Den ungerska följetongen trappas upp när Ukraina nu också tröttnat. Ungern ber – och försöker tvinga – EU om hjälp.
På den andra dagen av Ungerns EU-ordförandeskap grep Victor Orban som bekant ett mandat som han inte har och genomförde en ”fredsmission” i form av en världsturné som gick till Moskva, Beijing och Trumps högkvarter i Mar-a-Lago, bla.
”Freden” som han missionerade om i EUs namn skulle i princip bestå i att Ukraina lägger ner vapnen.
Orban och hans regering hånskrattade sedan offentligt åt övriga EU-länder som i sin ilska beslöt att inte skicka ministrar till de informella ministermöten som EU-ordförandelandet Ungern anordnar, utan bara B-laget (statssekreterare, ambassadörer).
EU befann sig åter i den bekanta situationen att Orban utnyttjat en lucka och de kunde inget göra.
Men Ukraina tyckte att de kunde göra något.
Något som gör ont i den ungerska regimen.
Orban-regimen har sedan kriget startade 2022 lagt veto mot alla EUs förslag till för Ukraina, inklusive rysslands-sanktioner, vapenleveranser och pengastöd.
Ungern brukar som regel släppa sitt veto efter ett halvår, ett år…om de skänks i utbyte av EU något som Ungern önskar.
Ett av dessa byten bestod i att EU bara kan bojkotta rysk olja som skeppas till havs.
Ungern får 70 procent av sitt oljebehov täckt av rysk olja via pipelines och hade begärt av EU – och fick – ett undantag för olja i pipelines.
Det här såg förstås fånigt ut så EUs ursäkt fick bli att man ville ge mottagande länder (Ungern, Slovakien framförallt) tid på sig att hitta andra säljare än Ryssland.
Ungern har inte letat, de har istället kraftigt ökat sina ryska oljeinköp.
Men nu har alltså Ukraina till slut tröttnat på sin granne och stänger ned ledningen med rysk olja – som råkar passera genom Ukraina.
Kanske inte så svårt att förstå med tanke på att allt Ungern betalar för oljan går rakt in i Putins krigskassa.
Plus att Ungern ju haft två år på sig att hitta andra säljare.
Men Orban-regimen blev rasande.
I måndags krävde Ungern att EU-kommissionen inleder förhandlingar med Ukraina för att tvinga dem återöppna leveranserna (och helst hotar landet med domstol).
Idag hotar Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó dessutom att stoppa all EU-ersättning till de EU-länder som skänkt vapen till Ukraina om inte EU tar itu med Ukraina.
Hans hot hade varit besvärligt om det inte var så att Ungern redan stoppar alla dessa utbetalningar sedan ett år tillbaka.
Vid det här laget ligger cirka 76 miljarder kronor i en fond och skrotar som skulle ha gått tillbaka till EU-länder (bl a Sverige) men som är låsta pga ungerskt veto.
Ukraina (vars president Zelenskyj hållit många samtal Orban om alla dessa veton, tagit emot honom i Kiev, kompromissat om diverse ungerska krav) ser helt rätt att det är via plånboken man kan slå hårdast mot Orban.
Det hjälper att Ungerns ekonomi är i dåligt skick. Förra året slutade BNP på minus nära 1 procent och inflationen låg på 17 procent. Budgetunderskottet är på -6,9 procent vilket har något att göra med att Orban känt sig tvungen att kompensera väljargrupper (inför EU-valet) med penninggåvor av olika slag.
Ännu ett slag mot Ungern kom i dagarna från EU-kommissionens märkligt långsamma administration.
Den 13 juni förklarade EU-domstolen att Ungern nu ska betala böter för att inte respektera EU-regler på migrationsområdet samt att inte ha följt den dom som EU-domstolen utfärdade i frågan år 2020.
Dessa ungerska missförhållanden pågår alltså sedan 2015 men först i mitten av juli 2024 landar en konkret konsekvens:
I veckan meddelade kommissionen att från nästa månad ska Ungern börja betala vad domstolen beslutat: 2,34 miljarder euro i böter till EU direkt, plus ytterligare 10 miljoner kronor för varje enskild dag som Ungern inte följer EU-reglerna.
Skulle Ungern vägra betala så behåller EU-kommissionen helt enkelt motsvarande summa av Ungerns EU-bidrag.
Intressant i den upptrappade konflikten är att kärnfrågan kommit att handla om solidaritet.
EU är ett frivilligt samarbete mellan självständiga länder men fördraget ålägger medlemmarna att som ett minimum uppvisa solidaritet och lojalitet mot fattade beslut. I t ex utrikespolitiken innebär det för ett land som har röstats ned i en fråga, att ändå inte motverka vad övriga länder enats om.
Ministerrådets jurister anser därför att Orban-resan var ett brott mot artikel 24.3 men har inte (ännu) stämt Ungern för den.
En universitetsprofessor har därför stämt ministerrådet och kommissionen för att de inte stämt Ungern för fördragsbrottet.
EU-fördraget har också en portalparagraf som begär av medlemsländerna att uppträda i ”en anda av uppriktigt samarbete” (art 4.3) vilket Ungern väl kan sägas ha misslyckats med i ganska många år nu.
EU-domstolen använder just detta krav mot Ungern i sin dom om migration där man påpekar att Ungern åsidosätter just principen om uppriktigt samarbete förutom att mer konkret genom sina brister ”grovt åsidosätta principerna om solidaritet och rättvis bördefördelning mellan medlemsländerna.”
Migranterna letar sig ju till andra EU-länder på grund av Ungerns behandling och det är inte särskilt solidariskt.
Men Ungern är inte sen att vända på steken och vad Orban-regimen kräver nu är just solidaritet från övriga EU-länder och från EU-kommissionen när Ukraina stoppar deras ryska oljeleveranser.
Den ungerska följetongen går vidare.