Von der Leyens fredagkväll gick så bra till…

Ursula von der Leyen har sannerligen fått krypa till korset över artikel 16-missen.
Kortlivat misstag men som har skadat förtroendet för henne rejält.

Ursula von der Leyen
Hur roligt hade hon egentligen, förra fredagkvällen?

I veckan fick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besked att inställa sig i den största partigruppen i Europaparlamentet, EPP.
Sedan kom kallelsen från den socialistiska gruppen.
Därefter den liberala, Renew Europe.
Och så den Gröna.
Hon fick skicka ner sin närmaste man till EU-ländernas ambassadörgrupp också.
Och ursäkta sig i en intervju med Irlands största tidning, Irish Times.
Och ta ett snack med alla irländska EU-parlamentariker.

Det var ingen rolig vecka när hon avkrävdes förklaring; Vad sysslade hon med i Berlaymont-skrapan egentligen?

Tabben hände i förra veckan. EU-kommissionen hade kommit överens med medlemsländerna om att införa kontroller på vaccinexporten.

Bakgrunden till det var den märkliga historien med AstraZeneca som lovat leverera 100 miljoner doser vaccin i januari och februari men som plötsligt inte kunde leverera och hade svårt att förklara varför.
Det verkade misstänkt som att bolaget sålt doserna ifråga till Storbritannien istället.
Därför verkade det som en bra idé att allt vaccin som lämnade EU, registrerades först. Så man kunde se om misstankarna mot AstraZeneca var riktiga.

För en gångs skull tänkte EU-kommissionen vara öppen inför pressen med vad man sysslade med. Man höll pressbriefingar och lät journalisterna ställa alla frågor de ville. Sanningen skulle ut!

Nu har Ursula von der Leyen en olycklig vana att jobba i en bunker. Hon har sin lilla grupp medarbetare varav de närmaste plockats från Berlin och saknar tidigare erfarenhet av europeiska affärer.
Hon lät den här gruppen sätta ihop ett dokument om exportkontroller – med möjlighet att införa restriktioner för enskilda medlemsländer om det verkade nödvändigt.
Och på fredagkvällen vid 22-tiden släppte hon nyheten till pressen via sociala media.

Det tog inte lång stund förrän hon hade en exploderande irländsk premiärminister i luren.
Vad i h-e trodde hon att hon sysslade med?

Det lilla bunkergänget hade tyckt det var listigt att stoppa till en lucka för vaccin mellan Nordirland och Irland.
De hade hittat en artikel 16 i Nordirlandsprotokollet som talade om extraordinära omständigheter och samhälleliga konsekvenser.
Det lät väl ungefär rätt?

Nu produceras det inget vaccin på Irland så idén om export av vaccin därifrån var rätt bisarr.
Men framförallt ligger det ett explosivt hot av konflikt – ja, våld – under Nordirlandsavtalet så det rör man inte i.
Överhuvudtaget.
Det vet alla som följt brexitfrågan.

Sedan kräver artikel 16 för att utlösas, en hel dans av aviserande till motparten, dialog, bevisande, tvistlösning, förlikning och kompromissande.
Det är inte något en enskild EU-tjänsteman gör kl 22 en fredagkväll.

Och det hjälper bara lite på saken att vid midnatt var artikel 16 bortplockad igen.

Brittiska och irländska media flög i luften hursomhelst och brittiska media har inte landat än, en vecka senare.
Boris Johnson och hans vice premiärminister Michael Gove tog tillfället i akt att uppröras, förfäras , läxa upp hela EU och kräva krismöten med EU-motparten.

Gove tog i från tårna, han kräver brevledes att alla gränskontroller på Nordirland från EUs sida upphör i minst två år medan man hämtar sig från den otäcka chocken som Ursula von der Leyens tabbe ställt till med.

Otäck bakgrund till alltihopa är förstås att ultra-unionisterna på Nordirland marscherar igen sedan en tid tillbaka och levererar dödshot till både norirländska politiker och vanliga.
Sju mord sägs de ha genomfört på senare tid.
Varken brittiska eller EU-tullare har stuckit ut nästan i hamnen Larne den senaste veckan, eftersom hoten känns så seriösa.

Denna bakgrund är inte kopplat till von der Leyens misstag.
Den mordiska ilskan beror på att det alls finns gränshinder mellan Nordirland och Storbritannien.
Men inhopp från Bryssel av något slag är förstås inte önskvärda i ett så stormigt läge.

Von der Leyen ber om ursäkt och skyller på “någon annan”.
Men tilltron till hennes omdöme är allvarligt skadat.
Hon kommer inte få glömma det här på länge.