Sverige brukar vara bäst i klassen i EU när det gäller att hålla tidsgränser. Men när medlemsländerna på Valborgsmässoafton skulle lämna in sina planer på hur de vill använda sin del av återhämtningsfonden på 750 miljarder euro saknades märkligt nog regeringens ansökan.
Det är första gången som medlemsländernas budgetansökningar ska hårdgranskas av övriga medlemsländer efter krav från just Sverige och övriga i ”snålalliansen”. Har regeringen blivit orolig för att få bakläxa från de ”slösaktiga sydeuropéerna” som nu levererat ambitiösa planer för att reformera sina länder?
Finansminister Magdalena Anderssons statssekreterare Max Elger ger ingen förklaring till förseningen, utan säger bara till Ekoredaktionen att regeringen tar ”ytterligare några veckor” på sig för att det ska bli så bra som möjligt.
Men det är knappast hela förklaringen. Det historiska beslutet om att låna upp 750 miljarder euro på finansmarknaderna för att dela ut i bidrag och lån till en återhämtningsfond togs i fjol somras. Och EU-kommissionen, som först ska granska alla planer, inledde sina diskussioner med medlemsländernas regeringar redan i höstas.
”We have been working intensively with Member States on the preparation of their recovery and resilience plans for a number of months now,” a Commission spokesperson said.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillsatte en av sina topptjänstemän, Céline Gauer, till chef för kommissionens arbete med att göra återhämtningsfonden till en framgång. Gauer har ett rykte som en tuff förhandlare med storbolag i konkurrensfrågor, enligt Financial Times.
One EU diplomat said approvingly that Gauer and her team had been “cracking the whip” in dialogue with member states, which are twinning requests for EU investment funding with reforms to procurement practices, labour markets and tax collection systems.
I andra länder har det rapporterats flitigt om de informella förhandlingarna mellan kommissionen och regeringarna.
I Italien har den nytillträdde premiärministern Mario Draghi arbetat intensivt för att lägga om den tidigare regeringens planer och få fram en plan som accepteras av kommissionen. Kommissionen krävde mer detaljerade planer för bland annat reformering av rättsapparaten. För några veckor sedan såg han ut att missa deadline.
Italy risks missing an April 30 deadline for submitting a final version of its Recovery Plan to the European Commission because Brussels is not satisfied with several aspects of the drafts presented so far, two sources close to the matter said.
Men förra veckan kunde Draghi presentera regeringens 300-sidiga plan för hur den vill använda de 222 miljarder euro som tilldelats Italien.
“We will be responsible for the success or failure” of this decision. A failure would be serious for us and for the future of Europe. There will not be another opportunity for a common fiscal policy,” Draghi told the Senate.
Förhandlingarna mellan EU-kommissionen och Ungerns regering har varit så hårda att premiärminister Viktor Orban sökte direktkontakt med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Han skickade också en regeringsdelegation till Bryssel.
Men resultatet blev att den ungerska regeringen nu backar från sin plan att använda 4 miljarder euro från återhämtningsfonden till att finansiera ett omstritt förslag att omvandla några statliga universitet till stiftelser under ledning av Orban-allierade.
“The government decided that the development of universities will be done mostly without EU funds”.
De fyra stora medlemsländerna – Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien – ökade trycket på övriga förra veckan när finansministrarna framträdde tillsammans för att presentera sina planer och krävde ökat tempo för att de första pengarna ska kunna delas ut i sommar.
“Time is of the essence and swift approval of the plans will be key to ensure that our actions at national level continue to interact and reinforce those of our neighbours,” said Spain’s Calviño.
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez utlovar att regeringens plan innebär den största ekonomiska omvandlingen av landet sedan 1980-talet.
Under det fyra dygn långa toppmötet i juli i fjol var det ”Frugala fyran”, med Holland, Österrike, Danmark och Sverige, som ställde kraven på de övriga. De krävde inte bara att medlemsländerna skulle få ta ställning till varje lands plan, utan också möjlighet att lägga in veto.
De fick igenom sina krav, och EU-kommissionen har verkligen tagit det skärpta regelverket på allvar, och ställer nu krav på samtliga länders regeringar.
Först med de underhandsförhandlingar som förts fram till deadline i fredags. Kommissionen konstaterar när den rapporterar för varje land som lämnat in sin plan:
The presentation of these plans follows an intensive dialogue between the Commission and the national authorities of these Member States over the past number of months.
Därefter ska kommissionen under två månader till granska planerna ”enligt elva kriterier”.
Sedan har EU-ländernas finansministrar fyra veckor på sig att ta ställning till varje lands plan:
The Council will have, as a rule, four weeks to adopt the Commission proposal for a Council Implementing Decision.
I fjol tog samtliga svenska partier och rader av debattörer avstånd från EU:s återhämtningsfond. “Svenska skattebetalare ska inte behöva betala till länder som misskött sin statsbudget”, som dåvarande MP-ministern Peter Eriksson uttryckte det.
Men i dag har svenska regeringen och övriga i ”Frugala fyran”, som kämpade emot återhämtningsfonden, bytt fot och stödjer den historiska satsningen:
– Vi tycker alla i den frugala gruppen att beslutet om återhämtningsfonden med gemensam upplåning var ett helt nödvändigt ställningstagande, deklarerade Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson nyligen i ett poddsamtal arrangerat av Sieps.
Danielsson motiverade det med coronapandemins följder och just att den ger övriga medlemsländer nya möjligheter att på ett detaljerat sätt “lägga sig i” hur stödpengarna från EU används i varje land, att de går till ekonomiska reformer.
Efter det politiska fotbytet är det därför knappast för att försöka förhala införandet av EU:s återhämtningsfond som regeringen missar deadline.
Men hittills har det inte hörts något från svenska regeringen om nya planer med EU-medlen, trots en nylagd vårbudget. Det handlar mer troligt om att kommissionens granskare ifrågasatt de planer som finansdepartementet lagt fram. Notera kommissionens ord om ”intensive dialogue between the Commission and the national authorities of the Member States”.
Det skulle bli ytterst pinsamt för regeringen om de ”slösaktiga sydeuropéerna” i Italien, Grekland och Spanien som visat hur de vill reformera sina ekonomier röstar för baxläxa till Sveriges plan.
Det kan vara klokt av finansminister Magdalena Andersson att ta sig ”ytterligare några veckor för att arbeta fram en så bra plan som möjligt”.