Prognosmakarna förutspådde en storseger för extremhögern. Men valet blev både en kraftigt högervåg i Frankrike, Tyskland, Italien och Österrike och en vänstersväng i Danmark, Finland och Sverige. Extremhögern blev även besviken i Polen, Spanien, Portugal och Nederländerna. Med slutresultatet att den trio som styr parlamentet behåller sin majoritet.
Men president Emmanuel Macrons överraskande chansning att utlysa nyval efter fiaskot i EU-valet leder inte bara till osäkerhet i Frankrike utan om hela EU:s framtid. När en av EU:s stormakter kan ha en högerextrem Putinkramare som regeringschef om några veckor.
Emmanuel Macron klev ut från galamiddagen med president Joe Biden och meddelade att han utlyser nyval till den 30 juni.
-Jag har hört meddelandet från det franska folket och deras oro. Låt folket tala. Frankrike behöver en klar majoritet för att kunna fungera, deklarerade Macron.
Det var inget beslut i hastigt mod av Macron. Opinionsmätningarna har länge pekat mot ett fiasko i EU-valet, där Macrons parti till och med riskerade att halka ner till tredje plats.
Macron siktar nu uppenbarligen på att med ett snabbt nyval kunna samla den splittrade oppositionen för att kunna agera tillsammans och i valkretsarnas majoritetsval kunna enas om en kandidat som kan slå ut extremhögerns företrädare. På samma sätt som Marine Le Pen och hennes far Jean-Marie Le Pen blivit nedröstade i flera presidentval.
Men Le Pens parti Rassemblement National fick mer än dubbelt så många röster som Macrons regeringsparti i EU-valet – 31,5 mot 15 procent. Och övriga oppositionspartier tycker att regeringen agerat arrogant och varit ointresserad av samarbete och uppgörelser. Det kan bli svårt att få till stånd en ”republikansk allians” mot extremhögern den här gången.
Chansningen på nyval kan leda till att president Macron tvingas utse en regeringschef från Marine Le Pens parti att samregera med till 2027. En president och en regering med helt olika inriktning för EU:s framtid, klimatpolitiken, stödet till Ukraina.
Nyvalet i Frankrike ska nu hållas just då EU-regeringarna och det nya parlamentet ska fatta avgörande beslut om den politiska inriktningen de kommande åren och hur EU ska styras.
De högerextrema partierna gick framåt i flera länder, men den nuvarande ”regeringsalliansen” med konservativa EPP, Socialdemokraterna och Liberalerna har tillsammans fortfarande en majoritet med 403 av de 720 mandaten i parlamentet enligt sammanställningen av nyhetssajten Politico under valnatten.
Von der Leyen kan räkna med majoritetsstöd från EU-ledarna eftersom en lång rad av EU:s regeringschefer ingår i EPP-gruppen.
Men trots att ”hennes majoritet” i EU-parlamentet består efter valet har Ursula von der Leyen flirtat med Italiens högerextrema premiärminister Giorgia Meloni för att försöka bredda stödet. EPP-ledaren Manfred Weber har också visat att han vill urholka EU:s klimatpolitik i samarbete högerut.
Socialdemokraterna och Liberalerna hotar dock att inte släppa fram von der Leyen om hon samarbetar med extremhögern. De Gröna har samtidigt erbjudit sig att ansluta sig till ”regeringsalliansen” och stödja von der Leyen i utbyte mot löften om fortsatt stark klimatpolitik.
Det är avgörande förhandlingar som väntar de kommande veckorna i EU.
De oväntade motgångarna för flera högerextrema partier har förändat spelplanen i förhandlingarna. I Norden blev Socialistisk folkeparti, som ingår i Gröna partigruppen, största parti i Danmark. Vänsterförbundet blev näst största parti i Finland. Och Miljöpartiet blev större än Sverigedemokraterna i Sverige.
Polens regeringschef Donal Tusk blev EU-valets stora segrare när hans parti fick 38 procent, och även gav EPP-gruppen i parlamentet en oväntad uppgång.
“This might be one of the most important moments in our history. Poland is deservedly becoming a leader in the European Union”.
Donald Tusk kan nu ge Polen en ökad tyngd i förhandlingarna i EPP om vilken sida partigruppen ska samarbeta med. Han kommer att få en stärkt position bland EU-ledarna när stormaktsledarna Olaf Scholz och Emmanuel Macron har fått storstryk av sina väljare.
Emmanuel Macron var kungamakaren 2019 då Ursula von der Leyen utsågs till ordförande för EU-kommissionen. Han vill säkerligen spela en liknande roll i de förhandlingar som inleds de kommande dagarna.
Men risken är att övriga EU-ledare nu betraktar president Macron som en ”lame duck” som kan vara på väg att skapa politiskt kaos i Frankrike.
Prenumerera gratis. Skriv in din mejladress i rutan.