Men i somras dementerade hon det efter ett möte med USA:s Joe Biden och deklarerade att hon tänker sitta kvar på sitt nuvarande uppdrag.
+ Alexander de Croo, premiärminister i Belgien som just tagit över som EU:s ordförandeland. Efter parlamentsvalet i juni lär de Croo, från det liberala flamländska partiet, få fortsätta som regeringschef.
En kraftig högersväng i EU-valet kan dock göra att S- och Lib-märkta politiker avvisas som efterträdare till Charles Michel.
Problemet med Michels förtida avhopp hade kunnat lösas om EU-ledarna sett till att han fick lämna jobbet redan 1 juni 2022.
Mandatperioden som Europeiska rådets ordförande är 2,5 år. Och det stod tidigt klart att Charles Michel inte var den ledare stats- och regeringscheferna hoppats på.
När coronapandemin bröt ut var det inte Michel som tog ledningen och drev fram beslut om hur EU skulle möta krisen. Det var EU-kommissionens Ursula von der Leyen som tog initiativen till att EU skulle samordna utveckling och köp av vaccin, och lanserade förslaget om EU-upplåning till en gigantisk räddningsfond. Och Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel såg till att förslagen antogs av EU-ledarna.
I stället blev Charles Michel känd för sina försök att köra över Ursula von der Leyen.
Det mest publika tilltaget fick namnet ”Sofagate”. När Michel och von der Leyen träffade Turkiets president Erdogan fanns bara två stolar och Charles Michel stegade direkt fram och satte sig bredvid Erdogan. Von der Leyen står framför dem och undrar var det är tänkt att hon ska sitta under diskussionerna. Hon får sätta sig i en soffa.
“It happened because I am a woman”, sade von der Leyen inför EU-parlamentet efteråt.
Von der Leyen said she “could not find any justification” in the European treaties that explained why she was relegated to a nearby sofa while Turkish President Recep Tayyip Erdoğan and Michel sat in stately chairs.
Bland Charles Michels företrädare märks Herman van Rompuy, som under finanskrisen tog ledningen för närmast handlingsförlamade EU-regeringar och kommission. Han lyckades till och med driva igenom en snabb förändring av EU-fördraget för att ge EU möjlighet att ge ekonomiska stöd till krisländer som Grekland.
Men våren 2022 fick Charles Michel förnyat förordnande på 2,5 år utan diskussion. USA:s president Joe Biden gratulerade Michel menande när de möttes vid ett toppmöte:
“Well, I came to congratulate a man who just got reelected without opposition,” said Joe Biden as he arrived at the EU-U.S. summit. “I dream about that someday,” the U.S. president added, flashing his signature smile of blazing white teeth.