Emmanuel Macron och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hyllade varandra på den avslutande presskonferensen efter helgens toppmöte. Mängder av akuta beslut har tagits under de sex månader som Frankrike varit EU-ordförande. Men Macrons strategi som han kallar ”Steg-för-steg-process” = Kasta Svarte Petter vidare.
President Macron är en man som gillar stora utspel och när Frankrike tog över som EU-ordförande den 1 januari var budskapet att ”Europas suveränitet” skulle stärkas under det kommande halvåret. Planeringen hade pågått ända sedan 2017.
”This agenda for a sovereign Europe will be accelerated with the French Presidency. Europe must rise to the major economic, educational, migration and military challenges.”
Den 24 februari förändrades EU:s agenda totalt när Ryssland invaderade Ukraina. Och det var EU-kommissionen som tog över ledningen av krishanteringen, tillsammans med USA:s Joe Biden. Precis som under coronakrisen dessförinnan, när EU:s stats- och regeringschefer var oförmögna att ta fram några gemensamma initiativ.
EU-kommissionen och Biden-administrationen har sedan dess samarbetat för att minska Europas beroende av rysk energi. Senast med ett gemensamt uttalande från Biden och von der Leyen i samband med G7-toppmötet. Senaste EU-toppmötet gav också i uppdrag till kommissionen att planera hur de ska få energi den kommande vintern till ”överkomliga priser”.
EU:s försvarssatsningar planeras också av kommissionen och innebär fördjupad samordning med Nato, inte ökad ”Europeisk suveränitet”.
Vad har då hänt med de franska EU-planerna? Jodå, de har lagts fram och förts till beslut, men på flera områden är det högst tveksamt om de leder till verklig förändring och stärkt ”Europeisk suveränitet”.
+ EU:s migrationspolitik havererade i samband med flyktingvågen 2015. Kommissionen lade för ett år sedan fram ett nytt förslag som medlemsländerna inte kunnat enas om.
Franska ”steg-för-steg-processen” är att kommissionens migrationsförslag införs på prov under ett år, och endast de länder som vill behöver delta.
Oxfam konstaterar att beslutet endast innebär att man legitimerar status quo.
“This proposal is a legitimization of the status quo. It allows EU countries to continue to shirk their responsibility towards refugees and leave countries at the EU’s borders to manage Europe’s refugee response.”
+ EU-utvidgningsprocessen på Balkan har stått stilla i flera år, trots löftet från 2003 om att hela Västra Balkan skulle bli medlemmar. Flera EU-ledare med Tysklands Olaf Scholz i spetsen har pressat på för att före midsommarhelgens toppmöte åtminstone få EU-landet Bulgarien att häva vetot mot att Nordmakedonien ska få inleda medlemsförhandlingar.
Franska ”steg-för-steg-processen” är ett förslag om att de bulgariska kraven på Nordmakedonien – som att skriva om sin konstitution och bl a ”erkänna” att makedonska inte är ett eget språk – ska tas upp i medlemsförhandlingarna. Det fick det bulgariska parlamentet att rösta för att häva vetot. Eftersom det franska förslaget innebär att Bulgarien kan lägga in veto mot Nordmakedoniens förhandlingar när som helst framöver.
Nordmakedoniens premiärminister Dimitar Kovacevski har sagt nej till det franska förslaget. Men efter att ha väntat i 17 år på att få börja förhandla om medlemskap är regeringen satt under hård press. Den franska ”kompromissen” har redan lett till att Bulgariens regering fallit, och hotar även leda till regeringskris i Nordmakedonien.
The French presidency’s proposal to resolve the dispute shook the Macedonian government after three small parties threatened to leave if the cabinet approved a draft sent to the Bulgarian parliament to end the dispute between Skopje and Sofia.
+ Ukraina och Moldavien utnämndes till ”EU-kandidater” på toppmötet . Det var det första steget mot medlemskap för de flesta EU-ledare, men inte för Emmanuel Macron. Han kallar det för en ”politisk signal” på grund av den ryska invasionen.
Frankrike har blockerat EU-utvidgningen på Västra Balkan i många år. Macrons alternativa ”steg-för-steg-process” kallas “European political community” och kanske aldrig leder till EU-medlemskap för Ukraina.
Macron hävdar att det finns en ”utvidgningströtthet” i EU när han lanserade sin idé.
– Ärligt talat kommer det att ta flera decennier innan Ukraina skulle kunna bli EU-medlem om vi inte sänker våra krav för medlemskap, deklarerade Macron.
Alla Europas länder – från Island till Ukraina – ska inbjudas att delta i denna European political community. EES-länderna, f d EU-medlemmar (läs UK), Schweiz, EU-kandidatländer, länderna i Östliga partnerskapet. Det påminner starkt om den Europeiska konfederation president Francois Mitterrand lanserade efter Berlinmurens fall, men utan Ryssland.
Mitterrands konfederation glömdes snart bort. Och Macrons efterföljare överlevde med nöd och näppe helgens EU-toppmöte.
I toppmötets slutsatser sägs att alla Europas länder, som EU har samarbete med, ska inbjudas till ”politisk dialog”. Men det understryks att det ”inte påverkar EU-utvidgningen”.
”Such a framework will not replace existing EU policies and instruments, notably
enlargement, and will fully respect the European Union’s decision-making autonomy.”
Macron höll god min och sade efter toppmötet att han såg fram emot ett möte mellan alla intresserade ”från Island till Ukraina” i höst, då Tjeckien är EU-ordförande.
It will be looked at “step by step,” the French presidency said, with the aim of an inaugural meeting happening sometime in the latter half of this year.
Ja, det blir Tjeckien följt av Sverige som får hantera de ”Svarte Petter”-lösningar som Frankrike fört fram – för migrationspolitiken, för Västra Balkan, för Ukraina.