Den holländske islamofoben Geert Wilders fick inte vara med på toppmötet trots valsegern i fjol. Men han styr regeringen och kunde nu på plats i Bryssel konstatera att han även styr EU:s migrationspolitik: ”Det blåster en ny vind i Europa”.
Lika nöjd var Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen: ”När jag tog upp det först 2019 var det som att ropa i en tom handbollshall i Jylland på EU-toppmötena.”
Men deras planer på att skicka några tusen migranter för höga kostnader till Uganda, Rwanda eller till läger i Albanien som Italiens Giorgia Meloni handlar främst om symbolpolitik. Det är nya miljarder till diktatorer i Afrika och Mellanöstern som ska stoppa migranterna.
Fördämningarna är på väg att helt släppa.
För ett år sedan firade Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard och migrationskommissionär Ylva Johansson uppgörelsen om EU:s ”migrationspakt” efter flera års förhandlingar.
Men innan ens de nya EU-lagarna trätt i kraft och Ylva Johansson hunnit avgå står EU-ledare från alla politiska håll på rad och kräver mer radikala åtgärder för att sätta stoppa för migrationen. Invandringsfientliga partiers valframgångar de senaste månaderna i Tyskland, Frankrike, Österrike, Tjeckien har förändrat de politiska grundvalarna
På EU:s migrationsministermöte förra veckan vägrade Ylva Johansson svara på frågor om EU-kommissionen backar ifrån sitt tidigare nej till till flyktingläger utanför EU. Ingen regering hade officiellt ställt några krav, sade hon.
Men hennes chef Ursula von der Leyen, som ska leda kommissionen fem år till, verkar ha insett att hon blir överkörd om hon inte anpassar sig.
Några dagar efter att Ylva Johansson duckat levererade von der Leyen ett tiopunktsprogram för ytterligare skärpt migrationspolitik.
+ Von der Leyen välkomnar EU-ledarnas inofficella krav på ”innovativa lösningar” och säger att Italiens avtal om att skicka migranter till läger i Albanien där det prövas om de ska få asyl ”kan bli en väg framåt”.
+ Nya kommissionen ska leverera ett nytt lagförslag om att migranter snabbare ska kunna skickas tillbaka till sina hemländer.
+ Länder som vägrar ta tillbaka migranter ska kunna straffas med indragna visumrättigheter och uppsagda handelsavtal med EU.
+ Ett nytt förslag ska läggas fram för vilka länder EU ska beteckna som ”säkra” dit migranter kan skickas.
+ Avtalen med de auktoritära ledarna i Tunisien och Libyen med löften om mångmiljardstöd har mer än halverat flyktingströmmarna över Medelhavet. Von der Leyen låtsas inte om larmrapporterna om hur regimerna våldför sig på migranterna. I stället utlovar hon förslag om massiva stöd till Egypten, Algeriet och Marocko.
+ Med mångmiljardstöd till Turkiet har miljoner flyktingar från inbördeskriget i Syrien inte kunnat ta sig till EU. Von der Leyen meddelar att ytterligare stöd behövs.
+ Samtidigt ska arbete inledas för att förmå syriska flyktingar att ”frivilligt” återvända till Syrien.
Men EU-ledarna nöjer sig inte med löftena. Före toppmötet anordnade regeringscheferna i Danmark, Italien och Nederländerna ett förmöte med von der Leyen om sina krav på ”innovativa lösningar” på migrationspolitiken. Där deltog också ledarna från Ungern, Polen, Tjeckien, Grekland, Österrike, Slovakien, Cypern och Malta.
Italiens Giorgia Meloni meddelade efteråt att det blir ett nytt förmöte inför nästa EU-toppmöte. Så hålls trycket uppe på kommissionen.
Geert Wilders stoppades från att bli premiärminister i Nederländerna trots att hans parti blev störst i valet. Ingen partiledare ingår i regeringsalliansen, men Wilders’ vallöften om en radikalt skärpt migrationspolitik ska genomföras.
Och på torsdagen kunde Wilders delta på ett möte i Bryssel med andra högerextrema ledare i nybildade ”Europas patrioter”, med bland andra Ungerns Viktor Orban, för att diskutera vad toppmötet borde besluta.
