EU-kommissionen gör ett nytt försök att få mandat tala i EUs namn med Ryssland om Nord Stream 2.
Löfven hejar på.
Nationell suveränitet är bra men Ryssland är ett himla stort land.
Så trots att Sverige och Danmark brukar reagera med ryggmärgen när det gäller att ge EU mer inflytande över en fråga (och säga nej) så finns undantag från denna gyllene regel.
T ex den ryska gasledningen Nord Stream 2.
Här har den svenska och danska regeringen skrivit till EU-kommissionen och bett dem ta över den besvärliga frågan om tillstånd.
Båda länder är tveksamma på säkerhetspolitiska grunder.
Varken Sverige eller Danmark har lust att vara det enda landet i EU som ringer upp Moskva och meddelar det.
Men EU-kommissionen har a) ingen säkerhetspolitisk roll,
b) ingen roll alls i stor sett för en gasledning som ligger till större del på internationellt vatten.
Men på onsdagen la man fram ett listigt lagförslag som kan ändra detta.
Kommissionen föreslår att få rätten att förhandla när det gäller gasledningar från tredje land som landar i ett EU-land.
Bara för att försäkra sig om att alla EU-regler respekteras liksom.
För det verkar ju fånigt att EU kan försäkra sig om att reglerna följs i ena änden av en ledning men inte i bägge ändar, eller hur?
Det skulle innebär att EU-kommissionen behöver kolla om planerade ryska gasledningen Nord Stream 2 följer kommersiella regler omt ex öppen konkurrens (det gör den förstås, ryssarna är inte dumma), men också – föreslår EU-kommissionen – om gasledningen rimmar med målen i EUs energiunion.
Hint; på den sista punkten blir det svårare för ryssarna.
EUs energiunion har som överordnat mål att minska Europas energiberoende av säkerhetspolitiskt riskabla länder.
Europa importerar idag nästan 70 procent av all sin gas från Ryssland.
Och gasimporten bara ökar, bland annat för att oljeimporten minskar.
Det skulle ge EU-kommissionen starka kort på hand i samtal med ryssarna.
Om medlemsländerna ville ge EU-kommissionen ett mandat att ta upp grälet med Ryssland, alltså.
Sverige och Danmark är som sagt entusiastiskt för.
Polen och Baltikum hurrar, de vill alltid stoppa ärkefienden.
Tyskland har hittills varit den största bromsklossen.
Nord Stream-ledningen landar i Tyskland, ska fylla på energibehoven efter att kärnkraften stängts ner och lämnat efter sig ett pinsamt stort kolberoende.
Här säger emellertid nyheterna från Berlin att Merkels nya kolleger i blivande koalitionsregeringen inte alls gillar Nord Stream vilket hennes tidigare koalitionspartner, socialdemokratern, gjorde.
Fast även om Tyskland skulle ändra sig finns andra ryssvänliga regeringar i EU – Ungern, Bulgarien, eventuellt Grekland.
Dessutom har Österrike och Holland stora kommersiella intressen i gasledningen.
Kommissionen måste ha alla länder med sig för att få ett mandat.
Sedan är förstås inget gratis här i livet, det finns en hake.
Förslaget innebär att EU-kommisionen får förhandsgranska nya gasledningar i framtiden.
Idag är det ett nationellt beslut att okeja eller stoppa sådana.
Kommer Stefan Löfven och Lars Lökke Rasmussen tugga i sig det bittra pillret i lättnad att slippa ur Nord Stream 2-snaran?
Diskussionen om gasledningar kan bli spännande framöver.