-Att ge vapen till Ukraina är detsamma som att rusta upp vårt eget försvar. Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina.
Det var statsminister Mette Frederiksens uppmaning när Danmark nu tar över som EU-ordförande. Och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppmanade EU-regeringarna att som svar på USA:s signaler om minskat militärt stöd ta upp lån från EU:s nya försvarsfond för att skicka mer vapen eller stödja Ukrainas snabbt växande försvarsindustri.
Men i Moskva gnuggar president Putin händerna övertygade om att Europas militära stöd inte kan ersätta USA.
Ukrainas president Volodymyr Zelensky anlände till danska Åhus där kommissionen och danska regeringen möts för att inleda Danmarks halvår som EU-ordförande. Läget är akut efter signalerna från Pentagon om stoppade militärleveranser.
“If we deprive Kyiv of PAC-3 (Patriot) interceptors it means more Russian missiles getting through and more dead Ukrainians,” military expert Brad Bowman said.
Mette Frederiksen hoppades att det ”transatlantiska stödet för Ukraina” ska fortsätta. EU:s mål för upprustning är 2030, medan Ukraina behöver mer stöd från Europa redan nu.
-Om USA inte fortsätter med stödet kommer det att bli ett allvarligt bakslag för Nato, sade Frederiksen.
Både von der Leyen och Frederiksen talade mycket om behovet av stora försvarssatsningar och ökat stöd till Ukraina som de viktigaste uppgifterna för EU på den gemensamma presskonferensen.
Den nya försvarsfonden Safe på 150 miljarder som EU ska låna upp på finansmarknaderna ger medlemsländerna möjlighet till upprustning. EU-regeringarna ska komma in med ansökningar senast den här månaden.
-Beskedet från USA är en tydlig signal till oss att steppa upp, manade Ursula von der Leyen.
-EU-regeringarna kan använda Safe för att köpa vapen och ge till Ukraina eller ge pengar till Ukrainas försvarsindustri. Den har stora möjligheter att öka kapaciteten.
-Ukraina kan tillverka vapen snabbare och billigare än oss, tillade Mette Frederiksen.
I Kiev har regeringen begärt besked från Trump-administrationen om de stoppade militärleveranserna, som enligt amerikanska medier handlar om militär utrustning som redan anlänt till Polen.
I Moskva jublade Putinregimen över beskeden från Pentagon:
”The fewer arms supplied to Ukraine, the closer the end of the special military operation will be,” Kremlin spokesperson Dmitry Peskov told reporters.
Mette Frederiksen sade också att Danmark som EU-ordförande kommer att arbeta hårt för att få igång medlemsförhandlingarna med Ukraina. Hon pekade på alla de reformer som Ukraina gjort för att anpassa sig till EU:s krav mitt under brinnande krig.
Men Ungerns Viktor Orban säger stenhårt nej till Ukraina och Frederiksen sade att hon för dagen inte har några besked hur EU ska komma förbi det vetot och få igång processen mot ukraisnskt EU-medlemskap.
Ser i FT att en ekonomiprofessor varnar för att den europeiska samhällsmodellen är hotad av Kommissionens förslag omen amerikansinspirerad ”savings union” där småsparares pengar inte längre ska ”vara inlåsta” på bankkonton utan investeras. Är det ett sätt att låta europeiska småsparare finsnsiera de stora försvarssatsningarna? Har svårt bedöma detta, vad tror ni?
Detta är en uttalad ambition från EU-kommissionens sida, här t ex:
”Around €10 trillion of citizens’ savings are held as bank deposits*. Bank deposits are safe and easy to access, but they usually earn less money than investments in capital markets. There is therefore significant scope to fully unlock the potential of this capital so that it brings better returns to citizens. Investing directly in capital markets would also entail amore support to investments.”
Det verkar som att svenska ISK-konton och det slags investerings-sparande, uppmuntrat med skatterabatter, är inspirationen (se förslaget/länken) och vad medborgarna ska erbjudas samtidigt som de ska göras mer ”finansiellt läskunniga”.
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_25_803
Och ja, det talas en hel del om att involvera småsparare mer i försvarssatsningarna. Några EU-länder har uttalat intresse för att skapa ”krigsobligationer” (fast med ett smakligare namn kanske)