”Det blåser en ny vind i Europa”, sade Wilders inför tv-kamerorna och lade ut videon på Twitter flera gånger: https://x.com/brusselssignal/status/1846843118450074078
Wilders meddelade att Nederländerna hoppas på ett avtal att kunna skicka migranter till Uganda.
Mette Frederiksens S-regering hade ett liknande avtal på gång med Rwanda 2022. Men det ”sattes på paus” efter regeringsförhandlingarna i fjol.
Inför toppmötet är det bara Spaniens Pedro Sanchez som invänt mot kraven på skärpt migrationspolitik. I stället har han talat om de stora ekonomiska fördelarna med migration.
”Immigration isnot just a question of humanitarianism…, it’s also necessary for the prosperity of our economy and the sustainability of the welfare state,” Sanchez said in a speech to parliament. ”The key is in managing it well.”
Men det finns även andra EU-ledare som ifrågasätter värdet av att upprätta läger utomlands. Greklands konservative premiärminister Kyriakos Mitsotakis varnar för att hela EU inte kan göra som Italiens läger i Albanien. Samtidigt som han pekar på landets stora behov av migranter för att klara ekonomin.
”These people are processed according to Italian asylum legislation, and whatever happens to them, they will in one way or another, be returned to Italy. If we were to do so at the European level . . . where would they go?”
Italiens öppnande av de två lägren i Albanien fick också en skakig start. Myndigheterna hade plockat ut 16 ensamkommande män av de tusentals som tagit sig till Lampedusa. Men dagen efter skickades fyra av dem tillbaka för att man upptäckt att två var minderåriga och två sjuka.
Melonis regering har lovat att familjer, kvinnor och barn inte ska skickas till Albanien för att undvika anklagelser om att bryter mot internationella lagar om mänskliga rättigheter.
Även om förpassningarna till lägren i Albanien så småningom börjar fungera kommer de endast att kunna ta emot 3 000 migranter. En rännil jämfört med de 100 000-tals som tar sig över Medelhavet.
De politiska åtgärder som verkligen fått antalet migranter att minska är avtalen med Turkiet, Tunisien och Libyen om mångmiljardstöd för att de auktoritära ledarna ska förhindra flyktingar att kunna söka sig till EU. En nedgång med 64 procent över Medelhavet hittills i år, enligt Frontex.
Därför är det avtalen som von der Leyen snabbt tog fram miljarder till i fjol omedelbart efter att EU-regeringarna enats om Migrationspakten som gett resultat. När den nya kommissionen nu ska ta fram liknande avtal med bland andra Marocko för att minska migrantbåtarna till Kanariöarna kan det leda till fortsatt nedgång.
Kan EU-kommissionen dessutom övertyga regimerna i Nordafrika och Syrien att mot rundhänt ersättning ta emot migranter som fått nej på asylansökan efter att de klassificerats som ”säkra” kan det också göra att von der Leyen uppfyller EU-ledarnas kravlista.
Förutsatt att EU-kommissionen och EU-ledarna kan fortsätta blunda för hur miljontals migranter behandlas i dessa länder.
Under tiden kan Geert Wilders, Mette Frederiksen och andra EU-ledare peka på hur de trycker på EU-kommissionen för att få fram läger utanför EU dit migranter kan skickas.
EU-toppmötets diskussioner om migration pågick sent på torsdagskvällen. Och avslutades med uppmaningar till kommissionen att komma med förslag om ”nya sätt” hur fler migranter ska kunna skickas tillbaka och antalet migranter minskas. I EU-toppmötets gemensamma slutsatser.
Det mest konkreta beslutet var ett uttalande till stöd för Polens Donald Tusk som sagt att flyktingar som kommer via Belarus ska vägras söka asyl. Kommissionen har sagt att det strider mot internationella lagar. Nu säger EU-ledarna:
”Russia and Belarus, or any other country, cannot be allowed to abuse our values,
including the right to asylum, and to undermine our democracies. The European Council expresses its solidarity with Poland and with Member States facing these challenges. Exceptional situations require appropriate measures.”
Ursula von der Leyen anpassade även här kommissionens hållning och deklarerade:
-Polen, och Finland, måste tillfälligt kunna skydda sig mot sådana här hybridattacker av Putin och Lukasjenko.
Prenumerera gratis. Skriv in din mejladress i rutan.